Kvalitet är ett svårdefinierbart begrepp som kan tolkas på en mängd olika sätt. Viktigast är att en organisation har klart för sig vad kvalitet innebär för just dem. I en verksamhet är det av stor betydelse att börja med kvalitetsmätning innan kvaliteten kan säkras i verksamheten. Annars finns risken att brister byggs in i systemet vilket kan bli dyrt. Dessutom är det svårt att Styra det man inte kan mäta.

Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers erfarenheter av tidig identifiering och tidiga insatser i förskola och grundskolans tidiga år .Studien har baserats på fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom förskola, förskoleklass och grundskolans lägre år, anställda inom samma enhet med ett flerårigt samarbete bakom sig. En hermeneutisk fenomenologisk ansats har använts för att få tillgång till informanternas erfarenheter av de tidiga insatserna.Studien visar på att pedagogerna inom de olika verksamheterna förskola, förskoleklass och grundskola oftast har en klar bild av vilka barn/elever som har svårigheter i mötet med deras egen verksamhet. Detta sker inte minst genom dokumentation och i samtal mellan pedagogerna inom och mellan de olika verksamheterna. I och med att barnen/eleverna har blivit identifierade sker också kategoriseringar efter visade behov/svårigheter. Här visar det sig att man ofta intar ett individperspektiv där det relationella perspektivet på svårigheterna tenderar försvinna.

Organisationskulturen är i grund och botten det som styr beteendet i organisationer. En organisationskultur som reflekterar den ?image? man i företaget vill bygga upp kan därför vara en enorm konkurrensfördel, intresset för att Styra och kontrollera kulturen har därmed fått ett stort intresse. Grunden för organisationskulturen skapas genom gemensamma erfarenheter ifrån handlande i olika situationer. Handlanden som återupprepat visat sig ge positiva resultat blir tillslut självklarheter och därmed en del av kulturen.

En ny värld har skapats med Internets möjligheter till marknadsföring med sociala medier i centrum. Det har satt marknadsföraren på okänd mark då sociala medier introducerar helt nya prövningar då konsumenten själv kan Styra över det publicerade materialet som ett företag väljer att lägga ut. Kommunikationens tillvägagångssätt mellan en kund och ett företag har förändrats, och därmed även beteendemönstret för respektive part. Detta leder till många frågetecken som; hur går företaget tillväga? Behåller vi ett traditionellt angreppssätt? Aggressivt eller passivt? Viralt eller direkt?Studien tar an ett kvalitativt angreppssätt där två aktuella aktörer på marknaden har valts ut och därefter intervjuats.

Ekonomi är ett ämne som alltid är aktuellt när det kommer till att spara pengar. Ett ämne som blivit allt viktigare de senaste åren är hur vi kan minska på miljöpåverkan. Malmö stad har valt att se över helhetsperspektivet med en miljövänlig parkskötsel och inriktat sig på Bulltofta rekreationsområde. En del av detta är att eventuellt lägga om, delar av skötseln av långgräsytor på Bulltofta rekreationsområde, för betesdjur som ett alternativ till maskiner. Jag har, genom att välja ut ett begränsat område, jämfört hur årskostnaden, bränsleförbrukningen och CO2-utsläppen skiljer sig i de båda alternativen.

Bakgrund och problem: En årsredovisning ska ge intressenterna en rättvisande bild av bolagetsfinansiella ställning. Rapporternas utformning varierar både över tid och mellan bolag vilketförsvårar för intressenter att ta till sig och jämföra relevant information. Vidare är det ett problematt bolagen i hög grad kan Styra utformningen av de utgivna rapporterna.Syfte: Syftet med studien är att identifiera och undersöka likheter och skillnader i ett noterat ochett onoterat fastighetsbolags årsredovisning samt hur utvecklingen har sett ut för dessa företagunder en tioårsperiod.Avgränsningar: I uppsatsen studeras enbart empiriskt material som går att finna i Aranäs ochWallenstams koncernernredovisningar inom undersökningsperioden år 2003-2012.Metod: Uppsatsen har en beskrivande karaktär där avsikten är att återge en bild av företagenskommunikation genom årsredovisningarna det senaste decennietResultat och slutsatser: Slutsatserna visar på att de två studerade bolagens rapporter skiljer sigåt på flertalet områden. En förklaring till de stora variationerna är funnits i att ett undersökt bolagär noterat och ett är onoterat samt företagens olika affärsstrategier. Aranäs väljer att riktarapporterna till hyresgästerna medan Wallenstam har ett tydligare fokus på att utformarapporterna som analysunderlag.

