Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare resonerar kring hur de arbetar med formativ bedömning och individanpassad undervisning i matematikundervisningen i grundskolan. Vi har dÀrför undersökt detta omrÄde nÀrmare genom en empirisk enkÀtstudie. VÄrt urval har bestÄtt av respondenter som dagligen möter denna problematik och som har erfarenheter inom omrÄdet d.v.s. grundskollÀrare. HÀlften av respondenterna hÀvdade att de individanpassade matematikundervisningen i stor utstrÀckning, resterande i mÄttlig eller liten utstrÀckning. GÀllande frÄgan om formativ bedömning svarade omkring hÀlften av respondenterna att implementeringen av formativ bedömning sker i stor utstrÀckning och resterande i liten eller mÄttlig utstrÀckning.

Tidigare studier visar att sekulariseringen inneburit stora förÀndringar pÄ det religiösa omrÄdet. Studiens syfte var att beskriva hur prÀster inom Svenska kyrkan i GÀvle uppfattade sekulariseringens pÄverkan. Fokus lÄg pÄ att beskriva de kvalitativt olika uppfattningar som fanns, dÄ dessa förhoppningsvis skulle ge en ökad och fördjupad vetskap kring sekulariseringens olika verkningar. Det empiriska materialet samlades in via kvalitativa intervjuer dÀr Ätta prÀster gav uttryck för sina uppfattningar. Studien visar pÄ att kvalitativt olika uppfattningar fanns.

En bit in pÄ det nya millenniet har Asien blivit vÀrldens handelscentrum nÀr det gÀller produktion av textil. Inte minst modeföretag i Skandinavien förlÀgger sin produktion i omrÄden dÀr utbildningsnivÄn Àr lÄg och dÀr fabriksarbetarnas rÀttigheter förbises i jakten pÄ dem lÀgsta priserna. Till de konsekvenser som de nya uppmÀrksammade globala marknadsvillkoren innebÀr, rÀknas konsumenternas intresse för fabriksarbetarnas rÀttigheter. Kundernas ökade krav och pÄtryckningar om att modeföretag ska ta socialt ansvar har varit och Àr en pÄdrivande kraft för textilföretagens sociala ansvarstagande, ett ansvarstagande mest kÀnt under förkortningen ?CSR?.

Den hÀr uppsatsen behandlar ungdomsslang och översÀttningen av den i ungdomslitteratur. TvÄ böcker ur serien Vampire Academy har undersökts: Vampire Academy (2007) och Frostbite (2008) samt deras svenska översÀttningar Törst (2009) och Fruset blod (2009). SprÄket i serien Àr ofta tal- och ungdomssprÄkligt, och slang förekommer frekvent. De bÄda böckerna har översatts till svenska av tvÄ olika översÀttare (Torun Lidfeldt Bager och Ylva SpÄngberg), vilket möjliggör en jÀmförelse mellan de tvÄ olika översÀttarnas val och strategier. De slangord som valts ut till analysen Àr fyra ord som anvÀnds som direktlÄn i svensk slang och de har delats in i tvÄ grupper: etablerad slang (cool, bitch) respektive icke-etablerad slang (badass, whatever).

Studien syftar till att undersöka Norrköping och FinspÄngs kommuns kommunikationsprocesser gÀllande hÄllbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjÀnstemÀn frÄn Norrköping och FinspÄngs kommun klarlÀggs kommunernas uppfattning samt tillvÀgagÄngssÀtt förkommunikationen av avfallshantering till sina invÄnare. En textanalys pÄ kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som anvÀnds för att nÄ ut till invÄnarna. Studien klargör Àven hur kommunerna definierar och förmedlar en hÄllbaravfallshantering. För att sÀtta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhÄllande till tidigare forskning.

SAMMANFATTNINGTitel: Internetmobbning, en del av ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution: Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs: Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare: Brovall, MariaExaminator: Hammarlund, KinaSidor: 21Nyckelord: internetmobbning, ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.

