Sökresultat:
1714 Uppsatser om Styr- och mätutrustning - Sida 61 av 115
Hur skapas en inkluderande mÄngfaldskultur? - En fallstudie om hur en organisation hanterar mÄngfald
Organisationer i dagens samhÀlle mÄste stÀndigt utvecklas för att kunna vara konkurrenskraftiga och i takt med strÀvandet efter effektivitet har det skapats ett större fokus pÄ medarbetarnas vÀlmÄende. I samspelet inom en organisation sÄ skapas det en kultur med normer och vÀrderingar som styr strukturer och processer och i denna kultur blir organisationens syn pÄ medarbetarna tydlig. VÄrt syfte var att undersöka hur en organisation hanterar mÄngfald och hur det uppfattas av medarbetarna samt hur den befintliga kulturen pÄverkar medarbetarnas attityder till förÀndringar. Vi har undersökt hur medarbetarna inom organisationen ser pÄ mÄngfald och vad de har för uppfattningar kring en ökad mÄngfald pÄ arbetsplatsen och för att fÄ svar pÄ detta har vi gjort en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har anvÀnt oss av teorier som berör medarbetarskap, organisationer, organisationskulturer, förÀndringsprocesser och maktstrukturer för att kunna tolka vÄrt resultat.
Real vÀxelkurs och direktinvesteringar
Uppsatsens titel: Real vĂ€xelkurs och direktinvesteringar- En studie av direktinvesteringar pĂ„ branschnivĂ„ till och ifrĂ„n Sverige Ămne: Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet Författare: Nils-Olof Jönsson och Martin Johansson Handledare: Niclas AndrĂ©n Nyckelord: Direktinvesteringar, real vĂ€xelkurs, internationell produktion Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att studera ifall om lokaliserings-, internationaliserings- och Ă€gandeskapsfördelar framkallade av valutakursförĂ€ndringar styr direktinvesteringar till och ifrĂ„n Sverige. Metod: Undersökningen bygger pĂ„ en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. En nollhypotes och en mothypotes kommer att stĂ€llas upp och sedan prövas. Data som vi studerar utgörs av direktinvesteringar till och frĂ„n Sverige, GDP och tre mĂ„naders statsskuldsvĂ€xlar. Tidsperioden strĂ€cker sig frĂ„n 1994 till 2003.
Lokala mindre klÀdesaktörer, syns de? : -En kvalitativ studie kring mindre klÀdesbutikers arbete med varumÀrkesbyggande pÄ internet
I dagens snabbförĂ€nderliga marknadssituation finns det mycket som styr om och pĂ„ vilket sĂ€tt informationen nĂ„r mottagaren, det Ă€r inte alltid lĂ€tt att göra sig hörd bland allt brus, i synnerlighet inte om man Ă€r en mindre aktör. Dagens huvudroll i marknadsföringssammanhang besitts av internet. Ăven pĂ„ internet finns det olika sĂ€tt att som företagare göra sig hörd. Denna studie har som syfte att faststĂ€lla pĂ„ vilket sĂ€tt mindre lokala aktörer verksamma inom klĂ€desbranschen kan göra sig synliga samt bygga upp sitt varumĂ€rke med hjĂ€lp av internet, och dĂ„ i med fokus pĂ„ sociala medier. Studien ska Ă€ven undersöka vad som karaktĂ€riserar dessa företag idag gĂ€llande varumĂ€rkesbyggande via sociala medier. Som denna studie klarlagt Ă€r internet och de sociala medierna mĂ€ktiga verktyg nĂ€r det gĂ€ller informationsspridning och att nĂ„ ut till mĂ„lgrupper, men man mĂ„ste likvĂ€l vara aningen försiktig dĂ„ det ocksĂ„ kan vara negativt med stora informationsflöden.
Anledningar till att förÀldrar söker akutsjukvÄrd till sina barn för icke akuta Äkommor
SAMMANFATTNING SyfteSyftet med denna studie var att undersöka anledningen till att vissa familjer vÀljer att söka akutsjukvÄrd till sina barn istÀllet för att vÀnda sig till andra vÄrdinstanser. MetodEn enkÀt utformades för studien. EnkÀten delades ut till familjer som sökte för icke akuta Äkommor pÄ en barnakutmottagning i Uppsala lÀn. Studien pÄgick under en tolvdagarsperiod och avslutades nÀr 80 familjer besvarat enkÀten. FrÄgorna bearbetades med hjÀlp av beskrivande statistik samt chi2-test. ResultatDen huvudsakliga anledningen till att man valde att söka pÄ barnakutmottagningen var att man telefonledes blivit hÀnvisad av annan vÄrdinstans (73,8%). Av de familjer som varit i kontakt med annan vÄrdinstans hade 70% hÀnvisats via sjukvÄrdsrÄdgivningen/1177.De vanligaste Äkommorna som det söktes för var andningsbesvÀr, luftvÀgsinfektioner och bukbesvÀr.
