The Multispectral Canopy Reflectance Model (MCRM) by Kuusk (1995) has beenused to simulate the reflectance of a Sugarbeet canopy. The simulated reflectancevalues show high absorptance in the VIS area, compared to field measurements, andhigh reflectance values in the NIR area. The errors may be due to overestimation ofclorophyll content in the Sugarbeet leaves and scattered light during fieldmeasurements. The estimation of the clorophyll content where carried out using thePROSPECT-model by Jacquemoud & Baret (1990).During the vegetation period, the state of the canopy moves towards a closed canopy,with sparse vegetation in spring. The MCRM-model was used to perform a ?spring?simulation, which was compared to the original simulation.

A field experiment was carried out in 2006 to investigate the effects of deep rotary cultivation on Sugarbeet growth. The background to the experiment was a 2005 study showing potentially higher yield, higher cleanness and higher sugar content when primary tillage was carried out to 35 cm depth with a rotary cultivator. On four field sites in Skåne (L:a Isie, Ädelholm, Stävie and Vragerup), five different treatments were compared: mouldboard ploughing in the autumn to 20 cm; mouldboard ploughing in the autumn to 20 cm + rotary cultivation in the spring to 35 cm; rotary cultivation in the autumn to 35 cm; rotary cultivation in the spring to 35 cm; and mouldboard ploughing in the spring to 20 cm. The rotary cultivator used in the treatments is manufactured by a Dutch company, Imants. The implement cultivates the soil with spade tines fitted on arms that are mounted on a horizontal rotating PTO-driven axle. Beet plants were inspected and yield determined in the experiment, and three soil parameters were examined: penetration resistance, water infiltration and infiltration of blue dye. Root shape was also examined. The site at Stävie was not harvested due to poor beet establishment. At the other sites, the highest yield was found when the soil was rotary-cultivated in the autumn.

Syftet med detta arbete har varit att utforska hur man kan gestalta en växtvägg och hur man med hjälp av växterna kan uppnå olika uttryck. Målet har varit att förstå hur växter beter sig i en växtvägg och hur de kan kombineras. Vilka växtstrategier som är lämpliga för växtmaterial på en växtvägg samt hur olika växter kan kombineras för att uppnå önskat visuellt uttryck är frågeställningar som behandlas i rapporten. Faktainsamling kring gestaltning av växtväggar har gjorts genom en litteraturstudie och praktiskt arbete i form av konstruktion av en prototyp. En intervju har också genomförts. Erfarenheterna från detta har använts för att ta fram ett gestaltningsförslag. Den vanligaste princip som används för att konstruera en växtvägg är med ett filtmaterial i syntet som häftas fast på en plywoodskiva med kanalplast bakom, man använder en pump och droppslangar som styrs med en timer.