Forskning om människans fysiologi och hur den fungerar uppdateras dagligen. Inom idrottens värld testas nya som gamla, naturliga som onaturliga preparat och träningsmetoder kontinuerligt, allt för att optimera en idrottares prestation. Ett ämne som det forskas mycket om idag är kvävemonoxid och dess påverkan i kroppen. Från att ha tolkats som ett skadligt ämne i kroppen har det gått till att möjligen kunna hjälpa hjärtsjuka patienter och även optimera idrottsutövande. Kvävemonoxid bildas i kroppen naturligt med hjälp av syre, men det kan även bildas utan syre genom intag av nitrat som hittas i många grönsaker.

Kronisk njursvikt medför en minskad eller helt förlorad njurfunktion. Dialys är en behandlingsåtgärd som sätts in när kroppen inte själv kan rena blodet. Det finns två dialysformer; hemodialys och peritonealdialys. Vid hemodialys renas blodet utanför kroppen i ett semipermeabelt filter medan bukhinnan används som dialysfiler vid peritonealdialys. Patienters livskvalitet kan påverkas av dialysbehandling.

Denna uppsats är en undersökning av konstruktionen kring skönhet och kvinnlighet. Metoden för att genomföra detta är en diskursanalys av 26 nummer av Vecko Revyn och intervjuer med sex unga kvinnor. Syftet är att undersöka och jämföra hur skönhet är konstruerat i Vecko Revyn och av de unga kvinnorna, samt att undersöka hur de unga kvinnorna ser på sina egen kroppar och vilken betydelse kropp och skönhet kan ha i deras konstruerande av en kvinnlig identitet. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teorier om social inlärningsteori, senmodern teori om förhållandet mellan kroppen och jaget och feministiska teorier om kropp, makt och disciplinering.Resultatet visar att kvinnlig skönhet innebär en smal, ung och sexualiserad kropp. Att vara vacker ses som medfött men däremot kan alla göra sig snygga, d v s förändra sin kropp genom praktiker som bantning, träning, sminkning, klädsel och vissa rörelser.

Bakgrund: En av de vanligaste orsakerna till att människor söker sig till sjukvården är smärta. Det är ett symptom vid många sjukdomar vilket påverkar patienternas livskvalitet. Upplevelsen av smärta är subjektiv och ska behandlas då otillräcklig smärtbehandling orsakar lidande hos patienten med potentiella skadliga fysiologiska och psykologiska konsekvenser. Sjuksköterskan har en viktig roll i hanteringen av patienternas smärtbehandling och deras främsta uppgift är att tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Bedömning av smärta är väsentligt för att uppnå en god och effektiv smärtbehandling.

En stor del av personalen inom Hälso- och Sjukvården har sin arbetstid förlagd till natten. Vi vet idag att det är mycket ogynnsamt att arbeta nattetid och att det höjer risken att utveckla flera sjukdomar. Nattarbete och roterande skiftarbete stör och påverkar den naturliga dygnsrytmen i kroppen. Kan vi hjälpa kroppen att anpassa sig bättre till nattskiftsarbete med hjälp av ljusterapins effekter? Ljusterapi är, vad vi känner till idag, en säker behandling med få eller inga biverkningar.

Syftet med min uppsats är att studera hur den jungianska psykologins teorier används inom dansterapin och i synnerhet dansen som uttrycksform i aktiv imagination. De frågor jag har ställt mig är:Hur använder sig de dansterapeuter, vars texter ingår i min litteraturstudie, av den jungianska psykologins teorier i sitt arbete?Hur arbetar dessa dansterapeuter med rörelse och dans som aktiv imagination?Aktiv imagination är Jungs metod att öppna upp för det omedvetna genom att ge fritt utrymme för fantasin samtidigt som man behåller en medveten uppmärksamhet. Att gestalta fantasierna är ett sätt att konkretisera och bearbeta det uppkomna materialet. En viktig aspekt är att klienten i detta arbete blir aktiv och ger form åt sig själv.Att följa en inre impuls/fantasi och tillåta den att ta fysisk form är aktiv imagination i rörelse/dans.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för hur barn i åldern ett till tre år delar sina upplevelser med andra barn och förskollärare under pedagogiskt planerade aktiviteter i förskolan. Vi har genomfört en mikroetnografisk studie inspirerade av Merleau-Pontys (1945/1997) livsvärldsfenomenologiska perspektiv som teoretisk utgångspunkt, där vi genomfört videoobservationer och fältanteckningar. Fältanteckningarna har förts i anslutning till videoobservationerna. Vår studie utfördes på två olika förskolor under en pedagogiskt planerad aktivitet. Studiens resultat belyser hur barn i egenskap som subjekt verkar i förhållande till sin omvärld.

Syftet med detta examensarbete är att titta på hur lärare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare på elevernas syn på undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i ämnet matematik. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod där både lärare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av läraren och lärarens förhållningssätt och undervisningsmetoder..