Kommunala och kooperativa förskolor : En jÀmförande studie
Denna studie belyser skillnaden mellan kooperativ och kommunal förskoleverksamhet. VÄr studie visar olikheter och likheter inom de förskolor som medverkat i arbetet. De omrÄden som belysts Àr administration, utbildning samt de fyra förskolornas uppkomst. Vi har koncentrerat oss pÄ skillnaderna och vad som styr förskolorna.Syftet med studien Àr utifrÄn de belysta omrÄdena att ge information till vÄra lÀsare om skillnader i dessa Àmnen. Eftersom det finns sÄ lite information kring vad en kommunal respektive kooperativ förskola har för Ätaganden, vill vi ge kÀnnedom om vad som skiljer de olika förskoleformerna Ät.
En kvalitativ intervjustudie som beskriver hur sjuksköterskan arbetar hÀlsofrÀmjande och förebyggande inom företagshÀlsovÄrden
Ett hÀlsofrÀmjande arbete Àr den process som ger mÀnniskor möjligheten att öka kontrollen över sin egen hÀlsa. Förebyggande ÄtgÀrder innebÀr insatser som görs för att undvika att sjukdom uppstÄr inom en snar framtid. Inom företagshÀlsovÄrden arbetar sjuksköterskorna bÄde hÀlsofrÀmjande och förebyggande, bland annat genom att göra regelbundna hÀlsokontroller och genom att genomföra livsstilssamtal med personer kring deras levnadsvanor och hur de kan pÄverka sin hÀlsa. Genom att arbeta hÀlsofrÀmjande med sunda levnadsvanor kan upp till 80 procent av all hjÀrt-kÀrlsjukdom och 30 procent av all cancer samt utvecklingen av diabetes typ 2 fördröjas.Syftet med arbetet Àr att beskriva hur sjuksköterskan arbetar hÀlsofrÀmjande och förebyggande inom företagshÀlsovÄrden. Resultatet bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie dÀr sju sjuksköterskor som arbetar inom företagshÀlsovÄrden har intervjuats pÄ sin arbetsplats.
PÄ samlingen fÄr man rÀcka upp handen : en studie om demokrati pÄ fritids
Bakgrund Barn bör ges mer inflytande över verksamheten. De vÀxer tillsammans med ansvaret och genom ökat ansvar fÄr de stÀrkt sjÀlvkÀnsla. De kan dÄ hjÀlpa sig sjÀlva bÀttre och förbÀttra verksamheten pÄ ett positivt sÀtt (Tiller, 1999). Om pedagogen ser ur ett vuxenperspektiv blir resultatet inte alltid det bÀsta, eftersom barnet tolkas dÄ utifrÄn vad den vuxna tror sig veta, istÀllet för vad barnet egentligen menar (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000). Syfte VÄr studie syftar till att undersöka barns uppfattningar om sina egna möjligheter till inflytande pÄ fritids och hur man kan se detta ur ett demokratiperspektiv.
Elevassistenter i undervisningen Avgörande faktorer vid tillsÀttning av assistenter
Malmö högskola
LĂ€rarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning
VÄrterminen 2005
Persson, Gunilla. & Lennartsson Stenlo, Catarina. (2005). Elevassistenter i undervisningen. Avgörande faktorer vid tillsÀttning.
Bemötande av patienter med lÀndryggssmÀrta
Bakgrund: I vÀstvÀrlden berÀknas fyra av fem vuxna individer nÄgon gÄng i livet fÄ lÀndryggsmÀrta. Rygg-och nackproblem tillsammans med psykiatriska diagnoser Àr det omrÄde i Sverige som orsakar mesta sjukfrÄnvaron. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur individer med ospecifik lÀndryggssmÀrta upplevde bemötande av sjukvÄrdspersonal. Metod: En litteratursökning gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och Amed. Elva vetenskapliga kvalitativa artiklar inkluderades, vilka kvalitetsgranskades, analyserades och sammanstÀlldes.
