Syftet med den kvantitativa studien var att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och män i Substitutionsbehandling vid opiatberoende, när det gäller relationer till barn, närstående samt socialt nätverk. Sett ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv har Substitutionsbehandling fått ett allt större intresse genom Missbruksutredningens (SOU 2011:6) förslag om en ökning och tillgänglighet till denna behandlingsform. Resultatet visar på både skillnader och likheter mellan könen. De största skillnaderna återfanns beträffande relationer till barn. Slutsatsen är att det är troligt att relationer till barn, närstående och socialt nätverk förbättras av pågående Substitutionsbehandling.

Mot bakgrund av den hätska debatt som har förts angående Substitutionsbehandling, var syftet med vår uppsats att undersöka och beskriva de professionellas inställning till Substitutionsbehandling av heroin-missbrukare ur ett etiskt perspektiv. Vi ville även undersöka de professionellas syn på socialstyrelsens riktlin-jer och kriterier beträffande Substitutionsbehandling. Vidare ville vi få en uppfattning om de yrkesverksam-mas åsikter gällande en heroinmissbrukares möjligheter till vård, och detta i jämförelse med andra patient-grupper.Vi kan utläsa att det finns tre inställningar från de intervjuade beträffande Substitutionsbehandling. Socialsek-reterarna på substitutionsmottagningen uttrycker att det är den överlägset bästa behandlingsmetoden för hero-inmissbrukare. Socialsekreterare från socialtjänsten är även de positivt inställda men ser inte substitutionsbe-handling som en universal behandling.

Studiens syfte är att undersöka hur behandlingspersonal vid en opiatmottagning i en stor stad i Sverige ser på Substitutionsbehandling och vilken betydelse behandlingsformen har för klientgruppen. Studien baseras på fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal som har olika professioner (kurator, sjuksköterska, läkare samt psykolog) vid en för studien relevant behandlingsenhet. För att analysera det inkomna materialet har följande fem teorier använts: biologiska teorier, systemteorier, stämplingsteori, behavioristiska teorier samt psykodynamiska teorier/anknytningsteori. Resultaten visar att personalen överlag har en liknande syn på bakgrunden till ett drogmissbruk då samtliga anser att orsaken beror på både genetiska och sociala faktorer. Personalen anser även att behandlingsenhetens klienter är i behov av kemiskt framställda opiater (buprenorfin eller metadon) för att kunna bryta med sitt drogmissbruk, detta då det bidrar till att klienterna kan börja fokusera på andra livsområden utöver droganvändandet.

Diskussionen kring huruvida individer i Substitutionsbehandling är drogfria eller inte var det som väckte intresset för denna studie. Det är en högst relevant fråga inom det sociala arbetet då det är en metod som blivit allt mer omtalad inom missbruksbehandlingen. Författarna ville i och med detta undersöka hur professionella som arbetar inom området ställde sig i denna fråga samt hur de kan se att denna metod är effektiv eller inte. Genom att se till behandlingens effekter för individen och dess omgivning kunde viss klarhet i denna fråga synas. För att undersöka detta gjordes en kvalitativ studie baserad på semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka för- och nackdelar med Substitutionsbehandling vid ett opiatprogram i Sverige, baserat på intervjupersoners erfarenheter, och vilka eventuella förändringar som har uppkommit i den egna livssituationen. Målet är också att se hur opiatmissbrukare upplever sin känsla av identitet under sin behandling jämfört med innan, och hur det i så fall påverkar möjligheten till integrering. Metoden innefattade kvalitativa intervjuer med fyra individer som var inskrivna vid ett opiatprogram. För att få en större förståelse och att kunna analysera de resultat vi har fått fram, har vi valt att använda teoretiska begrepp som roll, identitet, stigmatisering och social exklusion. Resultaten visar att det finns tydliga fördelar med opiatprogrammet för de inskrivna opiatmissbrukarna vi intervjuat inför denna studie, då de upplever fler möjligheter i livet samt en ökad livskvalitet.

Through changes in the code of statutes, SOSFS 2009:27 (M), opioid addicts are excluded since March 1 2010 from possibilities to be accepted for substitution treatment. Opiate addicts are solitary admitted for substitution treatment from that date. Opioid addicts are excluded admission for treatment regardless of the fact that they fulfil the ICD-10 diagnosis F.11.2, i.e. opioid/opiate addictive criteria. The alteration in the statutes was carried out in reference to the fact that evidence for this kind of treatment intended for opioid addicts was missing.Both groups i.e.

Bakgrund: Menopaus definieras som tidpunkten för en kvinnans sista spontana menstruationsblödning. Cirka 65 000 svenska kvinnor passerar varje år sin menopaus och genomsnittsåldern för menopaus i Sverige och i övriga västvärden är 51-52 år. Substitutionsbehandling med östrogen och progesteron har länge använts för att lindra typiska menopausala symptom som värmevallningar och svettningar. Nyare studier visar att Substitutionsbehandling med östrogen och progesteron ökar risken för att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar och bröstcancer. Oro kring biverkningar liksom att kvinnor av annan anledning inte kan använda östrogen, har medfört ett ökat intresse för alternativbehandlingar som kan lindra menopausala symptom.

