Bakgrund: I bakgrundsavsnittet redogörs för relevanta aspekter och perspektiv i förhållande till ämnet regler utifrån både forskning och annan litteratur. Följande huvudrubriker används: regler i förskolan; delaktighet och inflytande; barnsyn och Styrdokumenten. Vår teoretiska utgångspunkt är Moira von Wrights teori om det punktuella samt det relationella perspektivet.Syfte: Syftet är att undersöka förskollärares uppfattningar om hur gemensamma regler mellan barn och vuxna uppkommer i förskolan samt reglers betydelse och vilka regler som förekommer. Syftet kompletteras med frågeställningarna: Vem/vilka utformar enligt förskollärarna de gemensamma regler som existerar i barngruppen? Vilka faktorer påverkar regelsättningen enligt förskollärarna?Metod: Vår studie är av kvalitativ karaktär och redskapet som har används är kvalitativ intervju.

Studiens syfte är att beskriva hur lärare i undervisningssammanhang arbetar med konstnärliga uttryck. Mitt mål med detta har varit att få ökad förståelse för hur läraren kan uppmuntra elever till att ta eget ansvar över sitt musicerande för att på så sätt se till att fler elever fortsätter spela även efter att de gått ur musikskolan. Jag har tagit del av vad två framstående flöjtister anser om ämnet, vad Styrdokumenten (GY 11) lägger vikt vid samt vad av mig utvalda instrumentalpedagoger har kommit fram till angående ämnet. Jag har valt att använda mig av ett hermeneutiskt perspektiv i min studie eftersom jag vill göra en djupare analys och tolkning av den intervjuades livsvärld. Jag använde mig av så kallad halvstrukturerad intervju vilken liknar ett vardagssamtal, men har syftet att ta reda på någonting. I mitt fall ta reda på vad flöjtlärare anser att det innebär att spela med ett personligt uttryck och även vilka metoder de använder i undervisningssituationen för hjälpa sina elever att nå det personliga i musiken.

Abstract Fenomenet läxa ? osynligt i teorin, motsägelsefullt i praktiken är en kvalitativ studie med fenomenografisk forskningsansats som genomförts av Jonna Palmgren och Sofie Magnusson. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika synsätt dagens lärarstudenter inom enheten Barn Unga Samhälle på Malmö högskola har gällande läxor. Studien är även tänkt att väcka tankar kring läxan, dess syfte och användning samt synliggöra läxan som en del av undervisningen i dagens lärarutbildning. Studien belyser bland annat att läxan förekommer i dagens skolundervisning, trots att den inte finns inskriven i Styrdokumenten sedan 15 år tillbaka, och diskuterar vad det kan bero på.

Vårt huvudsyfte har varit att utvärdera huruvida några för gymnasieungdomar tidigare kända begrepp i ämnet matematik kvalitetsmässigt förändras i olika lärandesituationer över tid.I Styrdokumenten för gymnasieskolan definieras begreppet kunskap med hjälp av de fyra f:en: Fakta, kunskap som information; Förståelse, att begripa kunskap; Färdighet, kunskapens praktiska sida; Förtrogenhet, kunskap som bedömning.Vi har använt oss huvudsakligen av kvalitativ metod och teknik eftersom vi ville se vilka uppfattningar som avser begreppet ekvation som eleverna hade med sig från tidigare utbildning och hur dessa uppfattningar förändrades över tid. Den kvalitativa metoden är lämplig just för detta ändamål när vi i förväg inte vet vilka svar eleverna kommer att delge oss. Vi har använt oss av tre olika metoder för att få svar på våra frågeställningar nämligen enkät, intervju och utvärdering.Under hösten 2003 genomförde vi två olika undervisningsserier i två parallella klasser på gymnasiet. Med den ena gruppen har vi bedrivit utomhuspedagogik och den andra har undervisats på traditionellt sätt. Grupperna har mött samma problemtyper men arbetat med dem på två helt olika sätt.Det slutliga resultatet visar att majoriteten av eleverna i utegruppen ser tillämpningsmöjligheter utanför skolans värld med ekvationer emedan elever i innegruppen inte gör det utan ser ekvationer som något relaterat till skolmatematiken.Vår tolkning är att utegruppen nått en högre förtrogenhet med begreppet vi undersökt.

Syftet med denna undersökning är att se hur barns inflytande och delaktighet kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Det som undersöks är om barn får möjlighet att vara delaktiga i sin vardag och om barn får möjlighet till inflytande och hur det i så fall är kopplat till demokratiarbetet. Genom att höra både vuxnas och barns olika svar på frågan om barn ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan blir eventuella skillnader och likheter mellan dessa grupper synliggjorda. I detta arbete görs undersökningen ute på en förskola där två avdelningar deltar i mitt arbete. Denna studie är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och tillvägagångssättet har varit semistrukturerade intervjuer.

