Sök:

Sökresultat:

299 Uppsatser om Subjektivt berättande - Sida 14 av 20

OjÀmn addition och ackommodationsamplitud hos presbyoper

Syfte: Syftet med denna studie var att se om presbyopin, det vill sÀga minskningen av ackommodationsamplitud, utvecklas likadant i bÄda ögonen. Syftet var Àven att se om en ojÀmn addition i vissa fall gav bÀttre subjektiv respons Àn en binokulÀr jÀmn addition.Metod: Studien innefattade 33 deltagare dÀr samtliga var mellan 43-57 Är. Med hjÀlp av en RAF-stav mÀttes den monokulÀra ackommodationsamplituden för höger och vÀnster öga med push-up/push-down metoden. Utöver detta gjordes en binokulÀr och en monokulÀr additionsbestÀmning. Skilde sig resultaten Ät frÄn dessa additionsbestÀmningar fick deltagaren bestÀmma vilken styrka som subjektivt gav bÀst upplevda synskÀrpa.Resultat: Resultaten visade att 11 deltagare hade en skillnad >0,25 D i ackommodationsamplitud mellan ögonen.

Kulturkrock : en studie om den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader som konstverk och kulturell planering

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina förÀldrar som bor kvar i orten, pÄ tidig vÄr 2010 fick reda pÄ att huset skulle bli korallrött har detta numer blÄa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att pÄ ett vetenskaplig sÀtt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom tvÄ olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrÄn inventeringar, observationer, intervjuer och innehÄllsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk.

FrÄn Moll till Dur: Musikens pÄverkan pÄ patientens hÀlsa.

Musik har i alla tider och kulturer varit ett naturligt inslag i mÀnniskans vardag. Historiskt sett har musiken ansetts ha lÀkande kraft och anvÀnts i helande och botande syfte. Idag har musiken hamnat i skymundan i den specialiserade och tekniskt avancerade vÄrden. Inom omvÄrdnaden betonas vikten av rÀtt miljö kring patienten för att befrÀmja hÀlsa. Ljud pÄverkar patienten och musik kan bidra till en bÀttre miljö runt patienten.

Ledarskap, Commitment to Change, Motivation, Stresshantering och Subjektivt Tidsperspektiv - Fem faktorer kopplade till projektledarskapet :  En naturalistisk studie av projektledare i ett svenskt företag

I början av 2000-talet producerade Riksskatteverket en rapport vilken undersökte skattebortfallet inom byggbranschen. Rapporten gav bland annat ett förslag om att införa omvÀnd skattskyldighet för mervÀrdesskatt inom byggsektorn, byggmoms. Lagförslaget i prop. 2005/06:130 klubbades av Riksdagen och trÀdde i kraft den 1 juli Är 2007. Under det första halvÄret avgjorde SNI-koder vilka tjÀnster och företag som skulle omfattas av den omvÀnda skattskyldigheten.

We Built This City : VÀrdeskapande i en stadskÀrna

Inledning: En ökad etablering av externa köpcentrum utanför stadskÀrnan har lett till att inblandade aktörer i stadskÀrnan bör strÀva efter att tillgodose konsumenternas önskemÄl och behov för att öka sin attraktionskraft. För att vÀrde för konsumenten ska uppstÄ bör dock aktörerna veta vad konsumenter och besökare vÀrdesÀtter i stadskÀrnan. Om aktörerna baserar sin profil pÄ vad de tror att kunderna efterfrÄgar kan ett gap mellan det önskade och erbjudna vÀrdet uppstÄ. VÄr huvudfrÄga Àr: Hur skapas överensstÀmmelse mellan vad invÄnare vÀrdesÀtter och hur aktörer samverkar för att skapa vÀrde?Syfte: Syftet Àr att skapa en förstÄelse och ge kunskap om hur inblandade aktörer kan skapa ett ökat upplevt vÀrde och attraktionskraft av och för en stadskÀrna.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av bÄde en kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod för att uppnÄ studiens syfte.

De annorlunda Andra : En kombinerad narrativanalys av SVT:s representation av flyktingar och asylsökande

SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.

Som man ropar fÄr man svar : Hur en organisation anvÀnder sig av effektiv marknadskommunikation för att pÄverka attityden hos Ähörare

Syfte: Studiens syfte Àr att granska hur en organisation kan Àndra attityden hos Ähörare genom effektiv marknadskommunikation.Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi i form av en fallstudie med en induktiv forskningsansats. Intervjuer, enkÀter och deltagande observationer anvÀndes som metod i undersökningen. EnkÀterna besvarades av 107 personer och intervjuerna utfördes med fyra anstÀllda pÄ LO-distriktet i Stockholms lÀn som bestod av ett subjektivt urval. De anstÀllda som intervjuades valdes p.g.a. att de arbetar aktivt med marknadskommunikation för LO-regionen i Stockholm.

