Arbetstillfredsställelse är ett av de mest studerade och omskrivna ämnena inom organisationspsykologi. En anledning till att det är så pass studerat är att anställda värderar sin trivsel på arbetsplatsen högt och ser arbetstillfredsställelse som ett mål i sig. Då arbetstillfredsställelse är av sådan vikt för anställda så är det intressant att veta vad ett företag gör för att de anställda ska känna sig tillfreds och nöjda på sin arbetsplats.Rederiet Laurin Maritime sköter driften av sina fartyg med hjälp av ett system som kallas Shipboard Management. Detta management-system är intressant att belysa ur ett organisationsteoretiskt perspektiv eftersom systemet i sig kan påverka seniorbefälens arbetstillfredsställelse. Syftet med studien är att undersöka arbetstillfredställelsen i Laurin Maritimes Shipboard Management-system med hjälp av Hackman och Oldhams arbetskaraktäristikamodell.Kandidatarbetet är i stort sett uppdelat i två delar.

Bakgrund Stress behöver inte vara någonting negativt, det finns även vissa positiva aspekter på stress. En lagom mängd av stress kan öka prestationsförmågan. Vid för hög grad av stress kan allvarliga sjukdomar utvecklas. Varje människa bör hitta sätt att hantera sin stress. Det finns många sätt att hantera stress, att äta rätt mat eller att träna hjälper kroppen att varva ner.

Syftet med denna undersökning har varit att kartlägga vad som driver människor att söka sig till eller anta mellanchefspositioner. En kvalitativ intervjustudie har genomförts utifrån en induktiv ansats då intresseområdet tidigare har varit obeforskat och ambitionen har varit att undersöka det unika inom detta. Tio intervjuer har utförts i vilka samtliga respondenter, vid undersökningstillfället, har befunnit sig på mellanchefspositioner inom antingen privat- eller offentlig sektor. Data har transkriberats och senare analyserats utifrån en induktiv tematisk analys vilken har resulterat i fyra övergripande teman för vad som driver människor att söka sig till eller anta mellanchefspositioner. Dessa teman benämns som: Utvecklingen ? en strävan efter utveckling på det personliga planet, Makten ? att ha makt och därigenom kunna påverka såväl organisationen som sin egen arbetssituation, Att klättra i karriären ? mellanchefspositionen som en fas i karriären på väg uppåt i karriärvärlden, Bekräftelsen ? en önskan om att bli omtyckt, att få bekräftelse från folk i sin omgivning för att man har lyckats åstadkomma något.

Som grund för denna uppsats ligger en tidigare undersökning med titeln Undersökning av mental arbetsbelastning under instrumentflygövningar (Andreas Johnsson, 2004). Denna uppsats utgör en fortsättning på ovan nämnda undersökning. Liksom i Johnssons (2004) undersökning har en subjektiv mätmetod baserad på en niogradig skala använts för att utvärdera svaren på den enkät som använts för att få fram data. I denna uppsats undersöktes samma kurs som i den tidigare undersökningen. Det vill säga studenterna i kurs 03:2 vid Trafikflyghögskolan, Lunds universitet.

Br. Svensson Skog var tidigare specialiserade på drivning. De senaste åren ha de försökt lösa branschens problem. Företaget har breddat sin verksamhet till att omfatta planering, avverkning, skogsvård, träbränsle samt virkesköp och skoglig rådgivning. Ett helhetskoncept har utformats och företagets utveckling är därför intressant att studera.

