SyfteVi vill finna vilka variabler som påverkade styrelsens ersättningar och om ersättningarna förbättrade företagets prestationer.MetodVi valde att göra en kvantitativ undersökning av 56 svenska publika företag. Vårt material byggde vi upp utifrån en deduktiv ansats. Teori Vi använde ett dussintals böcker och forskningsartiklar för att samla teori. Utifrån teorin skapade vi tretton hypoteser för att testa och analysera och finna ett samband mellan variablerna. I vårt första steg var teorin uppdelade på åtta hypoteser baserade på vad som påverkade ersättningarna.

Syfte Vi vill finna vilka variabler som påverkade styrelsens ersättningar och om ersättningarna förbättrade företagets prestationer. Metod Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av 56 svenska publika företag. Vårt material byggde vi upp utifrån en deduktiv ansats. Teori Vi använde ett dussintals böcker och forskningsartiklar för att samla teori. Utifrån teorin skapade vi tretton hypoteser för att testa och analysera och finna ett samband mellan variablerna. I vårt första steg var teorin uppdelade på åtta hypoteser baserade på vad som påverkade ersättningarna.

Exekutiva funktioner är nödvändiga för att flexibelt anpassa det egna beteendet och för tidigt födda barn presterar sämre i uppgifter som mäter sådana förmågor, jämfört med fullgångna barn. Studien undersökte prediktion och utveckling i exekutiva funktioner mellan 5½ år och 18 år hos för tidigt födda (n=83) och fullgångna (n=44) ungdomar. Exekutiva funktioner hos för tidigt födda ungdomar predicerades mest av intelligens vid 5½ år, medan föräldrautbildning och exekutiva funktioner vid 5½ år förklarade mer hos de fullgångna. Skillnader i funktionerna, till de för tidigt föddas nackdel, fanns vid både 5½ år och 18 år och blev i vissa fall förstärkt över tid. Resultaten tolkas som att exekutiva funktioner hos för tidigt födda framförallt förklaras av konstitutionella faktorer som utgör en sårbarhet över tid.

Problemdiskussion: Mångtalet forskare har argumenterat för behovet av kreativitet i dagens problematiska organisationsklimat och med detta som grund har forskningen om kreativitet fått stor uppmärksamhet och utvecklats i nära alla tänkbara riktningar. Trots detta finns det ett område som fortfarande är mycket outforskat, nämligen det om kreativitet och styrelser. Då samband påvisats mellan styrelser och, de till kreativitet nära besläktade områdena, innovation samt intraprenörskap uppskattar vi emellertid att styrelsen har en betydelsefull roll också i skapandet av kreativitet.Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för styrelsens roll i skapandet av kreativitet i den enskilda organisationen.Metod: Studien bygger på en flerfallsdesign och är genomförd med en kvalitativ forskningsstrategi och en abduktiv forskningsansats. Som undersökningsmetod användes kvalitativa intervjuer av semi-strukturerad karaktär.Slutsats: För båda fallföretag tolkar vi att styrelsen spelar en betydelsefull och främjande roll i den kreativitetskapande processen i den enskilda organisationen. Den av styrelsens formulerade roller som är av störst vikt i denna process hör vidare till området för strategi..

Styrelsen i ett företag är tänkt att utgöra en funktion för övervakning och rådgivning till den högsta ledningen. Det är styrelsens ansvar att förvaltningen av företaget sköts på bästa möjliga sätt. En faktor som påverkar hur bra styrelsens arbete blir är styrelsens sammansättning. Företagets framgång kan sägas hänga samman med styrelsens sammansättning och kompetens. Det är viktigt att styrelsen kan kommunicera och utbyta erfarenheter.

Exekutiva funktioner är nödvändiga för att flexibelt anpassa det egna beteendet och för tidigt födda barn presterar sämre i uppgifter som mäter sådana förmågor, jämfört med fullgångna barn. Studien undersökte prediktion och utveckling i exekutiva funktioner mellan 5½ år och 18 år hos för tidigt födda (n=83) och fullgångna (n=44) ungdomar. Exekutiva funktioner hos för tidigt födda ungdomar predicerades mest av intelligens vid 5½ år, medan föräldrautbildning och exekutiva funktioner vid 5½ år förklarade mer hos de fullgångna. Skillnader i funktionerna, till de för tidigt föddas nackdel, fanns vid både 5½ år och 18 år och blev i vissa fall förstärkt över tid. Resultaten tolkas som att exekutiva funktioner hos för tidigt födda framförallt förklaras av konstitutionella faktorer som utgör en sårbarhet över tid.

Företag på NASDAQ OMXS Small Cap har sedan 2008 omfattats av svensk kod för bolagsstyrning, Koden. Kodens målgrupp är företagen men syftet är att främja investerares och aktieägares intressen. Det är således rimligt att ställa krav på att Kodens regler är av hög kvalité utifrån deras perspektiv. I studien undersöks vilka samband som existerar mellan reglerna i Koden angående styrelsen och Small Cap företagens lönsamhet, mätt som räntabilitet på totalt kapital. Sambanden används sedan för att avgöra om reglerna i Koden är korrekt utformade eller om de behöver modifieras.

Syftet med uppsatsen är att utforma en teoretisk nyckeltalsmodell som är lämplig att använda i ett producentkooperativ och som är anpassade för företagets vision och styrelsens intressen. Detta utför vi med hjälp av en fallstudie då vi valt ett kvalitativt och abduktivt angreppssätt. För insamling av empiri har vi i vårt fallföretag utfört djupintervjuer. De teorier vi valt att arbeta med är; agentteorin, nyckeltal, Balanced Scorecard samt producentkooperativ. Resultatet av vår insamlade empiri och den teori vi valt att fokusera på har mynnat ut i att vi har konstruerat ett Balanced Scorecard anpassat till ett producentkooperativ vilket underlättar uppföljningen mellan ledning och styrelse..

