Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka sambandet mellan socialt kapital och självbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhället. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbäddade i samhällsrelationer och som därmed kan användas för att påverka livssituationen. I den här uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nätverk. Den teoretiska utgångspunkten är att ökad tillit till sina medmänniskor och tillit till institutioner som exempelvis rättsväsendet och riksdagen är relaterat med personer som har en självbild i det högre skiktet av samhället. Även att socialt nätverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhället.

Denna uppsats syftar främst till att förstå hur en artist skapar en god upplevelse och de tillvägagångssätt som finns för att skapa den. Vi vill även påvisa att ett liveframträdande inte enbart är en tjänsteproduktion utan hur det även kan användas för att marknadsföra artistens varumärke och vilka konsekvenser detta får för varumärket. .

Bakgrund: Bakgrunden bygger på tre vårdvetenskapliga begrepp. Livsvärld, subjektiv kropp och vårdrelation. Den innefattar även fakta om sjukdomen ALS, amyotrofisk lateral skleros, en obotlig neurologisk sjukdom som gör att musklerna förtvinar. Livsvärld är den verklighet som vi dagligen lever i och ständigt, om än omedvetet, tar för givet. Människan lever i världen genom sin subjektiva kropp.

Långvarig smärta är en Subjektiv upplevelse som påverkar människans dagliga liv på många olika sätt både kroppsligt och själsligt vilket kan innebära ett stort lidande. Långvarig smärta har låg status inom sjukvården och människor som lider av detta upplever ofta misstro från sin omgivning. Två vanliga diagnoser är fibromyalgi och ryggsmärta. Men det är inte ovanligt att man inte får någon diagnos på sin smärta.Syftet med arbetet är att beskriva hur långvarig smärta påverkar människans upplevelse av sitt dagliga liv. Uppsatsen är en litteraturstudie där kvalitativa artiklar har analyserats och utgjort resultatet.

Denna uppsats behandlar ämnet adoption utifrån etnicitet, identitet och anknytning ur ett livsbiografiskt perspektiv. Uppsatsens syfte är att undersöka hur internationellt adopterade vuxna upplever sin livssituation samt hur livssituationen påverkas i relation till etnisk bakgrund, identitetskapande och anknytningsmönster. Forskning visar att adopterades livssituation kan påverkas negativt av adoptionen. Vårt empiriska material är insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer, som analyserats med inspiration från en tematisk analysmetod. I vårt resultat uppger ingen av våra respondenter att de själva upplevt några problem med sin adoption.

Lidande är en individuell, subjektiv och komplex upplevelse med en negativ mening som en person tilldelar en situation eller ett hot. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av lidande hos personer med kronisk sjukdom. 10 vetenskapliga artiklar har analyserats med en manifest innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: Att leva i hopplöshet: Att tvingas till förändringar i livet: Att känna brist på kontroll: Att inte blisedd. Resultatet visade att personer med kronisk sjukdom upplevde livet som hopplöst och kaotiskt. De tvingades förändra det dagliga livet, framtidsplanerna och kände att kroppen svek.

Bakgrund: I västvärlden beräknas fyra av fem vuxna individer någon gång i livet få ländryggsmärta. Rygg-och nackproblem tillsammans med psykiatriska diagnoser är det område i Sverige som orsakar mesta sjukfrånvaron. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur individer med ospecifik ländryggssmärta upplevde bemötande av sjukvårdspersonal. Metod: En litteratursökning gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och Amed. Elva vetenskapliga kvalitativa artiklar inkluderades, vilka kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes.

Personal inom ambulanssjukvård utsätts ofta för svåra situationer i sitt arbete. Svåra olyckor med starka synintryck, patienter som utsätts för starka psykiska trauman i form av exempelvis dödsfall av närstående och andra trauman kan även bli ett trauma för den personal som är involverad i händelsen. Syfte: Studien syftade till att undersöka förekomsten av symptom på Posttraumatisk Stress hos ambulanspersonal samt förekomsten av stöd för att bearbeta traumatiska händelser. En kvantitativ enkätstudie utfördes som inkluderade en screeningdel för PTSD. Inklusionskriterierna för studien var personal, oavsett utbildningsnivå, med aktiv tjänstgöring på akutambulans.