Vid design av ett dataspel försöker speldesignern ofta skapa banor och fiender som tvingar spelaren att anvÀnda olika strategier för att överleva. För att hitta dessa strategier krÀvs speltestning. Speltestning Àr tidskrÀvande och dÄ ocksÄ dyrt. Den enklaste metoden för att spara tid Àr dÄ att anvÀnda data hooks i spelet och sedan lÄta testpersoner spela spelet. Data samlas dÄ in under alla spelsessioner och lagras i loggfiler.Med hjÀlp av data hooks samlades data in till denna rapport.

Rapportens syfte Àr att översiktligt redogöra för vilka övergripande nationellapolisiÀra strategier som kan bidra till ett utvecklat polisiÀrt brottsförebyggandearbete inom omrÄdena lokal förankring och Äterkoppling till medborgarna.Utredningen SOU 2007:39 Framtidens polis presenterar en bild av den förmodadesamhÀllsutvecklingen och dess drivkrafter, samt hur denna genom ett antalspecificerade kravstÀllare genererar krav pÄ polisverksamheten i Sverige.Rapporten Àr en litteraturstudie och tar sin utgÄngspunkt i den statliga utredningenSOU 2007:39. Den redogör för hur de framtida krav som dÀr presenterasangÄende polisens brottsförebyggande arbete möts av nationella strategier som debeskrivs i för Àmnet relevanta styrdokument frÄn Rikspolisstyrelsen. Rapportenvisar hur de nationella polisiÀra strategierna svarar mot de krav som uttrycks iSOU 2007:39 och behandlar problemomrÄden och utmaningar somutvecklingsarbetet pÄ det brottsförebyggande omrÄdet och implementeringen avde nationella strategierna medför. Polisens underrÀttelsemodell (PUM) samtsamverkan mellan polis och kommun behandlas. Vidare diskuterar rapporten hurde nationella strategierna förhÄller sig till tankarna bakom nÀrpolisreformen ochproblemorienterat polisarbete..

Syftet med studien var att belysa om och hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar skadeförebyggande i undervisningen. Vi utgick frÄn en kvalitativ metod och intervjuade Ätta utbildade lÀrare med inriktning mot Ärskurs 6-9 i Àmnet idrott och hÀlsa. Resultatet kopplas till Haddons (1980) strategier om skadeförebyggande arbete. Genom samtliga intervjuer framkom att lÀrare medvetet arbetar förebyggande med funktionella idrottsskador och integrerar det i undervisningen. Informanterna menar att det i första hand Àr aktiviteten som stÄr i fokus och inte huruvida undervisningen sker inomhus eller utomhus men nÀmner att det finns skillnader i planering och utförande.

Sammanfattning"Employer branding pÄ Q-Med ? En fallstudie i hur företagsspecifika vÀrden förmedlas till potentiella och befintliga medarbetare"Datum: 19 januari, 2011NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för hÄllbar samhÀlls? och teknikutveckling, HST, MÀlardalens HögskolaFörfattare: Erik Ljungmark 29 januari 1980, Stina Nilsson 25 april 1983Titel: Employer branding pÄ Q-Med ? En fallstudie i hur företagsspecifika vÀrden förmedlas till potentiella och befintliga medarbetareHandledare: Sara MelénNyckelord: Employer branding, arbetsgivarvarumÀrke, företagsspecifika vÀrdenFrÄgestÀllning: Vilka företagsspecifika vÀrden avser Q-Med att förmedla till potentiella och befintliga medarbetare? Vilka strategier anvÀnder Q-Med i sitt arbete med employer branding?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva hur det medicintekniska företaget Q-Med arbetar med employer branding, bÄde internt och externt, samt beskriva hur deras employer branding-process ser ut.Metod: Undersökningen bestÄr av en kvalitativ fallstudie baserad pÄ sekundÀra och primÀra kÀllor. Insamlad primÀrdata utgörs av intervjuer med representanter frÄn fallföretaget. Utöver fallstudien har sakkunniga inom omrÄdet employer branding intervjuats.Slutsats: Studien visar att Q-Med avser att förmedla vÀrdeorden affÀrsmÀssighet, enkelhet och nytÀnkande till potentiella och befintliga medarbetare. Dessa vÀrdeord ska Äterspegla Q-Meds företagsspecifika vÀrden.

