Background For patients in need for psychiatric care who refuse treatment, coercive care might be necessary due to The Law of Psychiatric Compulsory Care, LPT. The purpose of this law is to make sure the patient later on will be able to increase autonomy. The most frequent patients in coercive care suffer from psychosis, heavy depression or having high risk of committing suicide. One of the most important tasks in the nurse profession is to increase patients? autonomy.

Bakgrund: De senaste åren har antalet suicid och suicidförsök ökat. Livsvärlden i relation till hälsa och ohälsa var bärande begrepp i denna studie då detta ansågs vara av vikt för både hur sjuksköterskan och patienten kom att uppleva mötet efter ett suicidförsök. I bakgrunden beskrevs dessutom vikten av stöd för sjuksköterskan samt vilken roll hon eller han hade gentemot patienter som gjort ett suicidförsök. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med patienter efter ett suicidförsök. Metod: Vald metod var en litteraturöversikt.

The aim of this study is to investigate the components of religion and spirituality in the specific context of "Fryshuset" ? a multicultural and glocal arena. Against the backdrop of contemporary researchers such as Heelas and Woodhead and their hypothesis about the "spiritual revolution" and a "new spirituality", as well as the postmodern discussion about "the return of God", this study discusses how religious change can be understood in the context of Fryshuset.The theoretical point of departure is taken in a hermeneutical method where Fleck´s theory about "thought-collective" and Gidden´s theory about the "duality of structure" are used in order to understand and describe the dialectical relationship between individual and social structure.The method used in this study is qualitative. The interviews are made of six individuals representing different social projects at Fryshuset.By analyzing the material from the field study through theories on religious change, three areas are identified:"The subjective turn"Religion and spiritualityA Cosmopolitan interpretation of life The result of this study is that the religiosity among the interviewed can be described through Taylor?s understanding of the "subjective turn".

Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.

Bakgrund: I Sverige minskar årligen självmorden totalt men bland 15?24-åringar kan en viss ökning ses. Bakom självmord ligger oftast depression men även utanförskap, känsla av hopplöshet och annat emotionellt lidande som kan utlösa suicidalitet. Statistiskt sett har självmordsförsöken, den enskilt största risken för fullbordat självmord, ökat kraftigt främst hos flickor. Viktigt är att ha kunskap om riskgrupper och symtom för att tidigt kunna identifiera självmordstankar och på så sätt rädda liv.

The purpose of this paper was to examine how clients on the unit for adults at Södemalms district administration (Stockholm, Sweden) with severe mental illness and substance abuse differs from other clients with substance abuse at the baseline and at follow-up one year later. We have used a quantitative method and analyzed material from ASI-interviews performed at the adult drug abuse unit at Södermalm during the time period 2002-2010. At the baseline the clients with substance abuse and co-occurring severe mental illness have more problems than other clients, primarily in the area of mental health. They spend more time alone and are more likely to engage in illegal activities. Interviewers assess their situation as more serious and that they need more help in all of ASI's areas of life than other clients.

Akut sjukdom innebär ofta ett hot mot tillvaron. Utöver det rent fysiska utgör störd dygnsrytm stora problem för intensivvårdspatienter. De vårdas i en högteknologisk miljö som stör sömn och vila. Detta har sammantaget negativ inverkan på både den mentala och fysiska återhämtningen. För att kompensera störd nattsömn har många intensivvårdsavdelningar infört strukturerade vilostunder under vilka patienterna inte ska få störas.

Inom vården kan sjuksköterskan möta patienter med suicidalt beteende, vilket kan upplevas påfrestande och väcka starka känslor hos sjuksköterskan. Det kan även finnas en rädsla och en osäkerhet hos sjuksköterskan till patienter med suicidalt beteende, detta kan leda till att sjuksköterskan nonchalerar de suicidala patienterna. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans attityd till patienter med suicidalt beteende. Litteraturstudien genomfördes genom att 5 kvalitativa och 10 kvantitativa artiklar granskades. Det framkom två kategorier, den fördömande attityden samt den tillåtande attityden.