SCA Skog är en av Sveriges stora privata markägare och har en företagsstruktur som inkluderar flertalet egna bruk och sågverk. För att upprätthålla ett gott flöde, skog och industri mellan, tillämpas en planeringshierarki byggd i tre steg; strategisk, taktisk och operativ. Tillsammans ska de fungera som en länk mellan verksamhetens olika stadier. Indikationer har uppkommit om att planeringsunderlaget i den strategiska nivån inte är tillräckligt kompatibel med underlaget i den taktiska. Detta gäller främst de gallringsvisa volymerna där fältpersonal på distriktet upplever svårigheter med att återfinna dessa i fält. Syftet med detta arbete var att med hjälp av Heureka PlanVis analysera och jämföra underlagen för de två första planeringsstegen; den strategiska och den taktiska. Jämförelsen avsåg både initialtillstånd liksom en prognos för de två närmast förestående femårsperioderna. Analyserna är främst inriktade på skogar föreslagna till gallring och utfallet därav.

En person som blir utsatt för ett frihetsberövande på grund av misstanke om brott är berättigad till ersättning från staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sådan ersättning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen är att beskriva och utreda hur lidandet ersätts av JK och staten samt vilka faktorer som kan påverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses påverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. Ersättning för en persons lidande utgår med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras på en förutbestämd summa pengar per månad.

Vi har antagit ett uppdrag vars syfte har varit att kartlägga hur cheferna i en norrbottnisk kommun upplever förutsättningarna för ledarskap ur ett könsperspektiv. Uppsatsen består av två empiriska delar, en kvantitativ kartläggning genom enkäter och en kvalitativ fördjupning genom intervjuer. Den teoretiska referensramen som de empiriska resultaten kommer att analyseras utifrån behandlar jämställdhet, socialt stöd, ledarskap och organisation. Kartläggningen visar inga större skillnader mellan könen när det gäller upplevelsen av handlingsutrymmet. Dock verkar de kvinnliga chefernas upplevelser generellt sätt vara mer positiva än de manliga chefernas.

Diskussionen inom tjänstemarknadsföring har länge handlat om att klassificera skillnader mellan varor och tjänster i termer om greppbarhet. Senare forskning har visat på klassificeringens irrelevans och presenterat en servicecentrerad logik, där erbjudandet i sig spelar roll för värdet. Filosofin låter varor och tjänster konvergera och ser till icke greppbara aspekter som relationer, dynamik, utbyte och kompetenser. Teorier har visat att kunden är medskapare av värde tillsammans med serviceutövaren och detta synliggörs i interaktionen. Kundens agerande kan således påverka servicesituationen och upplevelsen, vilket leder till en fråga om roller.

Vi lever i en föränderlig tidsperiod. Effektiviseringar och omstrukturering av den svenska förskolan sedan i mitten av 1990- talet har resulterat i större barngrupper och färre personal enligt undersökningar som gjorts. Samtidigt som dessa effektiviseringar och omstruktureringar skedde fick förskolan en läroplan, Lpfö98, och lyder numera under Utbildningsdepartementet. Regeringens direktiv var att höja statusen och kvalitén ute på förskolorna.Uppsatsen belyser hur pedagogerna i en mindre stad i södra Sverige tänker kring sin arbetssituation och sin yrkesroll på förskolan. Syftet med arbetet är att få fram pedagogernas tankar och upplevelser kring sin yrkesroll.

