SAMMANFATTNINGBakgrund: Enligt WHO begås årligen cirka 800 000 självmord av människor världen över. I Sverige år 2012 begick 1151 personer Suicid. Att förlora ett barn kan medföra en försämrad psykisk hälsa som följd. Studien har vårdvetenskapen som teoretisk referensram med fokus på hälsa, lidande och människan både som individ och del av en helhet.Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av psykisk hälsa hos föräldrar vars barn genomfört Suicid.Metod: Systematisk litteraturstudium med latent innehållsanalys av sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar.Resultat: Resultatet presenteras i tre teman: Den utlämnade människan, den lidande människan och den förnyande människan. Frekvent förekom känslor av skuld, maktlöshet, utanförskap och svårigheter att gå vidare i livet, självdestruktiva tankar och handlingar, ångest, depression och sorg.

Suicid räknas till en av de mest tragiska händelserna i mänskligt liv. Det orsakar enormt stort lidande bland närstående såväl som stor ekonomisk förlust för hela samhället. Som sjuksköterska inom somatisk hälso- och sjukvård är det essentiellt att arbeta preventivt och identifiera Suicidbenägna patienter. Syftet med litteraturstudien var att utröna faktorer som inverkar på vuxna patienters benägenhet för Suicid och exemplifiera hur allmänsjuksköterskor inom somatisk hälso- och sjukvård kan förankra och tillämpa denna kunskap i praktiken. Arbetet har baserats på vetenskapliga artiklar sökta och funna genom databaserna CINAHL, PubMed, Science Direct och PsykINFO.

Många Suicidnära ungdomar söker somatisk vård strax innan de gör ett Suicidförsök. Flera Suicid borde därför kunna gå att förhindras. Syftet med studien var att identifiera vilken kunskap sjuksköterskan inom somatisk vård behöver för att uppmärksamma Suicidnära ungdomar. Två frågeställningar ställdes för att belysa syftet. Behöver sjuksköterskan specifik kunskap för att uppmärksamma Suicidnära ungdomar? Vilka tecken och symtom som tyder på Suicidbenägenhet kan sjuksköterskan identifiera vid ett bedömningssamtal? Studien genomfördes som en litteraturstudie.

När någon tar sitt liv så berörs många människor, inte bara inom familjen utan även vänner och bekanta. Livet blir plötsligt förändrat och man måste kämpa för att överleva och orka igenom dagarna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de närståendes upp-levelser när någon som står en nära begår Suicid. Sju vetenskapliga artiklar från åren 1991-2003 som motsvarade syftet granskades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Att känna sig ensam, övergiven och stigmatiserad, att känna sorg, chock och ilska och att tryggt kunna gå vidare i livet.

Syftet med denna studie var, att utifrån vetenskaplig litteratur, beskriva vilka kunskaper vårdpersonalen har och vilka kunskaper de behöver om Suicidalitet och Suicidpreventiva åtgärder hos äldre. Syftet var även att granska de valda artiklarnas kvalitet avseende urvalsmetod. Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie med deskriptiv design. Femton vetenskapliga artiklar är hämtade från databaserna Cinahl/PubMed, och från referenslistor. Resultat: Suicidproblematiken är i högsta grad ett folkhälsoproblem.

Bakgrund: I Sverige begår varje år ungefär 1400-1500 människor Suicid och ungefär 8-10 gånger så många försöker göra det. Enligt Världshälsoorganisationen dör varje år ungefär en miljon människor världen över till följd av Suicid, vilket innebär ett dödsfall var fyrtionde sekund och 96 % av dem har en psykisk sjukdom. Sjuksköterskan kommer i sitt vardagliga arbete ofta i kontakt med Suicidala patienter, vilket betyder att sjuksköterskan har en väsentlig roll i vård av dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån sjuksköterskans perspektiv belysa de faktorer som var viktiga i omvårdnaden av Suicidala patienter. En fråga formulerades utifrån syftet: Vilka faktorer hade betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete med Suicidala patienter? Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie genomförd efter Goodmans sju steg.

Självmord är idag en vanlig dödsorsak bland människor runt om i världen. I den här uppsatsen har begreppet Suicid valts istället för självmord då det inte är ett lika negativt laddat ord. Eftersom Suicid är så vanligt förekommande är det viktigt att sjuksköterskor får kunskap och information om de efterlevandes sorg. Kunskapen behövs för att kunna lindra lidandet som uppstår efter dödsfallet. Syftet med den här studien är att studera familjens upplevelser när deras son, dotter eller syskon har begått Suicid.

