I föreliggande studie undersöktes samtal där tre personer som stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som stammar, med en närstående person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende på fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter långa, spelades in och analyserades enligt principer från Conversation Analysis (CA). Även beräkningar utfördes på fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

The parrot is a common symbol, or even cliché, in Western literature, going all the way back fromancient Greece to the present date, and in many a genre. This study reads the oeuvre of the NobelPrize winner Samuel Beckett (1906-1989) as being closely related to these certain traditions andconnotations of for example religion, satire, and speaking nonsense, in his frequent use of parrotsand their symbolic potentials, in his writing. Furthermore, it is possible to distinguish a movementin Beckett?s use of parrots, from a more or less traditionally use, to one more philosophicallyprofound.Although the parrot graces us with its presence (or at least may be traced) in almost everywork written by Beckett, from the poem ?Whoroscope? (1930) to How It Is (1961), they are onlymentioned sparsely by his interpreters. Therefore, a brief history of the literary tradition of theparrot will be expounded.

I denna studie undersöktes effekten av förstärkt hörselåterkoppling (enhanced auditoryfeedback, EAF) på observerbar stamning och upplevd känsla av talflyt hos vuxna personer som stammar. Så vitt vi vet finns inga tidigare studier av effekten av förstärkt hörselåterkoppling vid stamning. Mycket forskning finns dock på andra typer av hörselåterkoppling, som exempelvis frekvensförändrad hörselåterkoppling (frequencyaltered feedback, FAF), där man sett positiv effekt på talflytet hos personer som stammar. Deltagargruppen bestod av 14 personer i åldrarna 20-43 år, som stammade. Deltagarna fick läsa högt under olika förhållanden av hörselåterkoppling, de olika förhållandena som testades var förstärkt hörselåterkoppling och FAF mot normal hörselåterkoppling.

Stamning är en komplex motorisk talstörning, vars neurologisk bakgrund fortfarande inte är klarlagd. En växande mängd studier ger dock stöd för att stamning kan vara orsakat av strukturella avvikelser i den vänstra hemisfären. En studie (Sommer et al., 2003) som använde transkraniell magnetstimulering (TMS) för att undersöka kortikal inhibition hos personer som stammar (PsS) fann som ett bi-fynd att den stammande gruppen hade signifikant högre motortrösklar (MT) för vänster hemisfärs handmotorarea, det vill säga att det krävdes starkare stimulering för att väcka en muskelrespons i den kontralaterala handen. Resultat har dock inte uppmärksammats av senare forskning, och behöver verifieras. Den aktuella studien syftade till att undersöka om PsS tenderar att ha förhöjda MT, samt om det finns avvikande hemisfärsskilnader i MT hos PsS.

Disfluenser innebär naturliga tvekfenomen och de förekommer med individuella variationer hos samtliga talare. Förekomsten av disfluenser i barntal har hittills inte studerats i så stor utsträckning, vilket motiverar föreliggande uppsatsarbete.Syftet med studien var att undersöka förekomsten av disfluenser hos svenska 6-åringar med typisk utveckling. Syftet var även att analysera huruvida förekomsten av disfluenser skiljer sig mellan könen. Slutligen undersöktes huruvida det förelåg ett samband mellan mängden disfluenser och lexikal förmåga innefattande ordförråd samt ordmobilisering.I studien deltog 55 barn med svenska som modersmål, 25 flickor samt 30 pojkar i åldrarna 6;0?6;12 (M 6;5) år.

SammanfattningSyfte och frågeställningarDet övergripande syftet med studien var att kartlägga stammande individers attityd till sin egen stamning och stamning i allmänhet.- Hur påverkar stamning individens agerande i olika sociala situationer?- Skillnader i upplevd hälsa hos individer med lätt respektive svår stamning?MetodStudien baseras på enkäter. Målgruppen bestod av stammande individet från hela Sverige. Åldersspannet låg spritt mellan <20 år till >60 år, där 21-30 år stod för störst deltagande. Enkäterna besvarades online och automatisk inlagring av data skedde i Google Docs.