Muntlig kommunikation kan vara begränsad eller omöjlig när patienten är intuberad vid respiratorbehandling. Intuberingen hindrar talet och detta kan vara frustrerande för många patienter. Syftet med studien var att belysa hur intuberade intensivvårdspatienter upplever kommunikation. För att genomföra studien valdes systematisk litteraturstudie som metod. Resultatet baseras på 11 artiklar.

Bakgrund: Forskning kring hur föräldrar upplevde sitt barns omvårdnad i samband med operation har visat att föräldrar förväntade sig mer stöd från sjukvårdspersonalen än vad de fick, men att personalen var omedveten om detta. Föräldrarna kände sig osäkra på sin roll i omvårdnadsarbetet och de kände att deras auktoritet var hotad. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av deras barns omvårdnad på sjukhus i samband med operation och speciellt vid postoperativ smärta. Metod: En litteraturstudie baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Analys av artiklarna resulterade i fyra huvudkategorier: ?Upplevelser av sjukhusmiljön?, ?Upplevelser av rollen som förälder?, ?Upplevelser av personalens bemötande? och ?Upplevelser av barnets postoperativa omvårdnad?.

I andra delen, av de två delar som texten består av,  beskriver  författarensina upplevelser från en vistelse i Belgrad. Del I handlar om ett års vistelse under 1977 och del två om ett återbesök 2014. I del II har författaren beskrivit sina upplevelser som kretsar runt stadens konstliv, arkitektur och historia..

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa olika studier av kvalitativ forskning som svarar på upplevelser av att erhålla diagnosen bröstcancer samt vilka problem som kan medfölja denna diagnos. Metoden som användes är en litteraturstudie baserat på tio kvalitativa artiklar. Teoretisk referensram som användes var Carnevalis teori om dagligt liv- inre och yttre resurser samt funktionellt hälsotillstånd. Resultatet av de tio artiklarna resulterade i sex kategorier: psykiska upplevelser, kroppslig påverkan, existentiell påverkan, stöd, bemötande och coping. Det var många studier som visade på samma reaktioner av att erhålla diagnosen och de flesta förknippade cancerdiagnos med kris.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka anhörigvårdares upplevelser av att vårda en närstående i livets slutskede i hemmet samt belysa de anhörigas upplevelser av möten med vårdgivarna.anhörigas upplevelse av den palliativa vården karakteriserades av befrämjande och hämmande upplevelser. Då de anhöriga kände att de hade gjort allt de kunnat för sin närstående genom att vårda denne i hemmet, så upplevdes det som att döden var lättare att acceptera. De anhöriga kände en stolthet och en tillfredsställelse över att ha varit anhörigvårdare och att de kunnat vara delaktiga i vården och de kände att de hade fått en stärkt självkänsla av upplevelsen. En avgörande faktor för hur de anhöriga upplevde den palliativa vården i hemmet var stödet de fick ifrån vårdgivarna..

Bakgrund: Akut konfusion är en akut rubbning av medvetandet som leder till nedsatt uppmärksamhet samt försämrad kognitiv förmåga, uppfattningsförmåga och minnesförmåga. Akut konfusion kan drabba vem som helst, men är vanligast bland äldre patienter i samband med sjukhusvård. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av akut konfusion samt behov av stöd. Metod: En litteraturstudie med struktur av innehållsanalys baserad på 16 vetenskapliga studier. Resultat: I form av fyra kategorier presenterades patienters upplevelser samt behov av stöd under och efter den akuta konfusionen.

I och med den utvecklade tekniska utrustningen överlever allt fler patienter som drabbats av trauma. Därför är det stor sannolikhet att vårdpersonal under sitt arbete kommer i kontakt med dessa patienter. När vårdpersonalen är i kontakt med patienter som drabbats av trauma är det många gånger omöjligt att själv bli påverkad. Detta kan leda till att vårdpersonalen själva får liknande symptom som patienten. För att undvika framtida obehag är det av överordnad betydelse att vårdpersonalen har kunskap om att omhändertagande av traumatiska patientfall på arbetsplatsen kan komma att påverka vårdpersonalens egen kropp och psyke samt hur vårdpersonalen kan lära sig uppmärksamma dessa symptom.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om resultatet vid statisk retinoskopi varierar om man använder olika fixationsobjekt, och i så fall vilket objekt som ger ett resultat som är närmast till den subjektiva refraktionen.Metod: 30 patienter i åldrarna 17-40 år undersöktes. Patienterna fick först genomgå en subjektiv refraktion varpå deras styrkor ställdes in i foroptern. Därefter utfördes en objektiv refraktion (retinoskopi) på dessa patienter medan de fokuserade på en av de tre olika fixationsobjekten. (En röd-grön tavla, en bokstav två rader större än bästa visus på patientens sämsta öga samt en LED-lampa) Testet upprepades sedan två gånger medan patienten fokuserade på resterande fixationsobjekt.Resultat: Resultatet från den objektiva refraktionen jämfördes med resultatet från den subjektiva refraktionen, och någon skillnad mellan fixationsobjekt kunde inte påvisas i denna studie. Den röd-gröna tavlan hade en medelavvikelse på -0,05 dioptrier, LED-lampans medelavvikelse var -0,025 dioptrier medan tavlan som visade en bokstav två rader större än bästa visus i sämsta ögat hade en medelavvikelse på ? 0,012 dioptrier.

