Telepresence production handlar om att kommunicera med video och audiobaserad teknologi i realtid över distans och att generera en känsla av närvaro fastän man fysiskt är på olika platser. Forskningsområdet är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som innehåller datalogi, socialpsykologi, kognitiv psykologi och perception så väl som konst och storytelling. Den här uppsatsen behandlar främst den process som utformning av ett videomedierat möte innebär. Det finns olika variabler som sägs påverkar upplevd närvaro, men då människors upplevelser är subjektiva är det en stor utmaning att söka generella slutsatser. Uppsatsen är avgränsat till att endast behandla yttre faktorer.

Denna uppsats diskuterar, utifrån relevant teori inom narratologin, det filmiska förstapersonsberättandet och dess konstruktion. Med utgångspukt i en synkron studie av ett antal förstapersonsfilmer (Where the Truth Lies, Millennium Mambo, The New World, The Thin Red Line, The Brown Bunny, Eyes Wide Shut och L'Intrus) diskuteras vilka implikationer dessa filmer har för filmteori rörande just det subjektiva berättandet och om det i någon egentlig bemärkelse finns en filmisk motsvarighet till det litterära "jaget"..

Uppsatsens syfte är att pröva tesen att Radiosportens sändningar har blivit mer jämställda mellan 1995 och 2007. Det som undersökts är utrymmet som kvinnor och kvinnligt idrottsutövande får i sändningarna i förhållande till män och manligt idrottsutövande. Metoden att besvara frågan är kvantitativ. Radierade sekunder har räknats och fördelats mellan kategorierna kvinnliga och manliga röster och kvinnligt och manligt idrottsutövande. Kriterierna för jämställdhet är att de kvinnliga rösterna är proportionerligt representerade och att kvinnligt idrottsutövande får ett proportionerligt utrymme i Radiosportens sändningar. Undersökningens resultat visar att Radiosporten har blivit mer jämställd under  undersökningsperioden, men att det inte går att säga att ökningen är stabil från år till år. Resultaten visar också att kvinnor och kvinnligt idrottsutövande inte får utrymme i nivå med andelen kvinnor eller omfattningen av kvinnligt idrottsutövande generellt..

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att betygsätta elevers arbeten i kursen Bild och form, 50 poäng, i åk 2 på gymnasiet. Frågeställningen är om de för kursen angivna betygskriterierna räcker till för att sätta betyg i ett ämne som förutsätter ett kreativt arbete. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med fem lärare. Intervjufrågorna var öppna och sakliga. Styrdokumenten gällande betygsättning överhuvudtaget och betygsättning i praktiska ämnen för gymnasiet i synnerhet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med intervjuresultaten.

Denna uppsats undersöker hur äldreomsorgens kostnader och kvalitet påverkas av andelen privatdriven offentligt finansierad äldreomsorg i svenska kommuner. Data med kvalitets- och kostnadsindikatorer samt med andelen privat drift analyseras med regressionsanalys. Resultatet indikerar ett negativt samband mellan andelen privat drift och kostnaden för äldreomsorgen. Kvalitetsmåttet delas upp i subjektivt uppfattad och objektivt mätbar kvalitet. För subjektivt upplevda kvalitetsmått visar undersökningen ett negativt samband med andelen privat drift.

VAS-skalan är ett instrument som gör det möjligt att överföra subjektiva upplevelser hos patienter till en objektiv bedömning som hjälp för vårdpersonal. Syftet är att undersöka användningen av VAS-skalan bland sjuksköterskor på opererande vårdavdelningar. Metoden är en enkätstudie och resultatet presenteras i antal. Urvalet utgjordes av samtliga sjuksköterskor (n = 30) som arbetar på två avdelningar. Detta urval är så kallat icke-slumpmässigt och kan benämnas bekvämlighetsurval. Huvudresultatet är att flertalet respondenter använder VASskalan. Det vanligaste användningsområdet är vid smärtbedömning och dokumentationen av användandet i patientjournalen är vanligt förekommande. Studien kan betraktas som en pilotstudie på grund av den lilla mängden datamaterial vilket innebär att den kan ligga till underlag för en större framtida studie.

Ett intressant ämne inom sömnforskningen är sömnighet, vilken ofta  mäts med subjektiva skalor som Karolinska Sleepiness Scale (KSS). Då många undersökningar görs på natt- och skiftarbetare, finns lite data för dagtidsarbetande att jämföra med. Syftet med föreliggande uppsats är att ur sömnighetsdata från förmätningen i en studie vid stressforskningsinstitutet, bilda en uppfattning om sömnighetsmönster hos dagtidsarbetande. Sömn- och vakenhetsdagböcker fylldes i av 821 personer under en vecka och resultaten analyserades med variansanalys för upprepade mätningar med inomgruppsfaktorerna veckodag samt tidpunkt och mellangruppsfaktorerna kön, ålder samt sömnlängd. Signifikanta huvudeffekter återfanns av dag, tid, kön och ålder samt interaktionseffekter av dag/tid, tid/ålder samt tid/kön.