I denna uppsats syftar jag till att ta reda på hur individer med konsultbaserade arbetsroller och projektstyrda arbetstider upplever sin arbetssituation och arbetsidentitet samt förstå och förklara hur individuella och kontextuella faktorer påverkar dessa upplevelser.Arbetsidentiteten hos individer med konsultbaserade arbetsroller kommer i denna uppsats att jämföras mot teorier om identitetsuppbyggnad, gränslöst arbete, det nya arbetslivet och andra centrala begrepp som socialt sammanhang och flexibilitet.Detta är en kvalitativ studie där intervjuer har valts som metod. I studien har sex konsulter med varierande erfarenheter och arbetsroller intervjuats runt om i Göteborgs stad. Intervjuerna har transkriberats och sedan kodats genom metoden i grundad teori. De teman som arbetats fram har sedan satts i relation tillbefintlig teori inom ämnet.Studien har visat att utmaningen i arbetet, gränslöshet mellan privatliv och arbetsliv samt en oro för kontinuiteten i sitt arbete är centrala begrepp som formar de individer jag intervjuat. Den har även visat att det finns ett band mellan arbetsmarknaden och individens formande av arbetsidentiteten.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka lärda handlingsstrategier som motståndskraft mot stressorer som kan uppstå i en specifik arbetsmiljö. Frågor som ställdes utifrån syftet var: Vilka handlingsstrategier utvecklar arbetstagare för att hantera de stressorer som kan uppstå i en arbetsmiljö? Hur kan handlingsstrategierna förstås i relation till en teoretisk modell kring parametrarna krav-kontroll-stöd? Är handlingsstrategierna ett uttryck för ett sociokulturellt lärande? I studien användes en kvalitativ metodansats med semi-strukturerade intervjuer där frågor utifrån krav-kontroll-stöd modellen ställdes till fem arbetstagare inom ett anonymt företag i södra Sverige. Teorier som användes i studien var teori om arbetsmiljö och hälsa, sociokulturellt perspektiv, lärande i organisationskultur samt krav-kontroll-stöd-modellen.De handlingsstrategier som analyserades fram och tematiserats gruppvis i resultatet var följande: (1) Flexibilitet, självgående och hög arbetsmoral, (2) Optimism och humor, (3) Socialt stöd och gemenskap samt (4) Acceptans och paus. Slutsatsen visade snarlika handlingsstrategier arbetstagarna anammat ur organisationskulturen och använder sig av utifrån tolkningen.

Bakgrund: cancerpatienter med relaterad smärtproblematik blir ett allt vanligare omvårdnadsproblem för sjuksköterskor. Patientens smärta är individuell och drabbar hela individen med fysiologiska, psykologiska, sociala och andliga dimensioner. Även anhöriga till den smärtpåverkade blir drabbad och sjuksköterskan har en betydande roll i att bedöma, lindra och informera angående smärtans uppkomst och lokalisation. En riktig smärtanamnes skall alltid ställas och hjälpmedel användas för att kartlägga den cancerrelaterade smärtan. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans kunskaper kring smärtbedömning hos cancerpatienter.

Syftet var att undersöka vad som framkallade upplevelser av stress hos sjuksköterskor inom kommunal äldrevård samt att belysa hur sjuksköterskorna gjorde för att hantera dessa situationer. Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade egna krav som inte kunde motsvaras och att verksamheten stundtals inte gav förutsättningar för sjuksköterskorna att utföra ett bra omvårdnadsarbete. Vårdpersonal och anhöriga ställde ibland högre krav än vad sjuksköterskorna kunde motsvara vilket kunde leda till en känsla av frustration.

SammanfattningSyfte och frågeställningarIntentionen med studien är att undersöka hur idrottslärare uppfattar begreppet idrott och hur detta återspeglas i undervisningen. Vad för definition har idrottslärare på begreppet idrott?Vad har lärarna för syn på tävlingsmoment i undervisningen?Vilka svårigheter finner lärarna kring bedömning inom ämnet?MetodFör att samla in de data som behövdes för studien användes kvalitativa intervjuer. Urvalsgruppen bestod av fyra lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa i samtliga årskurser, lågstadiet till och med gymnasiet.ResultatResultaten visar att lärarnas definition av idrott delvis speglas i deras tidigare erfarenheter men att det inte påverkar undervisningen i någon större utsträckning. Tävlingsmomentet ses som en motivationsfaktor men även något som kan ha en hämmande effekt på elevens prestation och inlärning. Svårigheter finns även i bedömningen då den är subjektiv, dock upplever lärare som varit verksamma inom ämnet en längre tid inte samma svårigheter som de mindre erfarna.SlutsatsStudiens resultat visar att ens tidigare erfarenheter av idrott har betydelse för hur man definierar det, dock verkar detta inte påverka undervisningens upplägg.Samtliga lärare är överens om att tävling motiverar många elever.