Till följd av marknadens utveckling har beroendet av informationsutbyte och samverkan i olika nätverk ökat. De senaste årtiondenas fokus på informationsutbyte och samarbete ledde till att Supply Chain Management uppstod. Flera forskare har karakteriserat lyckad styrning av samverkan som en kärnkompetens som krävs för att vara konkurrenskraftig. Ägande och kontrollfunktioner som tidigare låg inom samma verksamhet har förändrats och tillämpningen av VMI har uppkommit. VMI innebär att leverantören övertar ansvaret för lagerstyrningen hos kunden.

Denna uppsats undersöker hur förvaltningsöverskridande planering och förvaltning kan bidra till hållbar stadsutveckling, och hur styrning och organisering av stadsdelsförnyelseprojekt kan främja samverkan och organisatoriskt lärande. Detta är intressant när en hållbarhetsdiskurs av stadsutveckling appliceras på svenska kommuner som organisation. Det är sedan länge känt att svenska kommuner präglas av fragmenterade förvaltningar och sektorisering, vilket beskrivs som ett hinder för hållbar stadsutveckling. För en gemensam förvaltning av stadens resurser, som hållbarhetsdiskursen beskriver som nödvändig för stadsutveckling, krävs förutsättningar för samverkan över sektorsgränser. Det finns även ett behov av att skapa förutsättningar som möjliggör kunskapsspridning mellan olika förvaltningar och professioner samt mellan olika stadsutvecklingsprojekt.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen på Rosengård i Malmö. Individ och familjeomsorgen är en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet är från början utvecklat för den privata sektorn, men har på senare tid börjat användas i den offentliga sektorn. Vi har använt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin. Syftet med uppsatsen är att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och på detta sätt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man skulle kunna öka effektiviteten i svenskpilotutbildning genom att effektivisera planeringen och schemaläggningen.Utbildningsplanering tillhör en typ av verksamhet som kan hänföras till kategorinschemaläggningsproblem. Det vill säga någon form av verksamhet där aktiviteter ska tilldelasresurser och planeras över tiden. Ett sätt att lösa denna typ av problem är att använda sig avoptimeringsmetoder. Det vill säga matematiska modeller och metoder som syftar till att hitta detbästa (optimala) alternativet i en beslutssituation.I uppsatsen jämförs planeringen av svensk pilotutbildning med en liknande turkisk verksamhet.Detta görs i syfte att undersöka om de optimeringsmetoder som används i Turkiet kan användasför att öka effektiviteten i den svenska utbildningsplaneringen.Uppsatsen visar att det är möjligt att erhålla stora effektivitetsökningar vid en lyckadimplementering av optimeringsmetoder men att det är svårt att direkt överföra erfarenheter frånett problem till ett annat. En viktig slutsats är att effektiviteten i planeringen i första hand ärberoende av organisation, arbetssätt och principer för resursutnyttjande snarare än användande avoptimeringsmetoder..

Syfte:Att sammanställa och använda en teoretisk referensram för att beskriva och analysera ägarstyrningen av statliga bolag med särskilda samhällsintressen Metod:Teorianvändande kvalitativ fallstudie Teoretiska perspektiv:Grundläggande ägarstyrningsteori med särskilt foku's på agent- och intressentteori samt teorier som behandlar socialt ansvarstagande Empiri:Forskning's- och myndighetsrapporter, tidningsartiklar samt intervjuer med bolagsinterna och bolagsexterna källor i ledande positioner Slutsatser:Det är komplicerat att enkelt beskriva och förklara hur ledningarna för de statliga bolagen ägarstyr's. Orsakerna till detta är bland annat begränsade insynsmöjligheter, närvaron av formlö's styrning och ägarförvaltningen's inkonsekventa hantering av de statliga bolagen. Ägarstyrningen verkställ's genom flera parallella mekanismer. Flera aspekter kan förbättra's gällande ägarstyrningen's transparen's, speciellt gäller detta beskrivningar och dokumentation kring ägarförvaltningen's beslutsgång samt informationen som ge's från bolagen. Det sakna's formella riktlinjer för hur de statliga bolagen's styrelser skall sammansätta's.

