Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Landskapsvårdens hantverk 15 hp, 2013.

Syftet med detta examensarbete är att göra en inventering av anlagda våtmarker i Kalmar kommun för att sedan göra en översiktlig bedömning av våtmarkernas förutsättning för näringsretention. Våtmarker har under flera sekel utdikats för att utöka arealen odlingsmark. Därigenom har naturliga näringsfällor förlorats, och i takt med att odlingsmarken har ökat har även övergödningen i Östersjön förvärrats. Anläggande av våtmarker på nya platser eller på platser där våtmarker har legat förr har blivit populärt för vattenrening. Våren 2012 startade Kalmar kommun och Linnéuniversitetet ett projekt för uppföljning och restaurering av våtmarker, och detta examensarbete ingår delvis i detta projekt.

The main problem that this essay notices is the differences you see in three of the south provinces in north of Sweden about how they seems to have get strucked by the middle age crises. The three provinces I compare are Jämtland, Hälsingland and Medelpad. This study deals about how the research has been done in these different areas so far, what summaries that have been presented so far and what they are based on. Also the inventory work is part of this examination. In Jämtland there are lots of identified deserted farms (sv.

SCA Skog är en av Sveriges stora privata markägare och har en företagsstruktur som inkluderar flertalet egna bruk och sågverk. För att upprätthålla ett gott flöde, skog och industri mellan, tillämpas en planeringshierarki byggd i tre steg; strategisk, taktisk och operativ. Tillsammans ska de fungera som en länk mellan verksamhetens olika stadier. Indikationer har uppkommit om att planeringsunderlaget i den strategiska nivån inte är tillräckligt kompatibel med underlaget i den taktiska. Detta gäller främst de gallringsvisa volymerna där fältpersonal på distriktet upplever svårigheter med att återfinna dessa i fält. Syftet med detta arbete var att med hjälp av Heureka PlanVis analysera och jämföra underlagen för de två första planeringsstegen; den strategiska och den taktiska. Jämförelsen avsåg både initialtillstånd liksom en prognos för de två närmast förestående femårsperioderna. Analyserna är främst inriktade på skogar föreslagna till gallring och utfallet därav.

För att kunna uppnå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska riskerna med förorenade områden åtgärdas. Detta görs genom att områden med stor risk saneras efter att de har inventerats och riskklassats enligt Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Det är viktigt att de uppgifter som tas fram vid inventeringen är tillförlitliga, dvs. har hög validitet. Det är också av vikt att riskklassningarna är jämförbara oavsett vem som har gjort bedömningen, dvs.

Schizofreni är en sjukdom som är fascinerande och en av de mest tragiska. I sjukdomsbilden ingår det autism, associationsrubbningar, ambivalens och affektiv rubbning. Schizofreni ger ett utanförskap från samhället och en känsla av ensamhet på grund av svårigheter att fungera i sociala sammanhang. Begreppen som behandlades i studien är livsvärld, subjektiv kropp och lidande. I tidigare studier har det visats att människor som lever med schizofreni upplevde en stor ensamhet och utanförskap i samhället.

Föreliggande studie behandlar hur textens utformning påverkar läsupplevelsen vid läsning på skärm, med avseende på variabler så som typsnitt och svårighet. Läsning vid skärm är en mycket vanligt förekommande uppgift, varför optimering kring denna upplevelse är nödvändig. Använda mått är läshastighet i ord per minut (wpm) och läsförståelse (mätt med hjälp av ett frågeformulär innehållande ett antal slutna frågor). Studien tar sin ursprungspunkt kring teorier om informationsbeteende, läsning och läsbarhet samt ögats funktionalitet. Dessa teorier fungerar som ett teoretiskt fundament i vilken studien baseras på.

Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhåller sig till subjektiv relevans, det vill säga till individens personliga nytta av respektive ämne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstår ämnena närmast som underställda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska användas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmåga att orientera sig och ta ställning. Även tongivande pedagogisk forskning poängterar betydelsen av att undervisning utgår från elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del består av en litteraturstudie som diskuterar och jämför centrala begrepp inom respektive ämnesdidaktiskt område. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lärares och lärarstuderandes uppfattningar om ämnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar på flera områden där historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.

Mellan 30 000 till 40 000 inducerade aborter per år har i Sverige genomförts de senaste åren. Detta innebär att en stor del av sjukvårdens patienter har genomgått eller kommit i kontakt med en abort i sitt liv. Det är därför viktigt att allmänsjuksköterskan har god kunskap om hur en inducerad abort kan påverka kvinnan och hennes omvärld. Allmänsjuksköterskans roll i abortprocessen har också ökat. Därmed genomfördes en litteraturstudie på både kvalitativa och kvantitativa artiklar med syftet att belysa hur kvinnans subjektiva hälsa påverkas, över längre tid, som följd av inducerad abort.

