Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka hur pedagoger skapar inkluderande undervisning i klassrummet och resonerar kring den samt undersöka hur pedagogernas inkluderande strategier Àr relaterade till det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Data har samlats in genom observationer av lektioner samt semistrukturerade intervjuer av de pedagoger vars lektioner vi observerade. Bearbetningen av insamlad data genomfördes separat för varje fall och resulterade i fyra olika fallstudier. Fallen bestÄr av beskrivningar av olika hÀndelser, bÄde mer generella skeenden men Àven sÄdant som Àr karaktÀriserande för de olika fallen. Det fanns fem inkluderande undervisningsstrategier som tydligt visade sig och som pedagogerna la sin tyngdpunkt vid.

I Sverige finns det 290 kommuner varav majoriteten Àger skogsfastigheter. 60 procent av den urbana skogen Àgs av kommuner, vilket betyder att strategin för förvaltning av de offentliga skogsfastigheterna fÄr betydelse för sÀkerstÀllande av bland annat frilufts- och rekreationsomrÄden men Àven som markreserv för framtida exploatering. Enligt kommunallagen Àr det upp till varje kommun att formulera strategier för hur förvaltningsarbetet ska utformas och genomföras. Eftersom kommunernas uppgift Àr bred med ett konglomerat av uppdrag och tjÀnster konkurrerar ofta olika krafter inom organisationerna med varandra, vilket kan orsaka implementeringsproblem. För en del kommuner kan det innebÀra att förvaltningen av offentliga skogsfastigheter ÄsidosÀtts.

Det problem som denna uppsats behandlar Àr vilka faktorer som Àr avgörande för att medelstora möbelföretag kan bibehÄlla sin position pÄ dagens förÀnderliga marknad.Svenska möbelkedjor befinner sig idag i en situation dÄ de Àr chanslösa gentemot den marknadsledande aktören. Samtidigt har fler nya mindre företag, som tydligt nischat sig pÄ design dykt upp pÄ marknaden. De medelstora möbelkedjorna vÀnder sig till ett stort kundsegment och erbjuder ett brett sortiment. Det betyder att de medelstora möbelföretagen har kommit i klÀm, dÄ de inte kan konkurrera med marknadsledaren om priset och inte heller med designen, som de nischade möbelbutikerna erbjuder.Undersökningen handlar om hur dagens medelstora möbelkedjeföretag ska kunna stÄ sig i den ovan beskrivna konkurrenssituation dÄ de medelstora möbelföretagen mÄste finna nya sÀtt för att överleva pÄ den svenska möbelmarknaden.Syftet med uppsatsen Àr att analysera och utvÀrdera vad tvÄ medelstora och tvÄ mindre möbelföretag stÄr för, samt vad konsumenter idag efterfrÄgar vid möbelköp för att pÄ sÄ vis tydliggöra de faktorer som Àr betydande för en bibehÄllen position pÄ marknaden.Undersökningen har genomförts med hjÀlp av personliga intervjuer med representanter frÄn de utvalda företagen samt genom en enkÀtundersökning bland konsumenter. Teorierna som ligger till grund för genomförandet av denna uppsats behandlar frÀmst relationsinriktade och vÀrdeskapande strategier.

Bakgrund: TelefonrÄdgivning Àr en vÀxande verksamhet och utgör en stor del av distriktssköterskans arbete pÄ vÄrdcentral. För vÄrdsökande innebÀr det att fÄ rÄd, information och stöd för att öka tryggheten i vardagslivet. Det behövs ökad kunskap om Àldres erfarenheter av telefonrÄdgivning för att bÀttre kunna förstÄ de vÄrdsökandes behov och för att vidare utveckla verksamheten.Syfte: Syftet Àr att beskriva Àldre vÄrdsökandes erfarenheter av telefonrÄdgivning pÄ vÄrdcentral.Metod: I studien har en kvalitativ deskriptiv design med induktiv ansats anvÀnts. Datainsamling har skett via tio intervjuer med Àldre vÄrdsökare som har fÄtt telefonrÄdgivning via vÄrdcentral och materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: I analysen framtrÀdde tvÄ teman FÄ kontakt och Kommunikation.  I FÄ kontakt presenteras kategorierna: Telefonsystemet och Strategier för kontakt med tillhörande underkategorier. I Kommunikation presenteras kategorierna: Bemötande och FörutsÀttningar med tillhörande underkategorier.Slutsats: Telefonsystemet som anvÀnds för att fÄ kontakt kan ses bÄde som en tillgÄng och ett hinder för kontakt.

Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmÀrksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa.I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som Àr den process som förklarar varför journalistik och politik Àr sÄ starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs Àmnena medietrÀning och intervjuteknik.Uppsatsens teoretiska ram utgÄr frÄn forskningsteorier om den journalistiska intervjun. HÀr redogörs för vilka normer och förvÀntningar som finns pÄ en journalist och en politiker, nÀr det gÀller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframtrÀdande.Materialet som studeras Àr tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna.

Bakgrund: Internet erbjuder ett nytt sÀtt för företag att kommunicera med kunder eftersom det Àr kunden som söker upp företaget pÄ nÀtet och kommunikationen sker interaktivt. Att studera hur försÀkringsbranschen agerar, vilka strategier och mÄl de vÀletablerade bolagen har med sin verksamhet samt lyfta fram tankar kring effektivitet med Internet som medium i denna bransch finner författarna till detta arbete av stort intresse. Syfte: Syftet med studien Àr att utreda faktorer som ska leda fram till en modell som försÀkringsbolag bör ta hÀnsyn till i sina reklamsatsningar mot privatpersoner pÄ Internet. AvgrÀnsningar: Vi kommer att behandla reklam pÄ Internet. Detta innefattar frÀmst annonsering pÄ Internet, men Àven företags hemsida.

Sveriges befolkningsstruktur bestÄr av cirka nio miljoner invÄnare, varav cirka 1.5 miljoner Àr mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund. Att mÀnniskor frÄn olika delar av vÀrlden flyttar till Sverige, Àr inte ett nytt fenomen, dÄ det har varit aktuell sedan 1500-talet. Trots detta betraktas mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund som ett folk för sig, dÀr de behandlas olika pÄ grund av deras ursprung. OrÀttvisan grundar sig i Sveriges strukturella och institutionella diskriminerande handlingar, dÀr mÀnniskor frÄntas möjligheten att verka i det svenska samhÀllet med samma villkor. Den etniska diskrimineringen pÄverkar Àven de utsattas vÀlmÄende och framtidsplaner.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

LÀngre tillbaka i tiden sÄ var lantbrukarna garanterade ett pris för vetet de producerade genom statlig reglering. NÀr marknaden slÀpptes fri sÄ tillkom prisrisken pÄ det man producerar dÄ marknaden prissÀtter varan genom tillgÄng och efterfrÄgan. Detta innebar att man utöver vÀderrisken Àven har fÄtt in en prisrisk i sitt företag vilket leder till fluktuerande intÀkter frÄn ett Är till ett annat. Ett av de instrument som idag stÄr till buds att anvÀnda för att minska svÀngningarna av intÀkterna mellan Ären Àr att anvÀnda optioner som en försÀkring, vilket innebÀr att man Àr garanterad ett lÀgsta pris för veten man producerar men samtidigt Àr med pÄ en eventuell uppgÄng i vetepriset. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ om de lantbrukare som idag anvÀnder veteoptioner har en uttalad strategi och om de i sÄ fall följer den. Arbetet Àr avgrÀnsat till att enbart innefatta lantbrukare frÄn SkÄne. För att komma i kontakt med lantbrukare som anvÀnder optioner som instrument för prissÀkring sÄ har vi varit i kontakt med Handelsbanken som förmedlat lantbrukare som skulle kunna tÀnka sig stÀlla upp pÄ en intervju. Resultaten Àr hÀmtade frÄn materialet vi fÄtt genom intervjuerna frÄn Ätta stycken lantbrukare som visar att det inte alltid finns nÄgra klara strategier nÀr man handlar med optioner. Diagramet ovan visar att de som har en strategi och följer den prissÀkrar mer varje Är.

VÄr studie redovisar hur lÀrarna med boksamtalet som metod kan stödja elever i förskoleklass till Ärskurs 3. VÄra undersökningsomrÄden Àr muntlig sprÄkutveckling, fantasi, sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla samt kritiskt tÀnkande. Till vÄr studie har vi intervjuat sex lÀrare pÄ en skola i Mellansverige. Vi har Àven observerat fyra boksamtalssituationer i förskoleklass och Ärskurserna 1-3. I resultatdelen beskriver vi hur lÀrarna arbetar med boksamtal utifrÄn muntlig spÄrkutveckling, fantasi, sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende och kritiskt tÀnkande. Genom citat frÄn de intervjuade lÀrarna framkommer olika aspekter och metoder hur lÀrarna arbetar med boksamtal i klasserna.