Den sociala bakgÄrden : En kvalitativ studie om hur yrkesverksamma och boende i JÀrvaomrÄdet uppfattar social oro
I JÀrvaomrÄdet finns ett par omrÄden med omfattande utanförskap. Rinkeby, Tensta och Husby har de senaste Ären drabbats av flera upplopp dÀr vÄld och hot mot samhÀllsföretrÀdare förekommit. Social oro Àr ofta en benÀmning pÄ anlagda bil- och skolbrÀnder, stenkastning mot myndighetsutövare, skadegörelse, hot och vÄld mot tjÀnstemÀn, samt upplopp.Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur yrkesverksamma och boende i JÀrvaomrÄdet uppfattar social oro. Studien avgrÀnsar sig endast till de omrÄden i JÀrvaomrÄdet, Stockholm som drabbats av omfattande social oro, i detta fall Rinkeby, Tensta och Husby. Studien utgÄr frÄn djupintervjuer med poliser, politiker och boenden.
Varför team? En fallstudie pÄ tre företag.
SAMMANFATTNING
Problem:
Det finns mÄnga tankar om organisationer och hur de ska styras. Förr handlade
det om att styra företagets olika resurser för att uppnÄ lönsamhet. I dag krÀvs
det mer av företagen och dess traditionella organisationsformer sÀtts pÄ prov.
För att utvecklas och framförallt kunna konkurrera i den allt mer förÀnderliga
omgivningen krÀvs det att organisationerna Àr öppna för nya tankesÀtt. Det
pÄgÄr en övergÄng frÄn traditionella organisationer till processorienterade
organisationer.
Skrivpedagogiska diskurser : En textanalys av styrdokument i grundskolan
De tankar som finns bakom planering och genomförande av skrivundervisningen i grundskolan pĂ„verkas av de förhĂ„llningssĂ€tt som den beslutsfattande lĂ€raren har till sin undervisning. Att se pĂ„ sprĂ„k och skrivande utfrĂ„n olika perspektiv ger olika resultat. Denna studies syfte Ă€r att identifiera de skrivpedagogiska synsĂ€tt som avspeglas i styrdokumenten för grundskolan. Undersökningen utÂfördes genom en omfattande dokumentanalys dĂ€r synsĂ€tten identifierades med inriktning pĂ„ sprĂ„k, skrivande, skrivinlĂ€rning, skrivÂundervisning och bedömning av skrivande. UtgĂ„ngspunkten för analysen Ă€r fem diskurser om skrivpedagogiska synsĂ€tt; fĂ€rdighetsÂdiskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen och socialÂpraktikÂdiskursen.
"Kissnödig mellan 9-19" En kvalitativ intervjustudie med hemlösa kvinnor i Lund
Johansson, K. "Kissnödig mellan 9-19". En kvalitativ intervjustudie med hemlösa kvinnor i Lund. Magisterexamen i folkhÀlsovetenskap 10 poÀng. Malmö högsko-la: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för Biomedicinsk laboratorievetenskap, FolkhÀl-sovetenskap och OmvÄrdnad, 2005.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur hemlösa kvinnor i Lunds kommun upplever sin situation samt hur de upplever det stöd som erbjuds.
PBL. Plan- och bygglagen. Mindre avvikelse frÄn detaljplan
De flesta fastigheter som ligger i samhÀllen runt om i Sverige ligger i en detaljplan. Det innebÀr att kommunen har detaljreglerat vad som fÄr byggas. BestÀmmelser gÀllande byggande och detaljplaner finns i plan- och bygglagen, PBL (1987:10).PBL 8:11 behandlar nÀr bygglov skall beviljas pÄ en fastighet som ligger inom en detaljplan. Om vissa rekvisit inte Àr uppfyllda fÄr en ansökan om bygglov inte beviljas. Som i mÄnga andra lagar finns ett visst utrymme för undantag.
Nationella Insatsstyrkan : Nutid och framtid
Anledningen till att Nationella Insatsstyrkan skapades var en utredning som tillsattes efter mordet pÄ Olof Palme. Utredningen kom fram till att Sverige behövde en styrka som skulle kunna anvÀndas vid terrorangrepp. Innan styrkan skapades figurerade det flera förslag pÄ hur styrkan skulle se ut, var den skulle vara placerad, och hur stor den skulle vara. Den 21 juni 1990 beslutade regeringen att en styrka pÄ ca 50 man skulle bildas och att den skulle inrÀttas vid dÄvarande polismyndighet i Stockholm. Sedan dess har ansvaret för styrkan flyttats och Àr i dagslÀget inrÀttad under Rikskriminalpolisen.