Bakgrund: Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse som förkommer hos mellan 40 till 50 procent av den svenska befolkningen. Den kroppsliga förändringen som smärtan innebär påverkar identiteten, kontakten med världen och med andra människor. Att hantera smärtan och livssituationen är en utmaning som olika människor hanterar på olika sätt. Bristen på objektiva tecken bidrar till att stigmatisering av patienter med långvarig smärta förekommer såväl i privata relationer som i vårdrelationer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever och hanterar sin livssituation.Metod: För denna litteraturöversikt har elva vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserats. Artiklarna har relevans för syftet.

Syftet med studien är att genom en kombination av ett statistiskt experiment samt ett par kvalitativa intervjuer undersöka hur variabler såsom radlängd och typsnittstorlek påverkar läsbarheten vid läsning på liten skärm. Med liten skärm avses skärm tillhörande så kallade mini-PC och avser en tumstorlek mellan approximativt 7-9. Undersökningen tar sitt ursprung i en webbaserad kontext, vilket motiveras med det faktum att många läsprocesser på skärm härrör från webbaserad läsning. Använda mått i studien är läshastighet, läsförståelse samt subjektiva preferenser, mätt med hjälp av likertskala mellan 1-5 i ett frågeformulär.Studiens teoretiska basis är tämligen bred och berör flertalet områden såsom människa-dator interaktion, interaktionsdesign, grafisk design, informationsdesign, webbdesign samt även områden så som kommunikationsteori samt informationsbeteende, även om de två sistnämnda berörs tämligen perifert.Det statistiska experimentet genomfördes med 21 personer som sammantaget läste fyra webbaserade texter. Texternas inbördes svårighetsgrad, med avseende på texternas språkliga innehåll, mättes med hjälp av måttet Läsbarhetsindex (LIX) och bedömdes enligt dessa vara likvärdiga.

Syfte: Att belysa faktorer i bemötandet från vårdpersonal som är gynnsamma i vården av patienter med kronisk smärta.Teoretisk referensram: Smärta är en subjektiv upplevelse påverkad av patientens kontext. Maslows behovsteori har använts som referens till vilka behov patienter måste få tillgodosedda för att kunna uppnå välbefinnande, uppleva hälsa och livskvalitet. Erikssons omvårdnadsteori om lidande har använts för att ge en djupare bild av smärtans komplexitet. Metod: Denna studie är utformad som en systematisk litteraturstudie. Urvalet inkluderade alla patienter med kronisk smärtproblematik utan hänsyn till bakomliggande orsaker. Resultat: Patienter med kronisk smärta uppger fem områden; kunskap skapar trygghet, smärtbekräftelse, vikten av en fungerande vårdkedja, patientens ställföreträdare, subjektiva upplevelser som utgångspunkt för smärtbehandling som betydelsefulla i deras vårdkontakter. Patienter upplever att det centrala är att få sin smärta accepterad för en fungerande vård.Slutsats: Resultatet påvisar vikten av att patienten känner sig bekräftad och trodd på av vårdpersonalen i sin smärtredogörelse.

Syftet med detta examensarbete är att visa på möjligheter att förändra nedlagda försvarsanläggningar för att skapa platser till glädje för allmänheten. Under 1900-talet har Sveriges militärmakt producerat en mängd platser som idag är övergivna. I den mån platserna fått nya funktioner är det som historiska museum som pekar på den tidigare användningen. Myttingelinjen på Värmdö ligger i Stockholms skärgård och består av sju batterier i varierande grad av förfall. Detta arbete redovisar översiktligt hur Myttingelinjens ruiner skulle kunna omvandlas till ett rekreationsområde med varierande upplevelser.

Bakgrund: Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse som förkommer hos mellan 40 till 50 procent av den svenska befolkningen. Den kroppsliga förändringen som smärtan innebär påverkar identiteten, kontakten med världen och med andra människor. Att hantera smärtan och livssituationen är en utmaning som olika människor hanterar på olika sätt. Bristen på objektiva tecken bidrar till att stigmatisering av patienter med långvarig smärta förekommer såväl i privata relationer som i vårdrelationer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever och hanterar sin livssituation.Metod: För denna litteraturöversikt har elva vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserats. Artiklarna har relevans för syftet.

Smärta är ett komplext fenomen och upplevelsen av smärta är högst subjektiv. Hur smärta upplevs påverkas av en rad faktorer där bland annat emotionella och kognitiva processer spelar en central roll för smärtupplevelsen. I sitt arbete möter sjuksköterskan både patienter med smärta, men också patienter som ska genomgå smärtsamma behandlingar. Av denna anledning ses det som betydelsefullt att lyfta fram den psykologiska aspekten av smärta. Syftet med litteraturstudien var att belysa psykologiska aspekterna av smärta med fokus på kognitioners och emotioners inverkan på smärtupplevelsen, i relation till patientens omvårdnad.