Tidigare forskning har funnit delvis motstridiga resultat för hur företagsledningens och styrelsens egenskaper påverkar bolagets värde. Enligt vår vetskap har inga studier genomförts på svenska data. Syftet med denna uppsats har varit att klargöra om det finns något samband mellan ett företags värde (mätt som market-to-book) och ett antal demografiska faktorer hos företagets ledning och styrelse. Detta har testats med hjälp av årsredovisningar och finansiella data för börsnoterade bolag under perioden 2010-2012. Genom multipla regressionsanalyser har vi bland annat funnit att styrelsens storlek har en positiv effekt på bolagets värde och att andelen kvinnor i styrelsen påverkar värdet positivt.

Tidigare forskning har funnit delvis motstridiga resultat för hur företagsledningens och styrelsens egenskaper påverkar bolagets värde. Enligt vår vetskap har inga studier genomförts på svenska data. Syftet med denna uppsats har varit att klargöra om det finns något samband mellan ett företags värde (mätt som market-to-book) och ett antal demografiska faktorer hos företagets ledning och styrelse. Detta har testats med hjälp av årsredovisningar och finansiella data för börsnoterade bolag under perioden 2010-2012. Genom multipla regressionsanalyser har vi bland annat funnit att styrelsens storlek har en positiv effekt på bolagets värde och att andelen kvinnor i styrelsen påverkar värdet positivt.

Bakgrund: Det debatteras i media kring styrelsernas ersättningsnivåer och varför det finns skillnader på dem. Det är intressant att studera vilka bakomliggande faktorer som finns till ersättningsnivåerna för att få en förståelse kring varför nivåerna skiljer sig åt mellan bolagen. Det har gjorts många studier kring ersättning till ledande befattningshavare, men få när det gäller ersättning till styrelser, vilket ger oss ett motiv att komma med ett bidrag till forskningen kring ersättningsnivåerna till styrelsen. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer som påverkar styrelsens ersättning i sin helhet vad gäller storlek och form bland bolagen på Stockholmsbörsen. Metod: Vi har haft en deduktiv ansats i vår studie där vi har lyft fram teorier kring styrelsens ersättning i den mån de finns och använt oss av teorier kring ersättning till ledande befattningshavare och applicerat dem på styrelsen. Utifrån teorierna lyfte vi fram faktorer som kan tänkas påverka ersättningen, vilka sedan grupperades in efter de olika organen i den svenska bolagsstyrningsmodellen. En kvantitativ studie genomfördes där data hämtades från bolagen på Stockholmsbörsens årsredovisningar, vilken har legat till grund för analyser och resultat. Resultat: Av faktorerna var det bolagets storlek och andel internationella ledamöter som utmärkte sig då de var signifikanta i alla våra modeller.

SammanfattningTitel: Budgetlös styrning ? en studie om en styrelses arbete och ansvar i en organisation medbudgetlös styrning. Författare: Katarina Permgård och Åsa NordquistHandledare: Britt AronssonInstitution: Institutionen för industriell ekonomi Blekinge Tekniska HögskolaKurs: Kandidatarbete i företagsekonomiSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur bolagsstyrningens struktur och den budgetlösa styrningen är utformad på ett SME för att öka förståelsen för vilka faktorer som har inflytande på styrelsens roll och funktion för att skapa värde för företaget.Metod: Uppsatsen metod är fallstudie. Fallstudien har genomförts på ett ägarlett SME som arbetar med budgetlös styrning. Insamling av primärdata har genomförts med kvalitativa intervjuer.

Loke Carlsson: Spelmusik ? Musikens funktioner i tre datorspelsserierDenna uppsats handlar om datorspelsmusik och syftet är att ta reda på vilka funktioner dennamusik har i datorspel. Först presenteras ett antal teorier om filmvetenskap. Med hjälp av dessateorier sammanställer jag sedan en metod för att analysera musiken i några få datorspel. Imetodkapitlet hittar man också en redogörelse för de grundläggande skillnader mellandatorspel och filmer när det gäller musik.

Uppsatsens syfte är att söka klarlägga om olika styrelseutformning, med avseende på sex bestämda faktorer, påverkar företagets prestation och om det går att genom statistisk analys fastslå om dessa faktorer utgör en mätbar påverkan på prestationen. Faktorererna utgörs av styrelsemedlemmarnas kön, genomsnittålder, andel utländska ledamöter i styrelsen som på ett direkt sett utgör oilka kategorier av styrelsemedlemmar. Dessutom har uppsatsen sett på effekten av styrelsens storlek och ledamöternas eventuella beroende. Dessa faktorer har jämförts med ett prestationsmått som utgjorts av företagets värdeförändring på börsen, korrigerat med respektive branschindex. Jämförelsen har gjorts över fem år, med hjälp av regressionsanalys.

I denna uppsats undersöks vilka funktioner som är implementerade i organisationers data mining-verktyg. De funktioner som undersöks, är identifierade i litteraturstudier om data mining och datalager. I uppsatsen beskrivs vad ett datalager är, samt mer ingående vad data mining innebär. Fallstudien har skett genom kvalitativa djupintervjuer med respondenter från fyra olika organisationer, där respondenterna arbetar som expertanvändare av data mining-verktygen. Slutsatsen i denna uppsats är att organisationernas data mining-verktygen inte har alla funktioner, som identifierats, implementerade och att funktionerna skiljer sig mycket mellan organisationernas data mining-verktyg..