Denna studie syftar till att undersöka internatskolepojkar i Kenyas inställning till kvinnor somvidareutbildar sig på tertiär nivå ur ett globalt, nationellt och personligt perspektiv. Frågeställningarnavar: ?Hur resonerar pojkarna kring kvinnor som utbildar sig på högskolenivå ur ett globalt, nationellt ochpersonligt perspektiv??, ?Hur formuleras jämställdhetsfrågor i gymnasieskolans läroplan och Vision2030-målen och hur kan det relateras till pojkarnas uppfattningar om kvinnor med högre utbildning??samt ?Hur kan man förstå pojkarnas resonemang i dessa frågor??. Sex pojkar intervjuades för studiengenom ett bekvämlighetsurval, och två styrdokument valdes (även de av bekvämlighetsskäl) för enlitteraturstudie.Pojkarna ansåg alla att det var av godo att kvinnor vidareutbildade sig eftersom det var ett sätt för bådevärlden och Kenya att använda sig av hela befolkningens intellektuella kapital. De personliga motivenfokuserade främst på att en högutbildad fru innebar att man kan hjälpas åt i försörjningen av familjenmen också för att man blir mer samspelta i sitt äktenskap.

Utvärderingen av den regionernas internationella verksamhet utgår från två regioner, Kalmar och Östergötland. Uppsatsen bygger på material från de regionala aktörerna, offentligt tryck och intervjuer, och är skriven utifrån en processutvärderingsteori av Evert Vedung.Regionernas internationella arbete är idag en naturligt och integrerad del av verksamheten, ett internationellt arbete vars absoluta tyngdpunkt i dag ligger på arbete inom EU. Det finns dock en vilja att lyfta perspektivet utanför EU och i undersökningen visar Östergötland upp samarbeten med Kina, Ryssland och Iran.Styrdokumenten ger en otydlig bild av hur verksamheten ska formas och utvärderingen visar att verksamheten inte har reglerats eller getts några ramar från centralt håll, utan de internationella frågorna har formats inom det ?öppna mandat? som de regionala aktörerna anser sig ha. Från länsstyrelsehåll efterfrågas ett ramverk i högre grad än från regionförbunden.Det internationella arbetet är en viktig del för aktörerna i deras roll som presumtiva arbetsgivare samt en hörnsten i det regionala utvecklingsarbetet, varför det finns skäl att tro att verksamheten kommer att utvecklas och utökas.

Denna studie inriktar sig på att undersöka på vilket sätt läromedlen i filosofi på gymnasiet skapar möjligheter för utbildning för hållbar utveckling. Totalt har 16 stycken filosofiläroböcker granskats. Från detta följer två frågeställningar som behandlas i studiens analys och diskussion:Är läromedlens behandling av hållbar utvecklings dimensioner heltäckande? Vilka delar av hållbar utveckling behandlas av filosofiläromedlen och vilka delar utelämnas?Påverkar Styrdokumentens inställning till utbildning för hållbar utveckling innehållet i läroböckerna i enlighet med ett läroplansteoretiskt perspektiv? Fokus ligger på ämnes- och undervisningsinnehållet, snarare än på undervisningsmetoder i utbildning för hållbar utveckling. Vidare innehåller studien ett tidsperspektiv som sträcker sig från 70-talet fram till år 2012, vilket möjliggör en undersökning av hur Styrdokumentens och läromedlens inställning till utbildning för hållbar utveckling förändras under den här tidsperioden.Studiens resultat visar att det i filosofiläroböcker på gymnasienivå går att hitta relativt mycket innehåll som kan kopplas till någon av hållbar utvecklings tre dimensioner.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur matematikämnet presenteras på en traditionell skola och på en Montessoriskola och hur väl de förhåller sig till Styrdokumenten, tidigare forskning om matematik och lusten att lära. För att få svar på mina frågeställningar har jag observerat på båda skolorna och gjort en litteraturstudie. I kapitlet Tidigare forskning presenterar jag olika teorier om lärande i skolan och i ämnet matematik, Skolverkets syn på lärande och vilka teorier som Lpo94 baseras på. Eftersom jag även har observerat på en Montessoriskola gör jag en presentation av Montessoripedagogiken som grundar sig på metodiska observationer av barn, gjorda av Maria Montessori. Tidigare var termen inlärning med i Lpo94 men termen för tankarna till att kunskap ska ses som en färdig produkt som endast förs över till eleven.

Elever på gymnasiet ska enligt Styrdokumenten ha inflytande över sitt eget lärande och alltså över de lärandesituationer som finns i skolan. Att så inte alltid är fallet visar flera undersökningar, och även detta examensarbete, vars syfte varit att undersöka elevinflytandet på ett estetiskt program, och i denna undersökning försöka gradera elevernas inflytande enligt en modell utarbetad av en konsult i inflytandefrågor. Syftet har också varit att undersöka hur elevernas inflytande gestaltar sig samt jämföra elevernas upplevelser med lärarnas intentioner vad gäller elevinflytandet. Undersökningen utgjordes av en noggrann granskning av styrdokument och rapporter gällande elevinflytande, av aktuell forskning, samt genom enkäter till alla elever vid ett estetiskt program på en skola i norra Skåne. De deltagande lärarna intervjuades.

