Sökresultat:
431 Uppsatser om Subjektiv förankring - Sida 16 av 29
Bemötande av patienter med lÀndryggssmÀrta
Bakgrund: I vÀstvÀrlden berÀknas fyra av fem vuxna individer nÄgon gÄng i livet fÄ lÀndryggsmÀrta. Rygg-och nackproblem tillsammans med psykiatriska diagnoser Àr det omrÄde i Sverige som orsakar mesta sjukfrÄnvaron. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur individer med ospecifik lÀndryggssmÀrta upplevde bemötande av sjukvÄrdspersonal. Metod: En litteratursökning gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och Amed. Elva vetenskapliga kvalitativa artiklar inkluderades, vilka kvalitetsgranskades, analyserades och sammanstÀlldes.
Förekomst av symptom relaterade till PTSD hos ambulanspersonal
Personal inom ambulanssjukvÄrd utsÀtts ofta för svÄra situationer i sitt arbete. SvÄra olyckor med starka synintryck, patienter som utsÀtts för starka psykiska trauman i form av exempelvis dödsfall av nÀrstÄende och andra trauman kan Àven bli ett trauma för den personal som Àr involverad i hÀndelsen. Syfte: Studien syftade till att undersöka förekomsten av symptom pÄ Posttraumatisk Stress hos ambulanspersonal samt förekomsten av stöd för att bearbeta traumatiska hÀndelser. En kvantitativ enkÀtstudie utfördes som inkluderade en screeningdel för PTSD. Inklusionskriterierna för studien var personal, oavsett utbildningsnivÄ, med aktiv tjÀnstgöring pÄ akutambulans.
Ett förÀndrat liv: MÀnniskors livserfarenheter efter en hjÀrtinfarkt
Varje Är drabbas cirka 35000 svenskar av hjÀrtinfarkt varav 11000 dör. Det Àr lika mÄnga dödsfall bland kvinnor som mÀn. Patienter som drabbas av sin första hjÀrtinfarkt Àr med om en upplevelse som innebÀr att livet förÀndras ur mÄnga perspektiv. Det Àr dÀrför viktigt med kunskap gÀllande de mentala reaktioner som uppkommer för att kunna möta patienten i hans tankar och kÀnslor och pÄ sÄ vis ge en vÄrd som prÀglas av trygghet. Syftet med studien Àr att beskriva patienters erfarenheter av livet efter en hjÀrtinfarkt.
Jakten pÄ det nya : tankeexperiment och idéer i ett förÀnderligt vetande
Det hÀr Àr en vetenskapsteoretisk uppsats med problemformuleringen hur kan vi förstÄ nytÀnkande, mÀnskligt resonerande och vetenskaplig utveckling ur ett retorikvetenskapligt perspektiv? Arbetet sker utifrÄn temat det nya, som i ny förstÄelse av tillvaron. Jag motiverar retorikens relevans i uppsatsen genom att definiera retoriken som en lÀra om och förmÄgan att förstÄ tillvaron. Retorikvetenskapens plats och relevans för problemformuleringen tydliggörs genom att visa hur retoriken kan förstÄs i relation till nÄgra kÀnda och betydelsefulla fysiska teorier och tankar frÄn Einstein och Galileo. Jag inleder min studie med GÀrdenfors kognitionsforskning och Castoriadis förstÄelse av skapandet av nya idéer.
MÀn och kvinnors smÀrtupplevelse : en litteraturstudie
Bakgrund: SmÀrta Àr den vanligaste orsaken till att mÀnniskor söker sig till sjukvÄrden. SmÀrta Àr ett symptom vid mÄnga sjukdomar och pÄverkar patienternas livskvalitet negativt. Upplevelsen av smÀrta Àr högst subjektiv och det finns en mÀngd olika faktorer som kan pÄverka smÀrtupplevelsen. Genus och kön kan eventuellt inkluderas i dessa faktorer. SmÀrta orsakar lidande hos patienten med potentiellt skadliga fysiologiska och psykologiska konsekvenser.
Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vÄrda unga kvinnor som drabbats av bröstcancer - en kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: Att fÄ diagnosen bröstcancer sÀtter hela tillvaron pÄ spel, sÀrskilt för ungakvinnor i fertil Älder, dÄ de ofta befinner sig i en komplex livssituation. Syfte: Syftet meddenna studie Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av vad som Àrviktigt i omvÄrdnaden av unga kvinnor som drabbats av bröstcancer. Metod: Kvalitativmetod med halvstrukturerade forskningsintervjuer, enligt Kvale och Brinkmann haranvÀnts. De transkriberade intervjuerna har analyserats med kodning, meningskoncentreringoch meningstolkning. Resultat: OmvÄrdnaden av unga kvinnor med bröstcancer skiljer siginte frÄn andra patientgrupper.