Denna studie handlar om offentlig sektor. Syftet är att förstå offentlig sektor genom att fokusera på en sektion av de olika verksamheter som finns inom kommunal verksamhet, närmare bestämt förskola. Detta undersöktes dels genom att belysa relationen mellan förskola och dess reformer samt förändringar som skett inom offentlig sektor de senaste åren, och dels genom att ta del av berättelser från aktörer med olika perspektiv från förskolans värld. De olika aktörerna är föräldrar, pedagoger, förskolechefer och politiker. De har intervjuats utifrån ett narrativt tillvägagångssätt där deras subjektiva berättelser om förskola har stått i fokus.

Titel: Sjukt omhändertagande - en studie om sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevårdenFörfattare: Tuyet Pham, Hannes Skanung och Ida SödermanHandledare: Kjell ArvidssonKurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat) SyfteVårt syfte med denna uppsats var att undersöka om den generellt höga sjukfrånvaron inom äldrevården i kommunal sektor har en organisatorisk koppling. I samband med uppsatsens syfte ställdes följande forskningsfråga: vilka organisatoriska faktorer bidrar till sjukskrivningarna inom den kommunala äldrevården? MetodDenna studie är både en kvalitativ och kvantitativ studie som antagit en abduktiv ansats. Studien går under undersökningsdesignen fallstudie där det empiriska materialet består av en enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer. I enkätundersökningen deltar 56 medarbetare och på intervjuerna deltar nio anställda på sex avdelningar under tre enheter. SlutsatserDen empiriska och teoretiska datainsamlingen resulterade i slutsatsen att den generellt höga sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården har en organisatorisk koppling.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man skulle kunna öka effektiviteten i svenskpilotutbildning genom att effektivisera planeringen och schemaläggningen.Utbildningsplanering tillhör en typ av verksamhet som kan hänföras till kategorinschemaläggningsproblem. Det vill säga någon form av verksamhet där aktiviteter ska tilldelasresurser och planeras över tiden. Ett sätt att lösa denna typ av problem är att använda sig avoptimeringsmetoder. Det vill säga matematiska modeller och metoder som syftar till att hitta detbästa (optimala) alternativet i en beslutssituation.I uppsatsen jämförs planeringen av svensk pilotutbildning med en liknande turkisk verksamhet.Detta görs i syfte att undersöka om de optimeringsmetoder som används i Turkiet kan användasför att öka effektiviteten i den svenska utbildningsplaneringen.Uppsatsen visar att det är möjligt att erhålla stora effektivitetsökningar vid en lyckadimplementering av optimeringsmetoder men att det är svårt att direkt överföra erfarenheter frånett problem till ett annat. En viktig slutsats är att effektiviteten i planeringen i första hand ärberoende av organisation, arbetssätt och principer för resursutnyttjande snarare än användande avoptimeringsmetoder..

Strandskyddsproblematiken är startskottet för detta examensarbete. Det är en problematik som har sitt ursprung i strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst väckt en rad känslor, den är både omdiskuterad och omstridd. På senare år har diskussionen om strandskydd blommat upp på nytt, det i takt med att kraven på strandnära boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag står inför en förändring.

Syftet med denna uppsats är att studera specialpedagogisk verksamhet ur specialpedagoger, speciallärares och övriga pedagogers perspektiv. Studien omfattar en enkätundersökning där vi fördjupar oss i hur specialpedagogerna uppfattar sitt uppdrag och sin yrkesroll, och jämför detta med speciallärare och övriga pedagogers uppfattning om specialpedagogisk verksamhet. Vi vände oss till alla specialpedagoger och speciallärare i Eskilstuna och Västerås. Dessa om-bads i sin tur att distribuera enkäten vidare till en pedagog med mer eller mindre än 10 års yrkeslivserfarenhet inom skolan. Sammanlagt valde 99 specialpedagoger, speciallärare och övriga pedagoger att delta i undersökningen.Som stöd i arbetet med att tolka och förstå resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ämnesområdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vår teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten säger om den specialpedagogiska verksamheten.