Denna studie ämnade följa upp deltagare från en tidigare studie efter ett årstid med syfte att undersöka stabiliteten i begreppen tidsperspektiv ochsubjektiv tidsestimation. Speciellt fokus låg på den grupp av deltagare somvarken hade depression, ångest eller hade gått i terapi under året. Deinstrument som användes var S-ZTPI, TAW, BDI-II, BAIT samt ettformulär om livsomvälvande händelse och terapi. En semistruktureradintervju om en deltagares egna upplevelser av sitt tidsperspektiv ochsubjektiva tidsestimation genomfördes även i validerande syfte. Förtidsperspektiv fanns samtliga subskalor ha förhållit sig stabilt under året.Även subjektiv tidsestimation uppvisade stabilitet.

Syftet med studien är att undersöka, förstå och reflektera kring de faktorer som kan ha bidragit till sex individers, som vid ankomsten räknades som ensamkommande flyktingbarn, integrering in i det svenska samhället. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativ metod då den dels möjliggör en djupare förståelse för oss men även då vi vill få fram deras subjektiva upplevelser av deras integration. Vi grundade vår analys på fem vetenskapliga artiklar samt teorier och begrepp så som; Angel & Hjerns (2004) Flyktingkrismodell, Beckmans (2011) Integrationsteori, Kamalis (2006) ?Vi? och ?Dom? teori, Goffmans (2006) Stigmateori och Berger & Luckmanns (2008) Socialisationsteori. Resultatet visade att respondenterna upplevde att språk var en viktig faktor i integreringen och att värdfamiljen haft en stor betydelse för dem.

Vid organisatoriska förändringar är det vanligt att motstånd uppstår vilket kan leda till försämrad implementering av förändringen. Ledaren har här en viktig roll men det råder delade meningar kring hur motstånd bäst bör hanteras.Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad förståelse för vad som påverkar ledarens val av metoder för att hantera motstånd mot förändring. Fokus ligger på ledarens inställning, orsaksförklaringar till förändringsmotstånd, metoder att hantera motståndet samt kontextens betydelse i förändringsprocessen.Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ flerfallstudie med ett abduktivt förhållningssätt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra ledare och det empiriska materialet har analyserats genom innehållsanalys.Studien har visat att förändringens kontext är avgörande för val av metoder att hantera det motstånd som kan uppstå i en förändringsprocess. Underordnat kontexten hade inställningen en stor påverkan, bland annat i avseende på ledarens subjektiva tolkning av motstånd och hur motståndet uttrycktes..

I denna studie undersöks polisstudenters och yrkesverksamma polisers bruk av evalueringar i avrapporterings-pm. Evalueringar är språkhandlingar som värderar, bedömer, uttrycker känslor eller ståndpunkter. Förekomsten av evalueringar har undersökts genom en Appraisal­analys, som är en form av textanalys. Materialet består av tio yrkestexter och tio studenttexter. Evalueringarna beskrivs och ställs i relation till de krav på objektivitet som finns i Rikspolisstyrelsens riktlinjer för skrivande (2011).

Bakgrund och problem: Sedan 2005 har det varit lag på att börsnoterade företag ska tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. En av de största förändringarna efter införandet av IFRS- förordningen är att vissa tillgångar nu skall värderas till verkligt värde istället för historiskt anskaffningsvärde. En av de berörda tillgångarna är goodwill där företagen ska testa goodwill för nedskrivningsbehov. Som marknaden är i nuläget kommer goodwillvärdena i många fall behöva skrivas ned, vilket skulle kunna innebära negativa effekter för marknadens förtroende för företaget. Nedskrivningsprövningen av goodwill är dock inte helt problemfri, utan reglerna lämnar utrymme för subjektiva bedömningar.

Idag är det möjligt att modellera de hydrauliska och mekaniska systemen hos en hjullastare. Det går även i viss omfattning att simulera omgivningen samt de förarkommandon som krävs för utförandet av en önskad uppgift. Däremot är det enda sättet att få reda på hur en förare kommer att uppleva maskinen, dess körbarhet, att bygga en fungerande prototyp och be en förare att testa den.Syftet med det här examensarbetet var att hitta en korrelation mellan förarens bedömningar och mätdata insamlade från en hjullastare under körning. Resultaten är sedan tänkta att användas i framtida simuleringar. Olika hjullastare testades av en grupp provförare och deras subjektiva bedömningar såväl som mätdata från hjullastarna samlades in.Slutsatsen är att det går till en viss del att förutsäga körbarheten från insamlade data om förarens körstil är känd.

The purpose of the study was to examine possible aspects concerning the choice to play as good or evil with a focus on the players´ subjective experience. A form was constructed and the material was interpreted according to Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). The games Mass Effect I and II were used as an example of the choice to play as good or evil since the choice between Renegade (evil) and Paragon (good) is present. The sample consisted of individuals who had played Mass Effect I and/or Mass Effect II and were over 18 years old. The end result concerning who played a Renegade or a Paragon came to be very uneven (15 out of 16 participants played a Paragon) which means that the result mostly relates to possible aspects concerning the choice to play a Paragon.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vår litterära kompetens genom att studera ett litterärt verk. I vår forskning har vi studerat vår egen litterära kompetens genom att läsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjälp av en tematisk textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jämfört vår analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jämförelsen har vi valt att använda oss av en teoretisk modell om litterär kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi läser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent använder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar när vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebär ett bredare förhållningssätt till mönster och strukturer.