SmÀrta - en upplevelse, mÄnga tolkningar : En enkÀtstudie om hur sjuksköterskor bedömer smÀrta hos icke kommunicerbara patienter
Det finns mÄnga olika typer av smÀrta och smÀrta Àr en subjektiv upplevelse, men det Àr upp till varje sjuksköterska att göra sin egen bedömning, oavsett om patienten kan beskriva smÀrtan eller inte. Studiens syfte var att ta reda pÄ hur intensivvÄrdssjuksköterskor gjorde sin bedömning pÄ smÀrta hos icke - verbala, intuberade patienter, om de anvÀnde nÄgon smÀrtskala och Àven försöka ta reda pÄ om arbetslivserfarenhet och/eller utbildning gjorde skillnad pÄ sjuksköterskornas bedömning. Vald metod blev en deskriptiv och jÀmförande tvÀrsnittsstudie. En grupp intensivvÄrdssjuksköterskor (N = 60, svarsfrekvens 63 %) vid en thoraxintensivvÄrdsavdelning i Sverige besvarade ett frÄgeformulÀr som innehöll bÄde pÄstÄenden och frÄgor med öppna svar. BÄde vitala tecken och patientens beteende var en del av observationerna för att avgöra om patienten hade smÀrta.
Rum för förÀnderlighet : gestaltning med fysisk modell som skissverktyg
Detta arbete undersöker hur förÀnderlighet kan gestaltas med fysisk modell som skissverktyg, och med inspiration frÄn den japanska förestÀllningen om rummet som en
förÀnderlig och subjektiv upplevelse. En upplevelse och erfarenhet som stÀndigt förÀndras och byter skepnad i mÀnniskans medvetande, vilket Kristina Fridh beskriver i sin bok Japanska rum ? Om tomhet och förÀnderlighet i traditionell och nutida japansk arkitektur (2001).
Min tanke nÀr jag pÄbörjade arbetet var att ett stadsrum genom att gestaltas för förÀnderlighet skulle kunna öppna för olika tolkningsmöjligheter. Rum som formges för förÀnderlighet kan genom att deras identitet och karaktÀr skiftar och förÀndras visa olika perspektiv och möjliggöra olika tolkningar. I arbetets bakgrund kopplar jag detta till en problematisering av det offentliga rummet som plats för olika individer och grupper, och att det offentliga
rummet, som demokratisk arena, bör betraktas som en plats dÀr skilda synsÀtt och olikheter bejakas.
Jag ville i mitt arbete undersöka möjligheten att formge rumsstrukturer som skulle kunna upplevas som förÀnderliga, med fysisk modell som skissverktyg.
Problematiken med vÀrdering och redovisning till verkligt vÀrde : Kreditinstitutens anvÀndande av verkligt vÀrde vid vÀrdering och redovisning av förvaltningsfastigheter
VÀrdering till verkligt vÀrde infördes i regelverket 1 januari 2005 i och med införandet av IAS 40. IAS Àr en förkortning av International Accounting Standards och IAS 40 ger börsnoterade bolag med förvaltningsfastigheter möjlighet att vÀrdera och redovisa dessa fastigheter till historiskt anskaffningsvÀrde eller verkligt vÀrde. Efter införandet har de flesta börsnoterade bolag valt att redovisa till verkligt vÀrde.För att belysa problematiken med vÀrdering och redovisning till verkligt vÀrde anvÀnds förvaltningsfastigheter som ett illustrationsexempel. Detta för att se hur kreditinstituten genomför vÀrderingar och hur de pÄverkas nÀr börsnoterade bolag redovisar till verkligt vÀrde. Syftet med uppsatsen Àr att utröna om det föreligger nÄgra risker nÀr verkligt vÀrde appliceras pÄ förvaltningsfastigheter.Djupintervjuer med tjÀnstemÀn pÄ kreditinstitut har genomförts för att bringa klarhet i hur kreditinstituten ser pÄ och hanterar vÀrdering och redovisning till verkligt vÀrde.Kreditinstituten anvÀnder sig av vÀrderingsmodeller för att vÀrdera enligt verkligt vÀrde vilket inte Àr i enlighet med vÀrderingstrappan.
Sjuksköterskans beslut om aktivering av mobila intensivvÄrdsteam
Sjuksköterskan har ett ansvar enligt lagen att upprÀtthÄlla patientsÀkerheten. Studier visar att dödsfall och inlÀggningar pÄ intensivvÄrden kan förebyggas om försÀmrade patienter fÄr adekvat vÄrd i rÀtt tid. Det förekommer dock att vÄrdavdelningars vÄrdinsatser för försÀmrade patienter Àr suboptimala. Den suboptimala vÄrden kan leda till ökad dödlighet, lÀngre vÄrdtid och ökade kostnader. I mÄnga lÀnder har systemet med mobila intensivvÄrdsteam, i Sverige kallat MIG (mobil intensivvÄrdsgrupp), införts i syfte att identifiera kritiskt sjuka patienter pÄ vÄrdavdelning.