Uppsatsen syftar till att beskriva komvuxelevers politiska värderingar och korrelationen med ett politiskt parti. Avsikten är att se om eleverna beskriver partiet som det är, där de ser sina egenintressen, eller om de beskriver partiet som det bör vara utifrån en idealiserad uppfattning. Samhället förändras och partipolitiken med den, därav är det min avsikt att se hur detta tar sig utryck i elevernas deltagande i det civila samhället och deras medievana. Detta tolkas sedan i ljuset utav Styrdokumenten, för att på så vis ge mina resultat en betydelse för undervisningen inom skolan. Jag använder mig av statsvetenskapliga och sociologiska teorier för att ge resultaten en teoretisk förklaring, dock är enkätunderlaget för litet för att göra några induktiva utsagor.

De tankar som finns bakom planering och genomförande av skrivundervisningen i grundskolan påverkas av de förhållningssätt som den beslutsfattande läraren har till sin undervisning. Att se på språk och skrivande utfrån olika perspektiv ger olika resultat. Denna studies syfte är att identifiera de skrivpedagogiska synsätt som avspeglas i Styrdokumenten för grundskolan. Undersökningen ut­fördes genom en omfattande dokumentanalys där synsätten identifierades med inriktning på språk, skrivande, skrivinlärning, skriv­undervisning och bedömning av skrivande. Utgångspunkten för analysen är fem diskurser om skrivpedagogiska synsätt; färdighets­diskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen och social­praktik­diskursen.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur högstadieelever i åk 7-9 med diagnosen dyslexi, dessa elevers föräldrar samt studiens specialpedagoger upplever arbetet kring elever med denna diagnos. Vi ämnar även granska huruvida den undersökta skolan antar ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv på elever med denna diagnos.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elever med diagnosen dyslexi. Litteraturdelen innehåller forskning kring en skola för alla, inkludering, olika specialpedagogiska perspektiv och naturligtvis forskning kring diagnosen dyslexi ur olika infallsvinklar.I studien har semistrukturerade intervjuer använts för att se hur elever med diagnosen dyslexi, deras föräldrar och specialpedagoger upplever arbetet kring dessa elever. Vi ville också se om vi utifrån dessa intervjuer kunde dra några slutsatser om den aktuella skolan håller fast vid det traditionella kategoriska arbetssättet eller om skolan har anammat det, enligt Styrdokumenten, förordade relationella arbetssättet.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår studie på att elever med diagnosen dyslexi, deras föräldrar och specialpedagogerna är förhållandevis nöjda med sitt gemensamma arbete kring dessa elever. Skolan lever fortfarande delvis kvar i det kategoriska arbetssättet, men samtliga tre informantgrupper verkar vara tillfreds med detta faktum.

Syftet med denna studie har varit att bidra till kunskapsområdet över vilka bakomliggande faktorer som påverkar fritidspedagogens dagliga arbete i samspelet med lärarna. Studien syftar även till att bidra till kunskapsområdet över varför fritidspedagogen är viktig i skolansverksamhet. Vi har valt att undersöka detta utifrån ett fritidspedagog och ett lärarperspektiv. I studien har en kvalitativ metod använts och fem fritidspedagoger samt fem lärare i norra Sverige har intervjuats. Resultatet av studien har analyserats med hjälp av Lindström och Pennlerts (2012) didaktiska frågor vad, hur och varför.

Studiens syfte är att försöka förstå uppfattningar kring medvetenheten om det normativa beteendet kring genus som pedagogerna har, samt hur dessa framkommer i fritidshemmens verksamhet. Undersökningens frågeställningar blir följande: Vad finns det för intresse hos pedagogerna att arbeta med genus och hur arbetar pedagogerna efter Styrdokumenten? Bidrar eller motverkar pedagogernas tal och handlande till uppbyggnaden av de stereotypa könsrollerna? Den här undersökningen bygger på fyra verksamma fritidspedagogers syn på sin egen genusmedvetenhet i fritidshemsverksamheten, varav tre av pedagogerna har fritidspedagogsutbildning och en är utbildad fritidsledare. Den teoretiska grunden i studien utgår från ett normativt genusperspektiv, som diskuterar samhällets uppbyggnad av kön och genus, inslag av ett sociokulturellt perspektiv samt förslag på en dialogpedagogik som praktisk tillämpning i det pedagogiska arbetet i fritidshemsverksamheten. Studien består av enskilda intervjuer med pedagogerna i verksamheten utifrån en kvalitativ metod som fokuserar på ett inifrånperspektiv, studien bygger på tolkningsmönstrets teman som strukturerars till underrubriker, vilket presenteras i resultatet.