IAS 38 och IAS 36 för en rÀttvisande bild ? dröm eller verklighet?

Betydelsen för redovisning av immateriella tillgĂ„ngar har pĂ„ senare tid kommit att öka. Det beror mycket pĂ„ att det anglosaxiska synsĂ€ttet, som krĂ€ver att finansiella rapporter skall ge en rĂ€ttvisande bild, har blivit allt mer utbrett. Immateriella tillgĂ„ngar kan klassificeras i olika grupper, en av dem Ă€r intellektuella tillgĂ„ngar som innefattar varumĂ€rken, patent och upphovsrĂ€tter. År 2005 infördes IAS-förordningen i Sverige. Det innebar att alla koncerner skulle tillĂ€mpa IFRS/IAS i sin redovisning.

GLOBAL TALENT MANAGEMENT UR EN SVENSK SYNVINKEL : ? Med potential och transparens i periferin. Andersson, Tran Le

Företag blir alltmer multinationella och detta har gjort dem beroende av en mer globaliserad syn pÄ företagsstyrning. DÀrför fokuserar företag idag pÄ att hitta förmÄgor och talanger som kan leda under globala förhÄllanden. Denna studie behandlar Àmnet Global Talent Management (GTM), en personalplaneringsprocess som syftar till att skapa en grupp medarbetare med sÀrskild god prestationsförmÄga och hög potential, för att vidare utveckla dessa till att förverkliga företagets strategier. PrestationsmÀtning har anvÀnts sedan lÀnge av företag men nÀr det kommer till potential finns svÄrigheter i att kvantifiera detta dÄ det Àr nÄgot som lÀtt blir subjektivt. Otydligheten som detta problem ger speglar sig Àven i hur transparenta företagen Àr med processerna av GTM i organisationen.Syftet med denna studie blir dÀrför att kartlÀgga hur svenska företag anvÀnder GTM med sÀrskilt fokus pÄ variabeln potential och hur transparenta de Àr med sitt arbete i organisationen Syftet hoppas infrias genom att studera fyra multinationella företag med rötter inom den svenska servicesektorn.

Arbetsmotivation : En kvalitativ fallstudie om arbetsmotivation pÄ en arbetsplats med krÀvande arbetsuppgifter

Att arbetstagaren innehar arbetsmotivation Àr ett nödvÀndigt och avgörande fenomen inom alla företag runt om i vÀrlden. Forskningen kring Àmnet Àr bred men lÄngt i frÄn avslutad.FörelÀggande studie kommer endast att fokusera pÄ de stora drag som uttalats under 1900-talets forskning. DÀrför att det dels Àr de studierna som Àn i dag utgör en bas för inspiration för mycket forskning inom omrÄdet. Samt att arbetsgivare och chefer inspireras av dessa Àn idag.Studiens syfte Àr att studera arbetsmotivationen pÄ avdelning Y pÄ företag X. Avdelning Y innefattar krÀvande arbetsuppgifter och syftet med förelÀggande studie Àr dÀrför att utforska vad som motiverar just dessa arbetstagare.En stor del av den tidigare forskning som formulerats inom omrÄdet utgÄr frÄn en kvantitativ ansats, medan denna fallstudie utgÄr frÄn en kvalitativ ansats.

Vad Àr konstverket vÀrt : VÀrdet av konst mot bakgrund av verkets aura och konstnÀrens kanonisering

VĂ€rdet av ett konstverk pĂ„ auktionsmarknaden kan bestĂ€mmas av ett antal faktorer sĂ„som marknad, trender, smak mm. Även begreppen aura och konstnĂ€rens kanonisering kan spela en stor roll för vĂ€rdet. Syftet med uppsatsen Ă€r att ge en inblick i hur aura och kanonisering kan pĂ„verka vĂ€rdet av konst. Det Ă€r troligt att det inte finns nĂ„gon tidigare forskning i större utstrĂ€ckning som har inriktat sig pĂ„ detta specifika problem.TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet Ă€r att uppsatsen inleds med en genomgĂ„ng av begreppen aura och kanonisering samt en kort analys av hur konstvĂ€rdering gĂ„r till i praktiken. DĂ€refter analyseras tre verk, som har sĂ„lts till ett lĂ„gt pris pĂ„ kvalitetsauktion i Stockholm, med avseende pĂ„ konstnĂ€rens kanonisering och verkets aura för att försöka utröna hur detta har pĂ„verkat vĂ€rderingen.De tre verken Ă€r Carl Johansson, Strandlandskap i aftonljus, Dirck van Baburen (hans efterföljare) Dryckesbroder samt Edv.

