The question of euthanasia has kept pre-occupying and agitating the minds of thinkers, sweeping the globe, pummelling pedagogy, assailing assumptions, and bludgeoning biases. Both the moralist, ethicist, theologian, psychologist, educationist, anthropologist, politician, physician, patient as well as the common man in the street are interested in it. This pervading interest simply arises out of the fact that euthanasia involves the question of life, and life is something that is a common denominator to all men.The controversy hinges on the fact that, there are divergent views on the moral question of euthanasia. While some would unflinchingly opt for euthanasia others would prefer to oppose it to the best of their strength, yet others will remain agnostic about it. But the issue here remains: is euthanasia in any way morally justified? Has human life an intrinsic value? Or is human life valuable only when it is healthy? Are we the ones who decide when to die? Has the physician any right to either assist or terminate the life of the patient simply on account of suffering? Has the patient any right to end his/her life? Are there some conditions in which euthanasia could be allowed? Is suffering meaningless?The topic of my project is: THE MORALITY OF EUTHANASIA IN THE LIGHT OF THE CATHOLIC CHURCH?S TEACHING.

Smärta är något subjektivt och det är bara patienten som kan säga hur ont han har. Smärtskattning ger sjuksköterskan en uppfattning om patientens upplevda smärta. Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med patienter med smärta, därav vikten av att kunna skatta smärta hos en patient på ett adekvat sätt. Olika smärtskattningsinstrument har tagits fram och är ett hjälpmedel till sjuksköterskan vid smärtskattning. Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap och insikt i smärtskattningen ur en sjuksköterskas perspektiv.

Bakgrund: Kommunikation med patienter som vårdas med respirator är en stor del av omvårdnaden för intensivvårdssjuksköterskan. Otillräcklig kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan leda till otrygghet och stress hos patienten. Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor kommunicerar med patienter som vårdas med respirator, vilka möjligheter och hinder som finns samt om sjuksköterskans erfarenhet har betydelse.Metod: En kvantitativ ansats valdes och data till pilotstudien insamlades med hjälp av en enkät. Resultat: Sjuksköterskorna i studien ansåg inte att det är svårt att kommunicera med patienter som vårdas med respirator. Större delen av sjuksköterskorna använde sig av kroppsspråk, ögonkontakt och beröring som kommunikationsmetoder.

Bakgrund: Varje år drabbas nästan var tionde patient av skador under vårdtiden, skador som hade kunnat undvikas. Detta leder till ett onödigt lidande för dessa patienter och deras närstående. Vårdskadorna beräknas enligt Socialstyrelsen (2008) kosta samhället sex miljarder kronor per år. Operationssjuksköterskor liksom all vårdpersonal har skyldighet att avvikelserapportera händelser som kunnat leda till eller lett till vårdskada. Syftet med att rapportera avvikelser är att dra lärdom och att med riskförebyggande insatser förhindra att händelserna uppstår igen.

Background One of the main demands on Swedish and global health care in general is to meet the patient?s need for safety. By general health care law this also comprises district nurses? field of responsibility. Although there are numerous studies describing the concept of safety and its different shapes, no research could be found exploring how safety is, or supposed to be, mediated by district nurses? in a Swedish context.

Telephone counselling has been around for more than forty years and remains a widely accepted communication support, both in the primary care and the outpa-tient departments of our hospitals. In many cases, this form of communication might be the only way in which the patient will have contact with the health ser-vices, primarily the nurse. In this study, the authors have chosen the word com-munication support as a generic name for the various technology tools, which are already present or in the future, might be an important link between the patient and the nurse. The aim of this study was to examine which communication sup-port that is available and patients´ perceptions of those and the patients´ percep-tions. Our patients can sometimes be affected by their illness, which means that their perception might be influenced and the advices or the prescriptions given by telephone will not be correctly perceived.

Information är en viktig del av sjuksköterskans arbete och hennes pedagogiska roll sätts här på prov. En operation är en stor händelse i en patients liv och det är välkänt att patienter ofta är missnöjda med den information de får. Syftet med denna uppsats var att få fördjupad kunskap om vilken information patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den information de får. Detta har gjorts genom en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar i ämnet sökts och kritiskt granskats. Därefter sammanställdes resultaten av tolv slutligen valda artiklar till ett gemensamt resultat.