Ledarskapet ses av många människor som att vara ?ensam herre på täppan?, att Styra ensam och fatta alla beslut samt hantera allt ansvar. En framgångsrik ledare hyllas ofta till ofantliga höjder så länga resultaten är goda, målen är uppnådda, personal och organisation utvecklas. Att vara ledare idag ställer höga krav på individen, ledarskapsforskningen fokuserar till stor del på vilka egenskaper en ledare bör ha och blir därmed mycket individbetonad. Dessa motsägelsefulla krav kan för ledarna leda till stress, depression och i värsta fall utbrändhet och spruckna förhållanden.

För att uppvisa att man som företag är ansvarsfull och etisk i sitt företagande gentemot intressenterna, väljer många företag idag att hållbarhetsredovisa, som innebär att de utökar redovisningen med miljö-, ekonomi- och sociala aspekter. För att företagen på längre sikt ska kunna generera en god avkastning krävs en allt djupare medvetenhet om bolagets samhällspåverkan och dess samtliga intressenter. Många företag skriver klart och tydligt i sina hållbarhetsredovisningar att de vänder sig till samtliga intressenter. Samtidigt förefaller det sig problematiskt att framställa en redovisning som tillgodoser samtliga intressenters önskemål. Företag har en tendens att prioritera vissa intressegrupper och beroende på vilka de prioriterar kommer även den information som företaget väljer att offentliggöra att påverkas.

Modern organisationsforskning ser medarbetarskapet som en viktig del av ledarskapet och därför har vi valt att fokusera på medarbetarens roll i organisationen i vårt examensarbete. Vi genomförde en fallstudie på ett företag där ledningen hade behov av att få en djupare förståelse av en arbetsgrupps psykosociala och fysiska arbetsförhållanden. Då studiens syfte är att ingående beskriva medarbetarskapet på en fysiskt krävande arbetsplats, kommer studien att bli ett stöd i företagets planering av arbetsmiljön i en ny modernare fabrik.Vi samlade in empiriskt material genom deltagande observationer och öppna intervjuer och analyserade det utifrån Tengblads (2003) och Hällsténs & Tengblads (2006) teoretiska modeller om medarbetarskap. Då ett myndigt medarbetarskap innebär att individen ska vara ansvarstagande, utvärderar vi genom medarbetarskapets fem former (Tengblad, 2003) hur stort ansvar som läggs på medarbetaren och vilken grad av tillit som organisationen visar denne. Vi beskriver även medarbetarskapet genom modellen om medarbetarskapets fyra hörnstenar (Hällstén och Tengblad, 2006), utifrån begreppen Förtroende och Öppenhet, Gemenskap och Samhörighet, Engagemang och Meningsfullhet samt Ansvarstagande och Initiativförmåga.

Intresset för organisationskultur har varit stort både inom den akademiska forskningen såväl som i den mer praktiskt inriktade managementlitteraturen. Flera studier har fokuserat på i vilken utsträckning organisationskultur går att Styra men att studera medarbetarnas egna upplevelser av styrningsförsöken i och med värderingsstyrning tenderar emellertid att vara mindre vanligt. Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra medarbetares egen upplevelse av värderingsstyrning samt vad de anser att en stark organisationskultur innebär för deras arbete, både i form av möjligheter samt svårigheter. Studiens empiriska material utgår från fyra kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra medarbetare från ett värderingsstyrt företag med en stark företagsanda. Resultatet lyfter fram att medarbetarna upplever att företagsandan innebär de ser på varandra som en nära sammanbunden grupp, likt en familj, som delar gemensamma föreställningar och värderingar.

