Uppsatsen är skriven för att ge några tankar om hur man kan förbereda sig för en av de svåraste situationer vi som lärare eller skolpersonal kan hamna i, när det gäller dödsfall eller svåra kriser i skolan. Under mina år på Högskolan i Gävle/Sandviken har jag funnit väldigt lite litteratur och fått ringa undervisning i ämnet krishantering. Det kändes därför angeläget för mig att fördjupa mig i ämnet. Under mitt examensarbete har jag valt att studera olika författares tankar kring ämnet, ?skolan och döden?.Författaren Atle Dyregrov har föredömligt tagit upp hur man kan lägga upp en krishanteringsplan och hur man kan gå tillväga vid det första samtalet tillsammans med barnen.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns mycket skrivet om SMS-livräddning och studier har påvisat att det räddar liv, inga studier beskriver hur ambulanssjuksköterskan upplever mötet med SMS-livräddaren.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans tankar och upplevelser av att SMS-livräddare varit först på plats vid misstänkt hjärtstopp.Metod: En kvalitativ intervjustudie med 6 deltagare.Resultat: Det framkom både positiva och negativa tankar och upplevelser i mötet med SMS-livräddaren. SMS-livräddarna sågs som en resurs och förkortade tiden mellan hjärtstopp och HLR. Det fanns en osäkerhet kring SMS-livräddarens kompetens. SMS-livräddarens agerande påverkade ambulanssjuksköterskans upplevelse. Säkerhetsaspekten och etiken kring SMS-livräddning betonades.Slutsats: Mötet med SMS-livräddaren var både positivt och negativt.

Syftet med vår undersökning var att synliggöra några stycken verksamma lärares tankar kring individualisering i praktiken utifrån frågorna vad? hur? och varför? För att få fram de resultat som ligger till grund för vår studie har vi ur bekvämlighetsurval intervjuat tio lärare på olika skolor för en kvalitativ studie. Flera av lärarna menar att det är deras uppdrag utifrån läroplanen att individanpassa och flera av lärarna menade att de även gör det för elevernas skull. De resultat vi fick fram utifrån de intervjuer vi gjorde var att lärarna anpassar efter de behov och olika kunskapsnivåer som finns. Vi fick även se hur svårt flera lärare tycker det är med att individanpassa, då tiden inte räcker till. I vår studie kunde vi i våra resultat se att lärarnas syn på individualisering och arbetet med individanpassningen stämmer tämligen väl överens med det vi fann i vår forskningsbakgrund.  .

The purpose of this study is to describe children?s life issues. What kind ofquestions they have aboutlife, their thoughts about life. Another purpose of this study is to see the differences in how children?s thoughts about life have changed through the years.

Syfte: Studiens syfte var att ta del av teamets samlade erfarenheter av deras uppfattningar om vilka känslor, existentiella tankar och reaktioner döende patienter kan ge uttryck för, hur team-medlemmarna bemöter dessa samt deras uppfattning om teamets betydelse. Urval: Tio deltagare ur vårdteamet på hospice, nio kvinnor och en man, deltog i studien. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Analysresultat: Analysarbetet resulterade i tre teman. Dessa teman var Döende patienters existentiella tankar och reaktioner, Personalens bemötande samt Teamets betydelse.

Syftet med studien var att undersöka elevers tankar kring motivation och vilka faktorer som påverkar dem till lärande. Frågeställningarna vi ställde oss var: Vilka motivationsformer påverkar elevers motivation? Hur påverkas elevers motivation av lärmiljön, undervisningen samt elevens egen självbild? Vi genomförde en kvalitativ undersökning då vi intervjuade 24 elever i åldrarna 10-12 år.Resultatet visade att de flesta elever blev motiverade av yttre faktorer. Majoriteten motiverades till att gå i skolan, då de såg det meningsfullt och kunde knyta an skolkunskaperna till det verkliga och vardagliga livet utanför skolan. Att få en bra utbildning och ett bra arbete var viktigt för dem.

Det huvudsakliga syftet med denna studie var att belysa elevers tankar kring bemötande i skolan utifrån det faktum att de är pojkar respektive flickor. Vi genomförde en kvalitativ studie med en öppen forskningsdesign bestående av dialoger med fyra pojkar och fyra flickor. Studien visade att pojkars och flickors uppfattningar om hur det är att vara pojke respektive flicka i dagens skola överensstämde väl. Pojkar konstruerades som problembärare och ointresserade av skolarbetet emedan flickorna var duktiga och intresserade. Både pojkar och flickor var medvetna om att de bemöts olika av pedagogen, men reflekterade inte över, eller ifrågasatte detta.