När omvärlden och krigen förändras, kan då den ?traditionella? operationskonsten behållas? I denna uppsats appliceras operativa principer definierade ur den israeliska operationskonsten från tidigare krig på det Andra Libanonkriget 12 juli till den 14 aug 2006. Syftet är att beskriva och diskutera operationskonstens dynamik och förutsättningar. I teorin influeras operationskonsten av både strategi, taktik och teori men även av en mängd andra subjektiva och objektiva faktorer. Undersökningen lyfter fram att de traditionella israeliska operativa principerna användes i en varierande omfattning men först i avslutningen av kriget kan ett ?traditionellt? operativt koncept identifieras.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att använda förflyttningshjälpmedel. Metod: Studien är en litteraturstudie, där 11 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. Artiklarna analyserades utifrån en induktiv metod. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: ?Göra vad jag vill, på den plats jag själv väljer?, ?Att vara synlig, men inte sedd? samt ?Känslor inför förändringen i tillvaron?. Slutsats: Användarens upplevelser påverkades av förflyttningshjälpmedlets funktion, omgivningens tillgänglighet och andra människors attityder. Hjälpmedlet möjliggjorde eller begränsade aktivitet och påverkade känslan av frihet och mening. Förändringen som förflyttningshjälpmedlet medförde gav upphov till starka känslor och en förändrad självbild.

Varje år upptäcks 50 000 nya fall av cancer i Sverige, vilket innebär att drygt 100 personer insjuknar varje dag. Att få diagnosen cancer innebär ofta en chock för den drabbade. Det sociala stödet är av stor betydelse för hur krisen kommer att hanteras av patienten. Syftet med litteraturstudien var att kartlägga cancerpatienters upplevelser av att delta i olika former av stödgrupper och självhjälpsgrupper som kan ledas eller initieras av sjuksköterskan. Metoden är en litteraturstudie utförd på tio kvalitativa artiklar.

Syftet med denna studie är att försöka förklara vad som ligger bakom fenomenet att kockar vilka arbetar på restaurang med stjärna i Guide Michelin arbetar mycket gratis. Studien avser ge svar på om detta sker av eget val eller genom tvång. 4 kockar har i denna kvalitativa studie intervjuats i syfte att ta del av deras egna upplevelser och subjektiva åsikter rörande fenomenet. Studiens resultat tyder på att yrket har en stark identitetskapade effekt och att dessa kockar har en hög känsla för det egna arbetet. Att vara kock är mer än ett yrke, det är en livsstil.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte är att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för välbefinnandet beroende på individens psykologiska återhämtningsförmåga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - välbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? välbefinnande. Hypotesen är att det sociala stödet har en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga för deras välbefinnade och att det sociala stödets betydelse är mindre för individer med hög återhämtningsförmåga för deras välbefinnande. Det kvantitativa stödet innebär hur ofta en individ träffar människor.

Att bli förälder är en av de största händelserna i livet. Tidigt i gravditetenpåbörjas transitionen till förälder. Förväntningar och upplevelser påverkas avden blivande förälderns egna resurser samt stöd från omgivningen ochprofessionen. Studier har visat att män upplever bristande stöd under dennaprocess. För att kunna ge blivande pappor stöd i övergången till föräldraskapbehöver barnmorskan kunskap om deras upplevelser av att bli pappa.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad barn till frihetsberövade har upplevt för stöd och bemötande från professionella och sin omgivning. Vårt andra övergripande syfte var att bidra till att öka förståelsen för hur det kan vara att ha en frihetsberövad förälder. Vi insåg tidigt i uppsatsarbetet att det finns mycket lite forskning inom detta område där barnens röster finns med. Vi valde därför att ha fokus på deras subjektiva upplevelse av det stöd och bemötande de fått eller saknat. Vi har använt metoden kvalitativa intervjuer och intervjuat fyra respondenter.