Studien utvärderade bildkvaliteten hos digitala panoramaröntgenbilder och korrelerade denna med synbarhet av normalanatomiska strukturer i bilderna. Studien undersökte även påverkan av subjektiv bildbehandling med avsikt att förbättra synbarheten av strukturerna. 500 panoramaröntgenbilder (DICOM-format) framtagna med ett digitalt bildplattesystem utvärderades kvalitativt. Bildkvaliteten och synbarheten av utvalda normalanatomiska strukturer utvärderades i samtliga bilder. Bristande bildkvalitet medförde en subjektiv bildbehandling varefter en ny utvärdering gjordes. Enbart 10% av samtliga bilder var optimala. Felen bland de resterande bilderna dominerades av att patienten inte höll tungan mot gommen och positioneringsfel.

Människor har en viss mental kapacitet. Beroende på situation och uppgift belastas denna kapacitet olika mycket. Huvudhypotesen i detta examensarbete lyder "en persons mentala belastning ökar om hon/han upplever att risken ökar", oberoende av de krav uppgiften ställer, dvs uppgiftens svårighetsgrad.Undersökningen utfördes som ett experimentet med inomgruppsdesign och 24 försöksdeltagare. Två oberoende variabler med vardera två nivåer användes: Konsekvens, normal/ökad och Information om svårighetsgrad, normal/ökad. Dessa var avsedda att manipulera riskuppfattning.

Patellofemoralt smärtsyndrom, PFSS, innebär smärtor som förläggs till främre delen av knäet utan påvisbara strukturförändringar. Syndromet är utbrett och svårdiagnostiserat. Många faktorer har föreslagits men på senare tid har höftmuskulaturen lyfts fram som en orsak. Behandlingen är konservativ genom olika fysioterapeutiska interventioner, varför fysioterapin är viktig för personer med PFSS. Syftet med litteraturstudien var att studera effekter och vetenskaplig evidens för höftmuskelträning för personer med PFSS.

Dokumentärfilm är en berättarform som berättar verkligheten och om olika fenomen samt om olika människors verklighet. Rapporten handlar om hur subjektiv berättarteknik fungerar i praktiken och hur jag som producerat dokumentärfilmen tänkt i produktionen..

Det finns många olika typer av smärta och smärta är en Subjektiv upplevelse, men det är upp till varje sjuksköterska att göra sin egen bedömning, oavsett om patienten kan beskriva smärtan eller inte. Studiens syfte var att ta reda på hur intensivvårdssjuksköterskor gjorde sin bedömning på smärta hos icke - verbala, intuberade patienter, om de använde någon smärtskala och även försöka ta reda på om arbetslivserfarenhet och/eller utbildning gjorde skillnad på sjuksköterskornas bedömning. Vald metod blev en deskriptiv och jämförande tvärsnittsstudie. En grupp intensivvårdssjuksköterskor (N = 60, svarsfrekvens 63 %) vid en thoraxintensivvårdsavdelning i Sverige besvarade ett frågeformulär som innehöll både påståenden och frågor med öppna svar. Både vitala tecken och patientens beteende var en del av observationerna för att avgöra om patienten hade smärta.

Bakgrund: Bakgrunden bygger på tre vårdvetenskapliga begrepp. Livsvärld, subjektiv kropp och vårdrelation. Den innefattar även fakta om sjukdomen ALS, amyotrofisk lateral skleros, en obotlig neurologisk sjukdom som gör att musklerna förtvinar. Livsvärld är den verklighet som vi dagligen lever i och ständigt, om än omedvetet, tar för givet. Människan lever i världen genom sin subjektiva kropp.

Andnöd är ett symtom på störd andning som leder till oro och ångest. Det är en Subjektiv upplevelse som inte kan skattas av andra. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av andnöd. Studien baserades på tio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier som alla beskrev olika aspekter av andnöd: känslan av att kvävas, vilja kämpa för sitt liv och vara uppfylld av att andas: rädsla, osäkerhet och panik för att kanske dö: att inte orka kämpa och vilja dö: och vilja ha närhet, bli hörd, sedd och förstådd.