Patienter som drabbas av sjukdom eller skada kan vara i behovav stöd och uppmuntran i omvårdnaden. Sjuksköterskans uppgift  är att lindra lidande och främja hälsa där humor kan vara ett hjälpmedel för både sjuksköterska och patient. Syftet med litteraturstudien var att undersöka humorns användning inom omvårdnaden ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Litteraturstudiens resultat grundas på tio vetenskapliga artiklar som söktes i olika omvårdnadsdatabaser, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visar att humor är relationsskapande och förbättrar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient.

Anorexia Nervosa är en komplex sjukdom som kräver en individualiserad vård. Då patienter med anorexi ofta kännetecknas av att vara ambivalenta angående att tillfriskna, behövs ett gott samarbete och en god relation med sjuksköterskorna. Syftet med studien är att undersöka vad god omvårdnad innebär för patienten och sjuksköterskan vid vård och behandling av Anorexia Nervosa. Arbetet är utformat till en litteraturstudie grundad på tio vetenskapliga artiklar. I resultatet, som är tvådelat, framkommer sju teman vilka är självständighet, socialt stöd, isolering, en utmaning, relationen, omtanke och respekt samt tillit.

Benämningen patient är ett kollektivt begrepp, som sätter sjukdomen och dess behandling i fokus. Hälso-och sjukvården har haft svårt att förändra sitt traditionella perspektiv där patienten betraktas längst ner i den hierarkiska sjukvårdsorganisationen. För att förändra det traditionella perspektivet så har ett nytt synsätt utformats där begreppet "patient" byts ut till "person". Personcentrerad vård började införas inom äldre- och demensvården, men tankar finns om att det även ska införas inom specialistvården. Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva vad som kännetecknar personcentrerad vård ur ettomvårdnadsperspektiv.

BackgroundHandover occurs as a daily task for health care professionals in all levels of care. Handover between ambulance crew and emergency department staff stands for the first exchange of information about a patient?s condition. Different factors may impact the handover communication and make it vulnerable.AimThe aim is to highlight factors of importance at handover between the ambulance and emergency room.MethodA literature review of thirteen studies with qualitative and quantitative research approach. The purpose of this literature review was to provide an overview of the area.ResultsExperiences for health care professionals is that communication is important for patient handover between ambulance and emergency department.

Hälso- och sjukvården är idag under stor förändring. Dagens sjuksköterska ställs inför kraven från den allt mer välinformerade patienten. Enligt lag har patienten rätt att vara delaktig i vården bland annat genom att läsa sin journal. Dagens sjuksköterska måste tillåta patienten att aktivt delta i sin vård. Som teoretisk utgångspunkt har Benners omvårdnads teori använts.

Bakgrund: Suicid är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen hos personer i åldrarna 15-44 år. I Sverige förekommer det tio gånger så många suicidförsök som fullbordade suicid. Att vårda suicidala patienter handlar om att rädda liv och denna patientgrupp förekommer på många olika vårdavdelningar. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vårdpersonalens upplevelser av att vårda suicidala patienter. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där tio artiklar inkluderades.

Background: In Sweden it is a legal right for patients to have the possibility to participate in their own care. Several studies highlight the importance of a good relationship, good communication and good cooperation in order to increase a sense of security and thus the possibility of participation. One way to increase patients' ability to influence and participate can be to adapt person-centered care. This moves the focus from the patient's illness to the patient and his/her resources. Aim: The aim of this study is to describe patients' experiences of the possibility to actively participate in decisions regarding its care and treatment at surgical wards.

Background: Every year, patients die while waiting for an organ due to the shortage of donors. When a patient is declared brain dead, the question of possible organ donation arises. In some cases, the patient is registered in the donor registry, but sometimes their stance on donation is unknown. The next of kin then become involved in the decision and are asked both what the patient would have wanted and how they themselves feel about donating their deceased family member?s organs. Aim: The aim of this literature review was to describe relatives' experiences of the decision-making process regarding organ donation after death.