Kvinnobilderna och relationen mellan könen i J.M Coetzees OnÄd : En feministisk lÀsning av en postkolonial roman
Studiens syfte Àr att undersöka vilka erfarenheter patienter har av bemötande, integritet och miljö pÄ en uppvakningsavdelning. Studien Àr kvantitativ med deskriptiv design och utgörs av en enkÀtundersökning som patienter vÄrdade pÄ en uppvakningsavdelning, pÄ ett lÀnssjukhus i södra Sverige, har fÄtt besvara. I bakgrunden beskrivs vad postoperativ vÄrd innebÀr och vilka faktorer som pÄverkar patienten. Vidare beskrivs bemötande, integritet och miljö pÄ uppvak-ningsavdelningar baserat pÄ litteratur och tidigare forskning inom omrÄdet. Den enkÀt som anvÀnds i studien Àr utarbetad utifrÄn frÄgeformulÀret KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspek-tiv) vilket anses vara vÀl beprövat.
Uppföljning av aktivitetsutförande och handfunktion efter pyrocarbon PIP-ledsprotes hos vuxna med artos eller reumatoid artrit
Syftet med denna studie Àr att rapportera prospektivt om handfunktion och aktivitetsutförande efter PIP- leds pyrocarbonprotes med efterföljande rehabiliteringsprogram. I studien anvÀnds objektiva och subjektiva utvÀrderingsinstrument. Studien inkluderar 21 patienter i ett program som följer patienterna minst ett Är (12-36 mÄn.). För objektiv utvÀrdering anvÀndes rörelseomfÄng (ROM) och greppstyrka och för subjektiv utvÀrdering anvÀndes validitetsreliabla instrumenten COPM och DASH. SmÀrta mÀttes med visual analogue scale (VAS).I studien har fyra av 21 patienter blivit reopererade pga smÀrta, infektion och inskrÀnkt rörlighet.
Subjektiv och objektiv bedömning av underlag pÄ svenska hopptÀvlingar pÄ elit- och nationell nivÄ
Bark-stripping by red deer (Cervus elaphus) cause extensive damage to economically valuable spruce trees (Picea abies) in Swedish forests. The underlying causes for bark-stripping are not fully understood, and the frequency and severity of damage unpredictably differ between regions. In this study, I investigated if landscape structure (e.g. agricultural dominated landscape opposed to forest dominated landscape), forage availability, population density and disturbance (e.g. roads and settlements) affect bark-stripping frequency.
iSvea-FöreningsnÀtverk : FÄ kunden att gÄ hela vÀgen - en kvantitativ studie om hur reklamen för en IT-tjÀnst ska utformas för att tilltala föreningar i Sverige
Syftet med undersökningen Àr att beskriva hur reklamen för ett IT-företag ska utformas sÄ att föreningar i Sverige ska förstÄ och övertygas av dess innehÄll.Vi har genomfört en kvantitativ undersökning bland föreningar i Sverige. En webbenkÀt skickades ut via mail till 1056 stycken föreningar över hela Sverige dÀr de fick utvÀrdera ett reklamblad. Av de 1056 föreningarna ringde vi till 204 stycken och frÄgade om de kunde delta i undersökningen. Totalt deltog 259 stycken i vÄr undersökning. Undersökningen pÄgick under en vecka. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna fick en positiv attityd kring reklambladet.
?Det Àr nÄgon sorts destillerad mÀnsklig erfarenhet genom seklen? : En studie om svensklÀrares syn pÄ skönlitteratur
Denna studie har som mÄl att analysera svensklÀrares syn pÄ skönlitteraturens mening och syfte, bÄde i ett generellt perspektiv och i relation till litteraturen inom svenskÀmnets litteraturundervisning. Studiens empiriska material bestÄr av sex intervjuer med yrkesverksamma svensklÀrare, fem pÄ gymnasienivÄ och en pÄ högstadienivÄ. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr i studien hÀmtade frÄn tidigare forskning om litteraturundervisningen inom svenskÀmnet, och utgörs av fyra olika traditionella tyngdpunkter i litteraturens undervisningssyfte, kallade Àmnesemfaser. Utöver detta blir lÀrarnas intervjusvar Àven analyserade och diskuteras utifrÄn en pÄgÄende litteraturvetenskaplig diskussion om tolkningsmetodik och svensklÀrares pÄstÄdda alltför subjektiva analysförmÄga.Resultatet visar en litteratursyn som grundar sig i en blandning av alla olika emfaser, och utifrÄn lÀrarnas svar blir litteraturen ett mÄngfacetterat utbildningsinstrument med olika roller i elevers utveckling av skilda förmÄgor. De mest framtrÀdande syftena med litteraturen, bÄde generellt och pedagogiskt, Àr enligt lÀrarna att ge allmÀnbildning, skapa förstÄelse för tidsepoker samt för andra mÀnniskor, ge sprÄktrÀning och utveckla den egna kreativiteten.