Vi har i denna uppsats valt att titta närmare på mellanchefens arbetssituation, och vad det är som påverkar denna. Mellanchefers arbete är som vi ser det väldigt hårt pressat. De ska dels föra ledningens mål och visioner vidare till medarbetarna. Dessutom ska de även kunna leda det dagliga arbetet på sektionen. Detta innebär en hög arbetsbelastning på grund av många direktrapporterande medarbetare.

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt förekommande efter en genomgången operation. Den postoperativa smärtan kan leda till onödigt lidande för patienten. Vid en operation utsätts patienten för en större eller mindre ?skada?, där hud, muskler, leder och nerver skadas. Under den postoperativa fasen observeras patienten på olika smärttecken.

Studiens övergripande syfte är att belysa och gestalta det sociala stöd respektive sociala tryck personer sjukskrivna för utmattningsdepression anser sig uppleva från omgivningen, vad gäller både att vara sjukskriven och att återgå till arbete. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativ metod, och sex personer som var sjukskrivna för utmattningsdepression intervjuades individuellt. Resultatet visar att de sjukskrivna upplever en komplex blandning av både press och stöd i processen att ta sig tillbaka till arbetslivet. Stödet, oftast i form av förståelse och undvikande av press, upplevs främst från personer i individens nära omgivning, medan pressen att återgå till arbete oftast relateras till personer och grupper på längre avstånd. Störst press att återgå till arbetet upplevdes från den "samhälleliga" normen "att göra rätt för sig", men även omgivningens okunskap och brist på förståelse upplevdes som en press. .

Diabetes typ 2 är en livsstilsrelaterad sjukdom som ökar på grund av människors alltmer ohälsosamma livsstilar. Diabetes typ 2 är en krävande och komplicerad sjukdom som påverkar livet i helhet. Sjukdomen påverkar inte endast individen utan även dennes familj och vardag. Syftet med denna studie var att beskriva kunskapsläget när det gäller hälsofrämjande livsstilsförändringar i samband med diabetes typ 2. För att nå syftet genomfördes en integrerad litteraturöversikt.

Alltmedan antalet konsumenter ökar som uppger att de vill köpa etiskt märkta varor, uppvisar resultat från ett flertal studier ett gap mellan konsumenters attityd och beteende i fråga om etiska köp. Åtskilliga försök har gjorts till att förklara ?gapet? mellan attityd och beteende men i flera fall har en förenklad bild av relationen mellan dessa tillämpats.Frågan är därför om ?gapet? skulle återfinnas om hänsyn tas till de beteendevetenskapliga teorier som ligger till grund för detta gap. I denna studie undersöks om attityden mot köp av etiskt märkta varor är bättre på att förutsäga individens köpbeteende än attityden mot etiskt märkta varor i allmänhet. Detta syfte undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med nio konsumenter.

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Bakgrund: Postoperativ smärta är en subjektiv och unik upplevelse. Faktorer som oro och ångest kan bidra till att smärtupplevelsen förstärks. Vid omvårdnad av postoperativa patienter har sjuksköterskan en central roll. Utifrån ett helhetsperspektiv ska hon, med sin kliniska blick samt vetenskapligt beprövad erfarenhet, bedöma smärta, identifiera patientens behov av lindring samt utvärdera dess effekt. Syfte: Studiens syfte är att belysa de rutiner och strategier som sjuksköterskan använder sig av för att bedöma, lindra och utvärdera postoperativ smärta hos nyopererade patienter.

Revisorns huvudsakliga uppgift kan sägas vara att fungera som en kvalitetssäkrande länk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberättigade. Den information som de redovisningsskyldiga lämnar ut får med hjälp av revisorns kvalitetssäkring en ökad trovärdighet för de redovisningsberättigade. Metodiken revisorerna använder för att genomföra denna kvalitetssäkring debatteras flitigt. Ett inslag i debatten är den avvägning av struktur kontra subjektiva bedömningar som revisionen kräver. Att följa en tydligt utarbetad struktur kan leda till att utrymmet för subjektiva bedömningar minskar.

Multipel skleros är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet och det lev´der ofta till förlamningssymtom. Det är fler kvinnor än män som drabbas och det finns en stor utbredning av sjukdomen i de tempererade klimatzonerna. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse som har olika betydelse för olika personer. Det innefattar personers fysiska och psykiska hälsa, personliga övertygelser, sociala relationeroch grad av självständighet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som påverkar personers upplevelse av livskvalitet vid multipel skleros.

The female dog has a unique reproductive endocrinology, with high levels of progesterone throughout the 70-day long luteal phase. In this project, markers of glucose metabolism were studied and compared from the aspects of breed group and time in oestral cycle. The parameters studied were: glucose, insulin, progesterone, fructosamine and the newly introduced analysis of HbA1c. Hba1c was also further evaluated and discussed as a diagnostic tool in canine medicine.No differences in terms of glucose markers were found between a group of purebreed dogs of various breeds compared to a group of dogs with high risk of dioestrus diabetes, namely the Norwegian and Swedish elkhounds.No differences were found between the two sample occasions, anoestrus and dioestrus, concluding that there is no need for relating test results to the time of the oestrous cycle in middle-aged intact female dogs.There were statistically significant higher values of all glucose markers in diabetic dogs than in non-diabetic dogs. When it came to HbA1c, however, there was a larger overlap between the two groups, compared to fructosamine.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

Illamående och kräkningar är fortfarande en vanlig biverkning i samband medcytostatikabehandling. Detta påverkar patientens livskvalitet och det dagliga livet. Illamående ärett subjektivt symptom som endast patienten själv kan beskriva och skatta. Syftet med dennalitteraturstudie var att beskriva evidensbaserade omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskan kananvända sig av vi cytostatikautlöst illamående hos patienter med cancer. Metoden var enlitteraturstudie baserat på vetenskapliga artiklar sökta via databasen Cinahl, PubMed och manuellsökning.