Som bytesdjur mÄste zebran stÀndigt vara pÄ sin vakt för att undvika att falla offer för ett rovdjur. De tre zebraarter som finns i vÀrlden Àr bergzebra, stÀppzebra och Grevyzebra. De olika arterna lever pÄ olika platser och de har Àven olika sociala strukturer. Inom flocken anvÀnder zebrorna sig av olika strategier som gör att rovdjuren fÄr svÄrare att anfalla dem. En del av dessa strategier Àr zebrornas vaktbeteende dÄ de hjÀlps Ät att vakta flocken mot rovdjur i olika situationer.

Syftet med uppsatsen var att undersöka strategier vid, och pÄverkan av hot och/eller vÄld riktat mot behandlingsassistenter pÄ boenden utan krav pÄ drogfrihet inom Social resursförvaltning. Vi ville ta reda pÄ hur hot och vÄld pÄverkar behandlingsassistenter professionellt och privat, vilka strategier de utarbetat samt vilket stöd och hjÀlp de fÄr frÄn kollegor, ledning och externa parter.Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Insamlandet av empiriskt material har utförts med hjÀlp av Ätta semistrukturerade intervjuer med behandlingsassistenter. Det empiriska materialet har analyserats med hjÀlp av meningskoncentrering med ett hermeneutiskt helhetsperspektiv.Resultaten visar att behandlingsassistenterna upplever en förhöjd stressnivÄ, nÄgot som ocksÄ följer med vissa av dem utanför arbetet. De har normaliserat mindre hot och vÄldsincidenter och anser att det Àr en del av arbetet.

UtifrÄn Lpfö98 (Skolverket, 2010) samt Skollagens paragraf 9 (SFS, 2010:800) om sÀrskilt stöd i förskolan, framtrÀder en oklarhet i tillvÀgagÄngssÀttet i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. DÄ oklarhet om hur arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd gÄr tillvÀga Àr framtrÀdande, samt att det Àr förskollÀrarna som ser och arbetar med dessa barn dagligen, har denna intervjustudie genomförts i syfte att undersöka vilka pedagogiska strategier för inkludering som finns att tillÀmpa. Samt att se vilka av dessa förskollÀrare anvÀnder sig av vid inkludering av barn inom autismspektrat i förskolan. För att fÄ svar pÄ detta har en intervjustudie utförts, fyra förskollÀrare har intervjuats. Intervjuerna har varit strukturerade med frÄgor som enbart varit relevanta i förhÄllande till studiens syfte.

Jag vill med min uppsats undersöka vilka handlingsutrymmen mÀn med rörelsehinder upplever sig ha i förhÄllande till samhÀlleliga förvÀntningar pÄ dem som mÀn och som rörelsehindrade. Med grund i kvalitativa intervjuer och lÀsning av framförallt feministisk handikappforskning försöker jag tolka och förstÄ mÀnnens berÀttelser och stÀllningstagande utifrÄn sin kontext. MÀnnen upplever alla negativa förestÀllningar om rörelsehindrade i olika sammanhang och mÄste utveckla strategier för att göra motstÄnd mot dessa. Genom att exempelvis hÀvda sig verbalt istÀllet för fysiskt och omdefiniera oberoende, försöker de bryta de stereotypa bildernas makt över deras liv, samtidigt som de i sitt motstÄnd ibland drar fördel av att vara mÀn. I direktkontakt med fördomar i sin vardag kan mÀnnen Àven vÀlja att ha överseende med folks fördomar.

I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt. I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.