Titel: Går det urskilja skillnader i målkongruens med avseende på interaktiva ekonomistyrsystem? Författare: Lina Lindgren och Viktoria Mandelberg Handledare: Lars Svensson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Vi vill med denna uppsats undersöka om det blir en bättre målkongruens hos företag med mer interaktivitet i sina ekonomistyrsystem. Vi vill också undersöka om företag har samma grad av målkongruens, oberoende av vilken situation företaget befinner sig i. Metod: Vi har valt att genomföra vår studie med hjälp av en enkätundersökning riktad till slumpvalda, tillverkande företag. Vi har kategoriserat våra frågor efter den befintliga teori vi använt oss av.

Högskoleförordningen (SFS 2006:173) föreskriver akademiska krav i kursplan och kursmål för både grund- och avancerad nivå i sjuksköterskeutbildningar. I svensk sjuksköterskeförening, på lärosäten och i klinisk verksamhet pågår diskussioner om hur dessa teoretiska krav ska förenas i klinisk praktik. Syftet var att belysa faktorer av betydelse för handledarskapet på grund och avancerad nivå och undersöka handledningsstrategier som kan förenar teori och verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterske- och specialistsjuksköterskestuderande. Metoden var en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt grans-kades och analyserades. Resultatet visar att det förutsätts ett väl fungerande samarbete mellan fakultet och klinisk verksamhet med tydligt formulerade kursplaner, mål och riktlinjer för handledning och stöd till handledare från fakultet och verksamhet.

Titel: Verksamhetssystemet - Processkartläggning och strategiimplemente-ring i mindre till medelstora företag Författare: Carl-Fredrik Bredberg Anna Daun Wester Christina Hansson Handledare: Everth Larsson, Institutionen för Teknisk Logistik Carl-Henric Nilsson, Företagsekonomiska Institutionen Problemformulering: Problemformuleringen är uppdelad i tre fokusområden som löper genom hela examensarbetet. Fokusområde 1 ? Utveckling av Verksamhetssystemet. För att säker-ställa att alla i företaget arbetar på ett samordnat sätt och levererar med samma höga kvalitet, även om företaget expanderar ytterligare, vill fö-retaget införa en ny form av struktur och styrning. Fallföretaget vill skapa ett interaktivt, webbaserat verktyg som baseras på företagets processer.

Bakgrund och problem: Förändringar i världen ger utrymme för nya behov och möjligheterinom styrning av företag. Crowdsourcing är en nyligen myntad metod, där företagen viainternet tar hjälp av allmänheten för att lösa uppgifter av olika art. Den för uppsatsenformulerade frågeställningen är: Hur kan ett företag använda sig av crowdsourcing somverktyg för sin ekonomistyrning?Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ett underlag och vägledning för de företag som ärintresserade av området crowdsourcing samt är nyfikna på nya metoder som möjliggöreffektivisering av styrning av verksamheten.Metod: Uppsatsen har en explorativ ansats. Vidare är det en litterär studie avmetodutvecklande art, då det handlar om en situationsanpassning och komplettering avbefintlig litteratur inom området.Slutsatser: Studien har visat att crowdsourcing har förutsättningar att appliceras inomekonomistyrning, i huvudsak som verktyg för formella styrmedel.

The governance and control of healthcare organizations has traditionally been run byprofessions inside the organization (Fölster et al., 2003). During the last decades Swedishhealthcare has undergone an institutional transformation where the governance has changedfrom professional governance to a more market like one (Sahlin-Andersson, 2006). Governingof healthcare can however be problematic as professional work is characterized by a highlevel of autonomy and tacit knowledge (cf. Tsoukas, 1997, Freidson, 2001). An expression ofthe new kind of governance is the annually published report ?Öppna jämförelser av hälso- ochsjukvårdens kvalitet och effektivitet?.