Resultaten av mycket forskning om läraryrket pekar på att förutsättningarna för att arbeta som lärare har förändrats på senare tid och att läraryrket idag är ett helt annat jobb än vad det tidigare varit. En utgångspunkt för denna studie är att detta kan medföra svårigheter för lärare att uttrycka en tydlig yrkesidentitet i dagens samhälle. Syftet med studien är att undersöka vilka offentliga berättelser, eller narrativ som kan hittas i den svenska skolpolitiska debatten och hur dessa kan anses påverka lärarna när det gäller just konstruktionen av en tydlig yrkesidentitet. Detta görs genom att ett antal debattartiklar och ledarsidor analyseras med hjälp av den narrativa identitetsteori som utvecklats av sociologen Margret R. Somers. Studien visar att det finns ett klart dominerande narrativ i det analyserade materialet vilket, även om lärarnas betydelse understryks, fokuserar på att den svenska skolan befinner sig i kris och att lärarna inte har de kunskaper eller möjligheter de behöver för att kunna leva upp till vad samhället förväntar sig av dem.

Många människor har på något sätt ett förhållande till musik, positivt eller negativt. Detta gäller såväl för barn och ungdomar som vuxna. Detta gäller även författarna till detta arbete. Syftet med vårt arbete är att undersöka musikundervisningen i skolan. Stämmer pedagogernas syfte och mål med vad eleverna själva uppfattar att de lär sig? Hur förhåller sig musikpedagogerna till våra styrdokument och överförs musiken i den övriga undervisningen? Vår undersökning är kvalitativ och utgår från intervjuer med elever och pedagoger samt observationer av musiklektioner.

Syftet med studien är att undersöka kommunala skolpolitikers uppfattning om musikämnets betydelse i grundskolan. Studien har sin fokus på de första åren i grundskolan. Utifrån syftet har följande frågor ställts till fem olika respondenter i två kommuner. Vilken uppfattning har kommunala skolpolitiker om musikundervisningens främsta uppgift i skolan? Hur arbetar kommunen för att grundskolan ska nå läroplanens mål i musikämnet? Kvalitativa intervjuer har använts intervjutillfällena.Studien visar att de Kommunpolitiker som medverkat i undersökningen inte uppfattar musikämnet i skolan som ett svagt obetydligt ämne för eleverna.

SammandragAgneta Nylund GuhrénVarför har många tvåspråkiga elever svårt att nå målen skolan ställer på dem?En studie av situationen i en internationell gymnasieklass.Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets?A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School.VT 2011 Antal sidor: 55En lägre andel av andraspråkseleverna når målen för grundskolan än de som är födda i landet.Forskning och kunskap finns inom området om hur framgångsrik andraspråksinlärning skabedrivas. Varför består och till och med ökar andelen andraspråkselever som inte når målen?För att uppnå syftet att urskilja faktorer som avviker från dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lärare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andraspråkselever kommunicerar i lägre grad än vad som är nödvändigtför att utveckla språket. I textproduktionen finns krav på elevernas abstraktionsförmågamen i muntliga situationer utmanas inte språknivån.

Syftet med den här studien var att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar den aktuella situationen rörande samverkan och ansvar inom såväl grundskolan som fritidshemmet. Tanken med studien var även att belysa deras åsikter och medvetenhet kring fritidshemmets integrering i skolan och det nya kravet på lärarlegitimation. Studien har utgått från en kvalitativ metod och med kvalitativ intervju som verktyg. I resultatet visar respondenterna en generellt god insikt kring ansvar och samverkan. Samtliga upplever en god samverkan lokalt men tror att situationen ser annorlunda ut nationellt.

Arbetet beskriver den mediebild som finns av den svenska skolan. Det presenterar även teorier som visar att media vinklar sina rapporteringar. Begreppet respekt definieras i syftet att få en klarare bild av vad det innebär. Dion Sommers och Jesper Juul & Helle Jensens teorier användas för att analysera vårt empiriska material. Deras teorier säger bl.a.

Vi har undersökt hur elevers frukost-, lunch-, sömnvanor påverkar inlärningen i skolan. Undersökningen är gjord bland barn i åldern åtta till nio år. Resultatet av studien visar att både kost och sömnvanor påverkar elevers inlärning. En bra frukost, lunch och tillräckligt med sömn gör att eleverna orkar hänga med i skolan vilket främjar inlärningen. Vår studie visar att de elever som slarvat med frukost och lunch samt sovit lite tappar lättare fokus på skolarbetet, kan inte sitta still och lyssna på lärarens instruktioner..

Det här arbetet beskriver utifrån intervjuer och litteratur fritidspedagogens uppgift i skolan. Jag beskriver enbart från fritidspedagogens synvinkel. I historiedelen tar jag upp hur yrket uppkom och hur det sett ut fram till idag. I litteraturgenomgången beskriver jag hur yrket ser ut idag och i resultatdelen beskriver jag hur de fritidspedagoger jag intervjuat ser på sitt arbete. Mitt syfte med undersökningen är att få kunskap om fritidspedagogens kompetens och arbete i skolan för att kunna bedriva en så framgångsrik samverkan som möjligt i min kommande lärarkarriär.