Sönderdelning och transport av GROT (grenar och toppar) kräver dyra maskinsystem samtidigt som efterfrågan av sortimenteten varierar kraftigt under året. Det är därför svårt att planera flöden av GROT-flis effektivt och samtidigt välja rätt maskinsystem. AB Karl Hedin är en sågverkskoncern lokaliserad i Bergslagen. De äger fyra sågverk varav tre är sverigebaserade. De levererar även GROT-flis till flertalet värmeverk och har ett behov av ett beslutsstöd som underlättar sortimentets flödesplanering och föreslår maskinsystem. Projektets syfte var att skapa ett användarvänligt enperiodsbeslutsstöd med mål att maximera den totala vinsten och genom detta kvantifiera GROT-flisflödets förbättringspotential. Nio månaders historiska flödesdata kartlades och användes som jämförande testperiod. Genom en fallstudie bestående av två scenarier analyserades optimeringar med månadsvisa, kvartalsvisa och säsongsvisa (9 mån) optimeringshorisonter: 1.

Vid försilvring av filterhus till telecomindustrin uppstår ofta oönskade kanteffekter, silverskiktet fördelas ojämnt över detaljen. Utstickande kanter och hörn får ett tjockare silverlager än kaviteter. I detta examensarbete skulle vi undersöka om det genom att endast ändra på strömstyrparametrarna skulle gå att få en bättre materialfördelning. Arbetet bestod i två delar, dels en laborationsdel, för att utröna vilka pulsparametrar som styr materialskiktets fördelning, och dels en uppskalningsdel, där försök genomfördes i fabriken. Eftersom man måste ställa om strömparametrarna vid varje ny sorts detalj som ska försilvras, var försöksmetodik också en stor del av examensarbetet.

Introduktion: Stress i arbetslivet har ökat i samhället och undersökningar visar att arbetsrelaterad stress är vanligare hos dem som arbetar med människor exempelvis inom hälso- och sjukvården. Tidigare forskning pekar på att det finns många olika stressfaktorer i arbetet som orsakar stress hos sjuksköterskor och distriktssköterskor. Att kunna hantera stress genom att använda sig av egna strategier kan bidra till att minska den. Distriktssköterskors yrke innefattar ett brett kompetensområde där många olika arbetsuppgifter inkluderas. Förutom att vårda och hjälpa patienter på olika sätt har hon eller han också ett ansvar att Styra, organisera och förbättra arbetet inom det egna arbetsområdet.

Idre är idag Sveriges populäraste sommardestination i fjällvärlden. Med sin sommarsatsning som de började redan på 1970-talet har de varit ensamma aktörer på marknaden under många år och därigenom kunnat Styra marknaden som de behagat. Med denna uppsats ämnas utreda om möjligheten finns för Idre Fjäll att attrahera ännu fler besökare sommartid, och i sådant fall hur de ska gå tillväga för att lyckas med detta? Den teoretiska bas som använts är en egenhändigt utformad modell med avsikt att fungera som ett verktyg för att hjälpa företaget att beskriva de faktorer destinationen måste ha i beaktande inför framtiden. För att genomföra uppsatsen har källmaterialet som erhållits genom en intervju med Lars Paulsson på företaget Resurs AB varit av väldigt stor vikt.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka för och nackdelar det finns med att låta läroboken i matematik Styra undervisningen. Vi vill också få en bild av om det skulle vara möjligt att i matematikundervisningen helt eller delvis frigöra sig från läroboken. Våra resultat bygger på litteraturläsning, observationer av tre lektioner i olika klasser och intervjuer av två klasslärare och åtta elever i år tre. Eleverna är representativa både vad gäller genusperspektivet och vad gäller olika prestationsförmågor. Resultaten från våra klassrumsbesök är grundade på kvalitativa undersökningar.