Bakgrund: KÀnsliga samtalsÀmnen Àr nÄgot som sjuksköterskan ofta kommer i kontakt med. Ett av dessa Àmnen Àr övervikt, som Àr ett stort folkhÀlsoproblem. I samtalet med patienten Àr kommunikation en nyckelfaktor för att skapa god vÄrd.Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn aktuell vetenskaplig omvÄrdnadsforskning mellan Ären 1995-2010, beskriva och analysera de strategier för hur sjuksköterskan hanterar kÀnsliga samtal i mötet med vuxna överviktiga patienter.Metod: Föreliggande studie Àr en litteraturstudie, dÀr artiklar relevanta för Àmnet söktes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Datamaterialet inkluderar 19 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ ansats i en metaanalys.Resultat: Metaanalysen visar pÄ att övervikt Àr ett kÀnsligt Àmne som Àr svÄrt för sjuksköterskan att hantera. Det mest framtrÀdande sÀttet för sjuksköterskan att hantera kÀnsliga samtal Àr att helt och hÄllet undvika Àmnet.

Interna privata nÀtverk har lÀnge anvÀnts av företag för att frÀmja kommunikation och informationsspridning genom lokala accesspunkter till intranÀtet. DÄ teknologiutvecklingen fortsÀtter mot en högre grad av mobilitet genom inte bara WiFi, utan Àven 3G och 4G, har behovet av att utvÀrdera extern tillgÄng till företagets intranÀt blivit allt större. För att uppskatta vÀrdet av extern tillgÄng av intranÀt via mobila enheter Àr det av intresse att identifiera de förutsÀttningar som skapar ett lyckat mobilt intranÀt. Det Àr Àven viktigt att identifiera potentiella möjligheter till optimering av företagsprocesser som mobil tillgÄng till intranÀt kan skapa inom organisationer. Mobil tillgÄng till kritisk data, dokument eller verktyg kan hjÀlpa anstÀllda ute pÄ fÀlt.

Syfte: Beskriva förberedande faktorer vilket kan ha betydelse vid smÀrtsamma procedurer pÄ barn. Vidare var syftet att granska vilket urval de inkluderade artiklarna anvÀnt sig av.Metod: Beskrivande litteraturstudie. Litteraturstudien grundar sig pÄ tjugotvÄ inkluderade artiklar. Tre stycken artiklar med kvalitativ ansats, sjutton stycken med kvantitativ ansats, samt tvÄ med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Fyra omrÄden vilka kan ha betydelse vid smÀrtsamma procedurer pÄ barn framkom. Distraktion: ett effektivt verktyg mot oro och Ängest.

Afasi medför en sprÄklig och kommunikativ begrÀnsning för personer med afasi vid samspel med andra individer. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka interaktion mellan personer med afasi, samt mellan afasigruppsledare och deltagare i en afasigrupp under behandlingssituationer. Tre afasigrupper, med sammanlagt elva afasigruppsdeltagare och fyra afasigruppsledare deltog i föreliggande studie. Datainsamling skedde via videoupptagning samt ljudinspelning. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer.

Titel ?Det finns 1000 olika sÀtt att lyckas? ? En kvalitativ studie av kultur och nöjesbranschens arbete bakom sociala medierFörfattare Emma Hellberg och Amanda NergeliusKurs Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, GöteborgsuniversitetTermin Höstterminen 2014Handledare Magnus FredrikssonUppdragsgivare Plyhm KommunikationSyfte Syftet Àr att kartlÀgga hur strategier för sociala medier implementeras i organisationer och eventuella skillnader mellan organisationer som tagit hjÀlp av PR-konsulter respektive de som inte har gjort det.Metod och material Kvalitativa intervjuer med informanter pÄ elva organisationer i kultur ochnöjesbranschen.Huvudresultat Trots att alla organisationer har idéer och tankar kring hur de vill arbeta med sociala medier, Àr det Ànnu inte sjÀlvklart att man har dessastrategier nedskrivna, eller ens uttalade för fler Àn den som arbetar med kommunikation. Det finns en ambition om att inkludera fler anstÀllda i detta arbete, men mÄnga Àr försiktiga dÄ man vill att det ska finnas en genomgÄende ton i kommunikationen. Av samma anledning Àr man ocksÄ vara försiktig med att lÄta en konsult skapa innehÄll för kanalerna. Man ser dock ingen fara i att anvÀnda konsulter i en rÄdgivande roll och tycker inte att de har för mycket makt i kommunikationsprocessen.Sociala medier anvÀnds frÀmst för att förstÀrka varumÀrket genom att ha en dialog med gÀster och kunder.