Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den externa revisorn önskar att styrelsens rapport angående den interna kontrollen ska granskas, samt hur denna granskning ska rapporteras. Målet är att utveckla ett förslag med egna modeller för hur den externa revisorns granskning och rapportering kan utformas inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning. Uppsatsens huvudfråga är: Hur vill de externa revisorerna, i rollen som utförare av tjänsten, att granskningen och rapporteringen angående styrelsens rapport beträffande den interna kontrollen ska utformas? Vi har använt oss av en kvalitativ metod i uppsatsen. Den empiriska undersökningen bygger på fem intervjuer med auktoriserade revisorer från de fyra största revisionsbyråerna; Deloitte, Ernst & Young, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

SyfteVi vill finna vilka variabler som påverkade styrelsens ersättningar och om ersättningarna förbättrade företagets prestationer.MetodVi valde att göra en kvantitativ undersökning av 56 svenska publika företag. Vårt material byggde vi upp utifrån en deduktiv ansats. Teori Vi använde ett dussintals böcker och forskningsartiklar för att samla teori. Utifrån teorin skapade vi tretton hypoteser för att testa och analysera och finna ett samband mellan variablerna. I vårt första steg var teorin uppdelade på åtta hypoteser baserade på vad som påverkade ersättningarna.

Bakgrund: Da? familjefo?retag tenderar att inkludera familjemedlemmar i styrelsen a?r det intressant att underso?ka hur externa ledamo?ter pa?verkar familjefo?retags styrelsearbete na?r funktioner och familjefo?retags karakta?rsdrag betraktas. Karakta?rsdragen pa?verkar hur styrelsens arbetssa?tt ser ut. Karakta?rsdragen har da?rfo?r underso?kts da? familjefo?retags karakta?rsdrag a?r av betydelse samtidigt som studier pa? styrelser inte innefattats av dessa karakta?rsdrag tidigare.

Syfte Vi vill finna vilka variabler som påverkade styrelsens ersättningar och om ersättningarna förbättrade företagets prestationer. Metod Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av 56 svenska publika företag. Vårt material byggde vi upp utifrån en deduktiv ansats. Teori Vi använde ett dussintals böcker och forskningsartiklar för att samla teori. Utifrån teorin skapade vi tretton hypoteser för att testa och analysera och finna ett samband mellan variablerna. I vårt första steg var teorin uppdelade på åtta hypoteser baserade på vad som påverkade ersättningarna.

Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrågasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stärka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar Styrelsens ansvar mot bolaget. Här uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett särskilt ansvar jämfört med övriga ledamöter.

Problemdiskussion: Mångtalet forskare har argumenterat för behovet av kreativitet i dagens problematiska organisationsklimat och med detta som grund har forskningen om kreativitet fått stor uppmärksamhet och utvecklats i nära alla tänkbara riktningar. Trots detta finns det ett område som fortfarande är mycket outforskat, nämligen det om kreativitet och styrelser. Då samband påvisats mellan styrelser och, de till kreativitet nära besläktade områdena, innovation samt intraprenörskap uppskattar vi emellertid att styrelsen har en betydelsefull roll också i skapandet av kreativitet.Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för styrelsens roll i skapandet av kreativitet i den enskilda organisationen.Metod: Studien bygger på en flerfallsdesign och är genomförd med en kvalitativ forskningsstrategi och en abduktiv forskningsansats. Som undersökningsmetod användes kvalitativa intervjuer av semi-strukturerad karaktär.Slutsats: För båda fallföretag tolkar vi att styrelsen spelar en betydelsefull och främjande roll i den kreativitetskapande processen i den enskilda organisationen. Den av styrelsens formulerade roller som är av störst vikt i denna process hör vidare till området för strategi..

Familjeföretagen dominerar många av världens ekonomier, och är speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just på grund av släktrelationerna kan styrelseledamöter som är familjemedlemmar tänkas ge en speciell karaktär till styrelsen, som i sin tur kan tänkas påverka betoningen på styrelsens funktioner, det vill säga de uppgifter styrelsen ägnar sig åt. Uppsatsens syfte är med detta som bakgrund att förklara släktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag.I uppsatsens teori behandlas familjen utifrån tre delar, vilka är om styrelseledamöterna är familjemedlemmar eller inte, hur nära släkt de är, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De två senare delarna kombineras till något som kallas släktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nära släkt styrelseledamöterna är. De olika styrelsefunktioner som teorin utgår från är kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning.Undersökningen genomfördes genom två enkäter samt genom insamling av kompletterande information från Affärsdata.

Alla företag stöter någon gång på behov av nytt kapital. I Sverige är det vanligt att detfinansieras med hjälp av krediter. Banklagen och det formella säkerhetskravet bestämmer ihög grad kreditmarknadens struktur, hur kreditgivningen ser ut i Sverige och påverkar ävenkreditvolymen. Under år 2008 drabbades världen av en finanskris vilket medfördeförändringar på marknaden. Bankerna drabbades av högre kreditrisker och kreditförlusternaökade.

Företag på NASDAQ OMXS Small Cap har sedan 2008 omfattats av svensk kod för bolagsstyrning, Koden. Kodens målgrupp är företagen men syftet är att främja investerares och aktieägares intressen. Det är således rimligt att ställa krav på att Kodens regler är av hög kvalité utifrån deras perspektiv. I studien undersöks vilka samband som existerar mellan reglerna i Koden angående styrelsen och Small Cap företagens lönsamhet, mätt som räntabilitet på totalt kapital. Sambanden används sedan för att avgöra om reglerna i Koden är korrekt utformade eller om de behöver modifieras.

Syftet med uppsatsen är att utforma en teoretisk nyckeltalsmodell som är lämplig att använda i ett producentkooperativ och som är anpassade för företagets vision och styrelsens intressen. Detta utför vi med hjälp av en fallstudie då vi valt ett kvalitativt och abduktivt angreppssätt. För insamling av empiri har vi i vårt fallföretag utfört djupintervjuer. De teorier vi valt att arbeta med är; agentteorin, nyckeltal, Balanced Scorecard samt producentkooperativ. Resultatet av vår insamlade empiri och den teori vi valt att fokusera på har mynnat ut i att vi har konstruerat ett Balanced Scorecard anpassat till ett producentkooperativ vilket underlättar uppföljningen mellan ledning och styrelse..

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

Tidigare forskning har funnit delvis motstridiga resultat för hur företagsledningens och styrelsens egenskaper påverkar bolagets värde. Enligt vår vetskap har inga studier genomförts på svenska data. Syftet med denna uppsats har varit att klargöra om det finns något samband mellan ett företags värde (mätt som market-to-book) och ett antal demografiska faktorer hos företagets ledning och styrelse. Detta har testats med hjälp av årsredovisningar och finansiella data för börsnoterade bolag under perioden 2010-2012. Genom multipla regressionsanalyser har vi bland annat funnit att styrelsens storlek har en positiv effekt på bolagets värde och att andelen kvinnor i styrelsen påverkar värdet positivt.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.