Bakgrund: Suicid är den vanligaste dödsorsaken i Sverige för män mellan 25-44 år och kvinnor mellan 20-39 år. Vid ett suicid kan så många som 25 närstående beröras. År 2007 begicks 1126 konstaterade suicid vilket kan resultera i över 25 000 berörda i Sverige detta år Syftet: Syftet var att beskriva upplevelser av och vad som påverkar sorgearbetet för närstående efter ett suicid. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes genom sökning av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Sammanlagt nio stycken artiklar granskades och analyserades.

Bakgrund: Självmord är ett existentiellt problem och varje självmordshandling är ett rop på hjälp. Det är drygt en miljon människor, som begår självmord varje år över hela världen, men det är tio gånger fler som försöker ta sitt liv. Uppskattningsvis dör 1500 personer varje år till följd av självmord i Sverige. En del av dessa personer har varit i kontakt med vården under sin sista månad i livet på grund av självmordsproblematik. Syftet: Att beskriva sjuksköterskans preventionsåtgärder i omvårdnaden av personer med självmordsrisk.Metod: En litteraturstudie som baseras på 11 vetenskapliga artiklar som består av både kvantitativa och kvalitativa studier.

 Background: Self-injury can be defined as deliberate harm one's own body without conscious intent to commit suicide. These patients need skilled care. Purpose: Illuminate nursing staff attitudes and treatment of patients with self-injury behaviour for individuals diagnosed with borderline personality disorder. Method: A general literature study has been made. Based on the objective was a literature search in various databases with ten relevant articles were selected and reviewed.

The aim of this study was to examine the experience, knowledge and attitude to mandatory reports of mistreatments amongst first line managers and assistance nurses in municipal elderly care. The following questions were at the center of the analysis: how do the different professional groups view having to report their own organization? How can various factors affect the mandatory reporting of mistreatments? What knowledge do the different professional groups have of mistreatments and mandatory reporting? A qualitative research method was used to examine these questions in the form of semi structured interviews and a small document study. The interviews were carried out with assistance nurses and first line manages in elder care, we interviewed four respondents from both professional groups. The interviews were then transcribed and coded with help of a content analysis.

Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem och i Sverige suiciderar cirka 1400 människor varje år. Sorgen efter en närståendes suicid leder till en kris och ett lidande för de anhöriga. Sjuksköterskans roll i den vårdande relationen blir att bekräfta dessa känslor och upplevelser hos den anhöriga. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser om hur lidandet kan lindras i sorgen efter en närståendes suicid. Metod: Studien är en kvalitativ analys av berättelser där tre självbiografier, tre antologier samt en rapport analyserades utifrån ett omvårdnadsperspektiv.

Syftet med uppsatsen är att få en bild av lärarnas erfarenheter och upplevelser av självmordsproblematik på skola. För att besvara syftet finns fyra frågeställningar vilka berör lärarnas reaktioner vid ett självmord av en elev och hanteringen av dessa reaktioner, lärarens upplevelse i mötet med de kvarvarande eleverna, lärarens roll i självmordsproblematiken och lärarens samarbete med andra aktörer på skolan gällande självmordsproblematiken. I avsnittet tidigare forskning redogörs för lärarens yrkesroll, begreppet självmord och självmord ur ett historiskt perspektiv, ur ett internetionellt perspektiv och krismetod på skolan. Studiens tolkningsram består av lärarens roll i mötet med de sörjande eleverna, kristeori, begreppet empati och systemteori. Metoden som används i studien är kvalitativ och består av sex kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma på gymnasieskola och har erfarenhet av att en elev begått suicid.

Introduktion Varje år begås ca 1500 självmord och 20000 självmordsförsök. Som sjuksköterska kommer man med stor sannolikhet att vårda självmordsnära patienter. Patienterna kan reagera på olika sätt och att som sjuksköterska bemöta dem på ett bra sätt är många gånger svårt. Travelbees teorier kan då vara ett gott stöd för sjuksköterskan.Syfte Att belysa hur patienter upplever att de har blivit bemötta av sjuksköterskan efter ett självmordsförsök för att få vägledning i vad som är ett gott bemötande.Metod Litteraturstudie av artiklar sökta och funna via databasen Cinahl med sökorden suicide attempt, patients´ perspective och nursing care. Resultat Det huvudtema som framträdde var bemötande.