This thesis deals with the ethical attitudes of professionals working with Methadone or Subutex assisted rehabilitation, concerning the constructed guidelines and directions from the Swedish National Board of Health and Welfare. The central themes in the thesis are: 1. What do professionals think of the rules concerning admissions to the rehabilitation programme? 2. What do professionals think of the rules/criteria for being excluded from the programme? 3.

Studiens syfte var att beskriva hur socialsekreterare resonerar i valet av behandlingsmetod för heroinmissbrukare. För att skapa förståelse för detta belystes socialsekreterarnas antaganden om heroinmissbrukaren, socialsekreterarnas föreställningar om den vård de erbjuder samt vad de anser om Substitutionsbehandling respektive drogfri behandling. Undersökningen utfördes som en kvalitativ intervjuundersökning med sex socialsekreterare i en av Stockholms Stads stadsdelar. Följande teman identifierades och analyserades närmare (1) Vem är heroinmissbrukaren? (2) Hur resonerar socialsekreterarna kring olika behandlingsformer för heroinmissbrukare? (3) Hur resonerar socialsekreterarna kring valet av behandlingsform för heroinmissbrukare? Vetenskapsfilosofiskt positionerar sig uppsatsen inom hermeneutiken samt postmodernismen och resultatet har analyserats ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

ABSTRACTIn this study, five people were interviewed who are involved in a drug-assisted program for opiate addiction, also called substitution program. The meaning of substitution is that these clients' drug addiction is replaced with substitute preparations, either methadone or Subutex in an orderly manner. The clients of the researcher decided to study the substitution program have all been a heavy opiate addiction for years. Their participation in the replacement program is more than two years, and those who have been around the longest have been in the program for six years, so long as the substitution program has existed in Visby.This is a qualitative study in which interviews are conducted face to face with each individual client, and the interview was unstructured in the sense that no specific issues made in advance. The interviews have been themed, and the researcher has gone through various areas of life around the respondent.

Syftet med denna studie är att låta deltagare i LARO-programmet (Läkemedelsassisterad Rehabilitering vid Opiatberoende) berätta om samt ge uttryck för sin syn på den begandlingsform som programmet erbjuder. Bakgrunden till att vi valt att fokusera på LARO-programmet är att användandet av Substitutionsbehandling har ökat i Sverige och en statlig utredning föreslår att mer resurser skall satsas denna typ av behandling. Själva ansatsen är deduktiv och innebär att vi utgår ifrån en tidigare etablerad teori, nämlingen Prochaska och DiClementes teori om förändringsprocessen, den så kallade "Stages of Change". Som metod för att samla in den empiriska materialet har vi lämnat ut färdiga frågeformulär som programdeltagarna fått besvara på egen hand och därefter returnerat till oss. Vi har i sin tur valt ut de svar och som vi anser vara av betydelse eftersom vi vill lyfta fram deltagarnas livsberättelser.

Aims: To examine how patients with experience of being involuntarily discharged from medication-assisted treatment with methadone or buprenorphine have coped with the consequences following the discharge. The study also aim to examine how the patients cope with the stigma related to their abuse of heroin and how they manage to cope with the rules regarding themedication-assisted treatment. Method: Three patients with experience of involuntary discharge from medication-assisted treatment have been interviewed. All were heroin abusing men living in Stockholm. The interviewees were recruited through the Swedish Drug Users Union and through a shelter for homeless people with drug problems.

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera ideologiska samt vetenskapsbaserade aspekter kring den kontroversiella metadonbehandlingen, för att öka förståelsen för dagens pågående debatt. Uppsatsens frågeställningar var:· Hur har utformningen av och debatten kring metadonbehandlingen sett ut från 1960-talet och fram till 2000-talet?· Hur kan denna utformning och debatt förstås?För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har texter av olika slag studerats, veten-skapliga avhandlingar, facklitteratur, texter framställda av olika myndigheter och tidningsar-tiklar, av vilka sedan valda delar har analyserats och diskuterats utifrån en ideánalytisk ideal-typisk indelning. Debatten kring metadonbehandlingen har studerats ur ett tidsperspektiv, i ett försök att täcka svensk narkotikapolitisk utveckling i relation till metadonbehandlingen mel-lan åren 1960-2005. Litteraturstudiens resultat visade bland annat att svensk narkotikapolitik under perioden utvecklats i en alltmer restriktiv och repressiv riktning, medan utvecklingen av Substitutionsbehandling med metadon för opiatmissbrukare tenderar ha lett till allt färre restriktioner och en ökande tillgänglighet för brukarna.