Jönsson, Emelie och Pütz, Sofie (2011). Genus i bilderboken: en kvalitativ studie av karaktärer ur ett genusperspektiv och pedagogers tankar och arbete kring detta. Malmö högskola: Fakulteten för lärande och samhälle. Studiens fokus ligger på hur karaktärer i bilderböcker framställs ur ett genusperspektiv och på pedagogers tankar kring genus och bilderböcker. Syftet med studien är att granska böckernas texter och bilder ur ett genusperspektiv för att synliggöra och beskriva vilka könsmönster det finns i respektive bok. Syftet är även att beskriva hur pedagoger tänker kring genus i bilderboken och hur de arbetar med detta i verksamheten. Frågeställningarna är: Hur gestaltas karaktärerna utifrån ett genusperspektiv i de utvalda bilderböckerna? Hur tänker pedagoger kring genus i bilderböcker på två utvalda förskoleavdelningar? Hur arbetar pedagoger på de två valda förskoleavdelningar med bilderboken i den pedagogiska verksamheten? För att nå fram till ett resultat har observationer av barn, text- och bildanalys av bilderböcker och intervjuer med pedagoger genomförts.

Jag har i det här arbetet inriktat mig på att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trä- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter på lärande. Min uppsats är genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkät undersökning. Syftet med detta examensarbete är studera hur tankar om sociokulturellt lärande går att införliva i trä- och metallslöjden. De frågeställningar som jag har arbetat med är dessa: Vad kännetecknar sociokulturellt lärande? Kan sociokulturellt lärande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lärande inom trä- och metall slöjden? I hur stor utsträckning bedrivs trä- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kärnan i sociokulturellt tänkande är språkets och kommunikationens betydelse för lärande.

Sundqvist, K & Svensson, A. Vårdpersonalens syn på äldres sexualitet. En intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 hp. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011.

Denna kvalitativa studie behandlar unga kvinnor i Stockholm som befinner sig i pågåendet av sin högskoleutbildning och som senarelägger sitt barnafödande. Syftet är att belysa unga kvinnliga högskolestudenters tankar och attityder kring senareläggningen av familjebildning. I semi-strukturerade intervjuer har respondenterna delat med sig av sina tankar kring möjligheten att kombinera högskolestudier med barnskaffande. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av en hermeneutisk tolkande metod. Teoretiska utgångspunkter har hämtats främst från Goffmans rollteori, Bourdieus kapitalbegrepp samt Beckers teori som baseras på Rational Choice.

Arbetet handlar om förskolemiljöns utformning och pedagogernas tankar kring den. De frågor vi vill ta reda på är hur den pedagogiska miljön påverkar barns förmåga att interagera med rummet. Vilka uppfattningar har pedagogen om miljöns utformning och vilken barnsyn speglas i dessa? Vår teoretiska utgångspunkt i arbetet är Reggio Emilia filosofin samt ett postmodernistiskt synsätt. I vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att få en inblick i hur pedagogerna väljer att strukturera den pedagogiska miljön och dess tankar kring den.

Vårt syfte med undersökningen var att få fram barns och föräldrars upplevelser och tankar kring fenomenet läxor. Vi ville ta reda på hur läxor påverkar familjen och barnens fritid och om detta skapar problem eller leder till inlärning. Vi använde oss av den forskningslitteratur som fanns för analys av resultatet. Genom en kvalitativ forskningsmetod där vi använde oss av enkäter med öppna frågor och intervjuer fick vi fram många olika åsikter och tankar kring läxor. Resultat visar på stora skillnader i arbetsbelastning och påverkan på barnen.

Syftet med denna studie var att synliggöra förskollärares tankar om vardagsmatematiken. Studien skulle även innefatta hur förskollärare tar tillvara på den vardagliga matematiken. Vår metod i studien gick ut på att intervjua förskollärare genom en self report, som tillhör den kvalitativa forskningen. Vår self report innebar att de tillfrågade förskollärarna skriftligt fick redogöra sina tankar och erfarenheter utifrån frågeformuläret. Med hjälp av vår self reports öppna frågor synliggjordes förskollärares djupgående tankar om ett visst fenomen, vilket leder in vår studie till en fenomenografisk forskningsansats.

Syftet med studien är att undersöka vilka tankar och attityder lärare på en högstadieskola i Mellansverige har kring valet att köpa in iPads till eleverna. Ytterligare punkter är att undersöka hur lärare implementerar iPaden i undervisningen. En metodkombination av intervju och observation har genomförts för att få fram den data nödvändig för studien. Det resultat och de slutsatser som framkommit vid denna undersökning är att lärarna ansåg att iPaden tvingar lärare till utveckling, att elever och lärare kan arbeta mer kreativt på en iPad jämfört med en bärbar dator samt det läsprojekt som skett året innan iPads köptes in till eleverna tycks ha gjort lärarna positivt inställda till implementeringen av iPads i undervisningen. Lärarna tycks även använda iPaden när undervisningen gagnas av den..