Syftet med denna studie är att förstå fyra gymnasieelevers attityder till närvaro och frånvaro i skolan och vad dessa attityder grundar sig i. Studien handlar om både närvaro och frånvaro som fenomen och tar reda på varför eleverna kommer till skolan och varför de inte kommer till skolan. En kvalitativ intervjustudie har gjorts, bestående av fyra elevintervjuer från fyra olika gymnasieprogram. Intervjuerna har tolkats med hermeneutisk ansats och analyserats med motivationspsykologiska perspektiv.I intervjusvaren urskiljs återkommande teman som har att göra med elevernas attityder till närvaro och frånvaro. Några exempel på sådana teman är: kompisar i och utanför skolan, familjen, skolans värde för eleven, skolans innehåll, skolkulturen och framtidsplaner.Resultatet visar bl.a.

Hur används datorn som ett hjälpmedel i skolan??Enkätundersökning om hur datorn tillämpas och används av elever och pedagoger i undervisningen.Författare: Feria Latifi NasufiJuliana MousawiAbstract Syftet med arbetet är att undersöka hur datorn används som ett hjälpmedel i undervisningen i grundskolan för elever i årskurs 2-6. Samt hur pedagogerna förhåller sig till datorn som ett hjälpmedel. Huvudinnehållet i arbetet är hur datorn används i skolan som ett hjälpmedel i ett undervisningssyfte för både pedagoger och elever samt vilka för och nackdelar datorn har i undervisningen. Vår undersökning bygger på två enkätundersökningar, en med eleverna samt en med pedagogerna.

Vårt syfte med studien var att få en uppfattning från fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer så fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. Vår sammanfattade uppfattning är att fritidspedagoger har en väldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt från att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt ämne. De har en större förmåga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslärare lägger mer fokus på den teoretiska biten och vad barnen ska lära sig.

Detta arbete handlar om ett problem som angår oss alla som jobbar inom skolan, mobbning. Syftet med arbetet är att ge förslag på hur man kan förebygga och åtgärda mobbning i skolan. I litteraturen har jag hittat många förslag på hur man kan arbetaför att förebygga mobbning samt några olika samtalsmetoder som kan användas för att stoppa akut mobbning. I litteratugenomgången redogörs för dessa. En kvalitativ intervjuundersökning har gjorts, där jag har tagit reda på hur man på tre skolor har utformat sina handlingsplaner samt vilket syfte dessa handlingsplaner har, frågorna och svaren finns redovisade i resultatredovisningen..

Arbetet Fysisk aktivitet i skolan ? Ur pedagogens synvinkel undersöker och redovisar pedagogers syn på den dagliga fysiska aktiviteten i skolan. Hur pedagoger arbetar med daglig fysisk aktivitet och hur de uppfattar effekterna av ett sådant arbete. Att inkludera fysisk aktivitet under skoldagen är ett av skolans uppdrag, det uppdraget skall alla pedagoger som arbetar under Lpo 94 följa. Syftet är att undersöka huruvida pedagogens roll och arbetssätt påverkar skoldagen, samt vilka resurser och verktyg pedagogerna använder sig av.

Svensk föreningsidrott är idag en stor arena för ungdomar, där de erbjuds en meningsfylld och hälsosam fritid.  Fotboll är en av de största idrotterna i landet, och det finns ett stort antal föreningar som bedriver verksamhet inom idrotten. Samtliga av dessa föreningar använder sig av stadgar för att styra sin verksamhet, men det finns också klubbar som har tagit styrningen ett steg längre, och skapat dokument för hur utbildningen av ungdomarna ska se ut.Studien syftar till att undersöka hur en specifik förening använder sig av en så kallad spelarutbildningsplan, med huvudinriktning på tränarnas arbete. Huvudmotiv till studien är att fylla en lucka vad gäller forskning inriktad mot implementeringsarbete av styrdokument inom idrottsvärlden.  Med hjälp av kvalitativa metoder som textanalys, intervjuer och observationer har studien resulterat i att man kan se brister i föreningens kontroll av tränarna, men att detta nödvändigtvis inte behöver vara negativt ur tränarnas synpunkt.Sammanfattningsvis kan det sägas att fotboll inte bara styrs av de dokument som finns, utan till stor del av de människor som aktivt arbetar inom idrotten. Likt den forskning som gjorts inom företagsekonomin finns i vår studie tecken på att bristande implementering kan förekomma även inom idrottsföreningar.

I denna kvalitativa undersökning har jag intervjuat tre pedagoger med syftet att ta reda på hur dessa väljer att undervisa i historieämnet för elever i grundskolans tidigare år. Jag reflekterar även kring pedagogernas historiemedvetande med hänsyn till deras didaktiska val av undervisning, metoder och tankar kring historia. Min studie visar att informanterna anser att de mål som skall uppnås med undervisningen måste vara tydliga för eleverna. Det är främst olika styrdokument som styr undervisningen. Informanterna ser individualisering som en del av undervisningsmetoderna, därtill spelar de olika resurserna som skolan tillhandahåller en viktig roll.