Bakgrund Suicid är ett folkhälsoproblem som förbises av samhället. Suicid står för 25% av dödsorsakerna bland ungdomar. Män begår oftast Suicid medan kvinnor främst begår Suicidförsök. Ett Suicidalt beteende påverkas av flera olika faktorer, såsom tidigare Suicidförsök, psykiska sjukdomar, alkohol eller droger, negativa traumatiska livshändelser, ärftliga faktorer och/eller tillgång till Suicidala medel. Det ultimata är att förebygga Suicid, inte endast vårda och ingripa när det redan hänt.

ABSTRAKTBakgrund:Psykisk ohälsa har ökat i Sverige och är en av de största riskfaktorerna för Suicid. Varje år dör ca 1400 personer i Sverige genom Suicid. Sjuksköterskor upplever att Suicidnära patienter medför svårigheter och att de tycker sig ha otillräcklig kunskap i ämnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor i ambulans upplever det prehospitala mötet med en person som försökt, försöker eller hotar att begå Suicid. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta datan som samlats in genom induviduella, semi-strukturerade intervjuer.

Suicidalitet, självskadebeteenden och psykisk ohälsa hos ungdomar är ett ökande problem. Antalet Suicid i Sverige har minskat sedan 1980-talet. Men i åldersgruppen ungdomar 15-19 år har Suicidantalen istället ökat markant. Suicidpreventiva åtgärdsprogram har införts för att på detta sätt försöka stoppa denna oroväckande utveckling. Syftet med detta fördjupningsarbete var att belysa ungdomars Suicidalitet samt sjuksköterskans yrkesroll och förhållningssätt vid vårdandet av dessa ungdomar.

Suicid är idag en av de vanligaste dödsorsakerna för män och kvinnor i åldrarna 15-44 år i Sverige. Sedan ett antal år bedrivs omfattande forskning kring Suicidprevention, vilken har bidragit till en minskning av Suicid. Efterlevande anhörigas situation har dock hamnat mer i skymundan när det gäller forskning, och då i synnerhet unga människor som förlorat en förälder eller ett syskon. Då självmord är ett historiskt tabubelagt ämne kan stödet från vänner bli bristfälligt eller helt utebli, då omgivningen ofta har svårt att förhålla sig till den efterlevande och dennes sorg. Samhällets funktion som stödinstans blir här viktig.

I dagens samhälle är gruppen äldre med psykisk ohälsa ett eftersatt område och detfinns begränsad mängd forskning om denna åldersgrupps psykiska ohälsa. Att varaäldre innebär inte en tillvaro utan psykiska besvär, utan äldre kan bära med sigpsykisk ohälsa sen tidigare i livet och psykisk ohälsa kan även förstärkas ochuppkomma till följd av förändringar i livssituationen. Det är därför viktigt att äldre fårtillgång till stöd och hjälp för att bemästra och hantera den psykiska ohälsan. Brist påhjälp och stöd samt ouppmärksammad psykisk ohälsa kan även för äldre personerleda till Suicid och Suicidförsök. Äldre över 65 år är representerade i statistiken överSuicid och i Sverige är det genomsnitt en person över 65 år som fullbordar Suicid varjedag.

Introduktion: Suicid är bland de 10 vanligaste dödsorsakerna i världen. Varje år avlider närmare en miljon människor efter att de tagit sina liv. Att förebygga Suicid har kommit att bli en viktig folkhälsofråga i många länder då det förekommer i alla åldrar, i alla sociala grupper samt inom båda könen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva metoder för att förebygga Suicidförsök och Suicid, samt att beskriva effekten av Suicidpreventiva metoder. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie.

Bakgrund: Det är möjligt att förebygga Suicid. Enligt den samhälleliga och vetenskapliga debatten kan skolan ses som en central och viktig arena för ett Suicidpreventivt arbete. Det finns aktörer som menar att lärare kan spela en viktig roll i detta arbete och att de därför bör utbildas i Suicidprevention.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasielärare och kuratorer upplever att lärarens roll inom Suicidprevention bör se ut. Frågeställningarna lyder: 1) Vilka upplevelser och erfarenheter av samtal om självmord med eleverna har lärare? 2) Vilken roll och vilket ansvar gällande Suicidprevention har lärare? 3) Hur upplevs och uppfattas samarbetet på skolan gällande Suicidprevention? 4) Hur upplevs och uppfattas styrning (styrmedel och utbildning) gällande Suicidprevention?Metod: En kvalitativ samtalsintervjuundersökning har använts för att ge insikt och djupare förståelse om respondenternas tankar, upplevelser och erfarenheter.

Literature describes what it is like to be a leader in the healthcare and what is looked upon as the most characteristic quality for female leadership. Women often use a leadership technique that motivates the employee and they allow themselves to develop a humanitarian leadership. The aim of this study was to describe female head nurses? experience of their leadership in healthcare. The collection of data has been carried out from interviews.