Föreliggande studie syftar till att, med fokus på den kollektiva arenan, ge en fördjupad kunskap om hedersrelaterat våld genom unga kvinnors subjektiva, kvalitativa skildringar, vilka präglats av kollektivistiska hederskulturer. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga kvinnor vilka blivit föremål för hedersrelaterat våld och således har en insikt i den kollektiva arenan. Resultatet visar att ryktesspridning används medvetet av kollektivmedlemmar likt ett maktmedel och rykten florerande inom kollektivet har resulterat i direkta hedersvåldshandlingar riktade mot respondenterna. Vidare visar resultatet på att de unga kvinnorna porträtterar kollektivet som en mekanism vilken straffar normavvikande och potentiellt normavvikande individer. Rädslan för att uppfattas som oppositionell delas av många i kollektivet, däribland de som utfärdat hedersvåldshandlingar mot respondenterna och således tycks offerskapet i det kollektiva hedersrelaterade sammanhanget vara bilateralt i den bemärkelsen att de förtryckande och hedersvåldshandlande individerna även de är förtryckta.

Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrån följande termer: liv, lust och gemenskap, där kvinnans subjektiva kropp, självbild, identitet, kvinnlighet, intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingår. Syftet är att ta reda på hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som används är en litteraturstudie.

Jag har skapat nya kroppsdelar och på så sätt förändrat kroppens ursprungliga form. Förvandlingsprocessendär en person iklär sig den nya kroppen del för del har dokumenterats genom fotografering. Det handlarom identitet och frågan om huruvida det är möjligt att bli någon annan. Hur man kan förändra sitt utseendeoch därmed välja vilken bild man vill ge av sig själv. Materialen jag använt mig av är tovad ull, siden ochlatex.

I svensk lagtext regleras blickar och kommentarer med sexuell anspelning i Lagen om sexuella trakasserier (se Lag 2003:311). Lagen reglerar dock endast ett fåtal offentliga rum. Gator, torg och parker är några rum som lämnas oreglerade.Syftet med denna studie är att undersöka hur unga heterosexuella kvinnor upplever blickar och kommentarer med sexuell anspelning från manliga främlingar i det ?oreglerade? offentliga rummet. Med utgångspunkt i individens subjektiva upplevelse är syftet vidare att studera hur kvinnan hanterar situationer med dessa inslag samt att undersöka om, och hur, upplevelserna påverkar henne.Genom intervjuer med fyra kvinnliga studenter och den kvalitativa analysmetoden Interpretive Phenomenolocigal Analysis har informanternas subjektiva meningsskapande inom ramen för dessa situationer analyserats.Som analysen föreslår är rummet (kontexten), betraktaren (mannen) och kvinnans egna attityder och föreställningar av central betydelse för hur dessa situationer upplevs och tolkas.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kroniskt obstruktivt lungsjuka (KOL) patienters upplevelse av andnöd. Internationellt rankas KOL av World Health Organization som den fjärde största anledningen till dödsfall. I Sverige är tillståndet vanligt förekommande inom såväl öppenvård som inom slutenvården och antalet patienter i Sverige med diagnosen KOL har fördubblats sedan år 1987. Under 2011 var det över 10 000 personer som vårdades med diagnosen KOL och samma år dog 2833 personer till följd av sjukdomen. Andnöd är det mest påtagliga symptomet hos patienter diagnostiserade med KOL.

Syftet med denna studien är att undersöka vad dramapedagogiska övningar kan bidra med i ett projekt om läsförståelse med en andraklass samt att undersöka hur eleverna förhåller sig till gestaltandet med kroppen i studien. Studien undersöker även hur eleverna skapar förståelse om bokens innehåll tillsammans. Undersökningen omfattade tolv lektioner i klassen med mig som lärare samt en intervju med klassläraren. Undervisningen i studien bestod av högläsning och dramatiskt berättande, textsamtal samt gestaltningsövningar. Dokumentationen bestod av observationsanteckningar från lektionerna, ljudinspelningar från intervjun och två lektioner samt videoinspelningar från tio lektioner.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om resultatet vid statisk retinoskopi varierar om man använder olika fixationsobjekt, och i så fall vilket objekt som ger ett resultat som är närmast till den subjektiva refraktionen.Metod: 30 patienter i åldrarna 17-40 år undersöktes. Patienterna fick först genomgå en subjektiv refraktion varpå deras styrkor ställdes in i foroptern. Därefter utfördes en objektiv refraktion (retinoskopi) på dessa patienter medan de fokuserade på en av de tre olika fixationsobjekten. (En röd-grön tavla, en bokstav två rader större än bästa visus på patientens sämsta öga samt en LED-lampa) Testet upprepades sedan två gånger medan patienten fokuserade på resterande fixationsobjekt.Resultat: Resultatet från den objektiva refraktionen jämfördes med resultatet från den subjektiva refraktionen, och någon skillnad mellan fixationsobjekt kunde inte påvisas i denna studie. Den röd-gröna tavlan hade en medelavvikelse på -0,05 dioptrier, LED-lampans medelavvikelse var -0,025 dioptrier medan tavlan som visade en bokstav två rader större än bästa visus i sämsta ögat hade en medelavvikelse på ? 0,012 dioptrier.