Storbankernas Fondbolag eller de mindre fondbolagen? : En jÀmförelsestudie med hjÀlp av Morningstar

SammanfattningProblem: Det har skett stora förÀndringar i svenska privatpersoners fondsparande de senaste Ären. Finns det skillnader i lönsamhet mellan Storbankernas fondbolags fonder och de mindre fondbolagens fonder? Tar fondbolagen olika stora risker och leder de alltid till en högre avkastning? Skiljer sig förvaltningsavgifterna Ät mellan fondbolagen? JÀmfört med benchmark, har fonderna presterat olika i de olika fondbolagen?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att jÀmföra de Svenska Storbankernas fondbolags fonders prestation med Bancos och Kaupthings fonders prestation, genom att stÀlla fondernas avkastning i relation till dess risker och avgifter.Metod: Uppsatsen bestÄr av en deskriptiv kvalitativ undersökning med ett subjektivt urval. Vi anvÀnder oss av sekundÀrdata för att samla in information om de olika fondbolagens fonders utveckling nÀr det gÀller avkastning och risk.Referensram: I referensramen presenteras de olika riskmÄtten och de riskjusterande mÄtten som anvÀnds i denna uppsats. Portföljteorin och CAPM presenteras i detta avsnitt.Slutsats: Syftet med uppsatsen var att jÀmföra Storbankernas fondbolag med de mindre fondbolagen för att se om det fanns nÄgra uppenbara skillnader i deras avkastning i förhÄllande till dess risk.

Filmmusik i surround - Redovisning av problem vid mixning av filmmusik

Jag vill med denna C-uppsats redovisa vad som Àr enkelt kontra det som Àr besvÀrligt dÄ jag under en period fÄr möjlighet att mixa filmmusik i 5.1 hos Ljudligan. DÀrutöver vill jag Àven fokusera pÄ att skildra hur jag löser de problem som uppstÄr vid mixningen för att slutligen redovisa det som Àr enkelt att lösa. Med till praktiken har jag en generell förstÄelse för surround och de olika delmomenten vid mixning.För att lösa de moment som jag upplever som besvÀrliga kommer jag först att försöka pÄ eget sÀtt att arbeta fram en bekvÀm ljudbild. Huruvida jag nÄr ett bra resultat beror dels att jag sjÀlv ska bli nöjd, men Àven pÄ om min handledare hos Ljudligan uppskattar min fÀrdiga produktion. Jag kommer vid behov att frÄga de övriga anstÀllda hos Ljudligan för rekommendationer gÀllande mina problem.

TillÀmpbarheten av den kunnige anvÀndaren som bedömningsstandard inom det upphovsrÀttsliga brukskonstskyddet : En studie av mönsterskydd och upphovsrÀttsligt brukskonstskydd

I uppsatsen behandlas sÄvÀl mönsterskyddet som det upphovsrÀttsliga brukskonstskyddet. Vid den mönsterrÀttsliga sÀrprÀgelbedömningen anvÀnds den kunnige anvÀndaren som bedömningsstandard. Ett mönster Àr sÀrprÀglat om det, jÀmfört med tidigare offentliggjorda mönster, framkallar ett annorlunda helhetsintryck hos denne fiktive person. Vid bedömningen ska hÀnsyn Àven tas till formgivarens variationsutrymme. Innebörden av begreppet den kunnige anvÀndaren har till stor del förtydligats i EU-rÀttslig praxis.

Hanteringen nÀr medarbetares privata problem inverkar negativt pÄ arbetsplatsen : En studie ur ett ledarskapsperspektiv

Uppsatsens syfte var att undersöka hur ledare hanterar situationer dÀr medarbetares privata problem inverkar negativt pÄ arbetet för bÄde arbetsgivare och övriga medarbetare. För att fÄ svar pÄ det har vi inspirerats av vinjettstudie som utgÄr frÄn diskussioner av fiktiva fall. Vi har genomfört studien med fyra enskilda semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju dÀr vi först introducerade respondenterna med vinjetterna. Deltagarna till undersökningen valdes ut genom ett subjektivt urval dÀr vi riktade in oss pÄ ledare, angÄende vilken organisation de tillhörde var av mindre vikt. I teoridelen introducerades teorierna ledarskap, medarbetarskap, individen i gruppen, ekonomi, hÀlsa, lagar, organisationskultur och föreskrifter samt försÀkringskassans roll.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->