I denna studie lyfts det som uppfattas som positivt i ledarskapet hos högt uppsatta chefer inom det svenska nÀringslivet fram. Tidigare har det framförts mycket kritik kring chefer och deras ledarroll i företag. Studiens huvudsyfte var att belysa de framgÄngsfaktorer som dagens chefer besitter. Studien Àr utformad med hjÀlp av en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ cheferna i studien med hjÀlp av en intervjuguide som baserades pÄ en pilotstudie med en ledarskapskonsult.

Kommunerna och landstingen avsÀtter ca 16,5 miljarder kronor per Är för missbruksvÄrd. Enligt CAN `s rapport om skolelevers drogvanor har 20% av killarna, samt 14% av tjejerna i Ärkurs.2 i gymnasiet nÄgon gÄng anvÀnt narkotika. Detta Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ tre intervjuer genomförda med förÀldrar till missbrukande unga vuxna. Denna studie vill visa pÄ förÀldrars kÀnsla av hur de upplever att samarbetet fungerar mellan myndigheter, samt hur sekretessen har pÄverkat deras möjlighet till insyn den dag deras missbrukande ungdom uppnÄr myndighetsÄldern..

Detta Àr en kvalitativ studie om samverkan mellan olika kommunala verksamheter. Studiens syfte Àr att beskriva och analysera samverkan mellan POSOM-grupper (Psykiskt Och Socialt OmhÀndertagande) inom tre kommuner. Resultatet av undersökningen grundar sig pÄ kvalitativ data. Det teoretiska ramverket som har tillÀmpats i denna studie Àr tidigare forskning inom samverkan. FrÄgestÀllningar som kopplas till studien Àr följande: Hur upplevs samverkan mellan POSOM-grupperna utifrÄn respektive yrkesutövares perspektiv? Vilken betydelse har samverkan mellan POSOM-grupperna utifrÄn respektive yrkesutövares perspektiv? Vilka hinder eller dilemman för samverkan identifieras av yrkesutövarna i POSOM-grupperna? Slutsatser som kan dras Àr att samverkan ses som viktigt, Ätminstone pÄ ett retoriskt plan, men i realiteten finns hinder som pÄverkar samverkan negativt, vilket ligger i linje med tidigare forskning om samverkan.

NÀtmobbning Àr ett allt mer uppmÀrksammat och vanligt förekommande fenomen frÀmst bland ungdomar, vilket framgÄr av den tidigare forskning som finns pÄ omrÄdet. Syftet med denna studie var att fÄr en förstÄelse för hur ungdomar upplever och beskriver fenomenet nÀtmobbning som sker pÄ sociala medier samt hur de ser pÄ problemet och vad man kan göra Ät det. Datainsamlingen för studien gjordes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex stycken ungdomar. I resultatet framkom att ungdomarna upplever nÀtmobbning som ett allvarligt problem men de menade att det Àr sÄ pass vanligt förekommande att det knappast tas pÄ allvar. Ungdomar har blivit mycket toleranta för det sprÄk som anvÀnds pÄ internet och menade att fenomenet Àr en del i en social hierarki.

?.

Ingen resumé lÀmnad..

Det finns betydande svÄrigheter i att urskilja vad det Àr som gör att en behandling fungerar. Behandlingsutfallet pÄverkas av olika faktorer och beroende pÄ vilken infallsvinkel behandlingen har, antas olika angreppssÀtt. I föreliggande studie undersöks de specifika- och icke-specifika faktorerna samt kriminogena behov för att fÄ en överblick i vad det Àr som pÄverkar en individ i behandling utifrÄn ett relationellt perspektiv. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad behandlingsrelationer och terapeutiska allianser tillskrivs för vÀrde i forskning samt vilken vikt relationer ges i forskning om kriminogena behov. I följande studie har en litteraturöversikt med en begreppsanalys tillÀmpats för att kunna fÄ svar pÄ det uppstÀllda syftet och frÄgestÀllningarna.

Som ett resultat av svensk vÀlfÀrdspolitik och lagstiftning finns socialtjÀnsten som en viktig myndighet för att hjÀlpa utsatta individer i samhÀllet. Socialarbetare spelar dÀrför en viktig roll dÄ socialtjÀnstens insatser kan vara en viktig lÀnk i mÀnniskors liv. I denna studie undersöks socialarbetares egna erfarenhet av och syn pÄ engagemang. Syftet med denna studie Àr att lyfta fram socialarbetares erfarenheter och upplevelse av det egna engagemanget, undersöka fenomenet samt berika begreppet engagemang i kontext med det sociala arbetet. För att kunna besvara syfte och frÄgestÀllningar har det genomförts fyra intervjuer med socialarbetare inom olika delar av socialtjÀnsten.

Syfte: Syftet med vÄr studie var att undersöka hur en institution pÄ en högskola pÄverkas av mÄl- och resultatstyrning och hur det upplevs ute pÄ institutionerna. Metod: Vi har genomfört personliga intervjuer med prefekter eller representanter för institutionerna vid BTH. Det som framkom i intervjuerna analyserade vi i relation till teorin och utifrÄn analysen drog vi slutsatser. Slutsats: Genom att styra högskolan pÄ detta sÀtt, med fokus pÄ ekonomi och prestationer, uppfattar vi en risk för att systemet pÄ sikt kan komma att sÀnka kvaliteten pÄ utbildningarna vid BTH. Trots denna fara upplevs mÄl- och resultatstyrning av institutionerna som positiv..

VÄrt syfte med denna uppsats var att analysera och beskriva gemene mans uppfattning av könsdiskriminerande reklam i jÀmförelse med ERK: s uttalande. Detta har vi gjort genom en empirisk studie dÀr tvÄ valda reklamkampanjer som blivit behandlade av ERK visats för gemene man. Vi har Àven gjort en litteraturstudie dÀr vi anvÀnt oss av tre perspektiv, företaget, individen och samhÀllet för att se vilka faktorer som pÄverkar och inverkar med gemene mans uppfattning av könsdiskriminerande reklam. Den forskningsfrÄga vi stÀllde oss var: Hur uppfattar gemene man könsdiskriminering i reklam?Vi gjorde en kvantitativ studie för att ta reda pÄ gemene mans uppfattning.

Det normala Äldrandet samt kroniska sjukdomar pÄverkar individens nÀringstillstÄn, förmÄgan att inta mat och kan leda till malnutrition. MalnutritionstillstÄnd har samband med ökad risk för funktionsnedsÀttning och död. Syftet med denna studie var att beskriva ÄtgÀrder för att förebygga och behandla malnutrition hos Àldre. Metoden var systematisk litteraturstudie med deskriptiv design. Studien innefattade 15 kvantitativa studier genomförda pÄ personer över 65 Är.

För de barn som behöver vÄrdas utanför det egna hemmet Àr placering i familjehem den vanligaste insatsen. Familjehemsplacering Àr en insats som pÄverkar, förutom det berörda barnet, barnets omgivande nÀtverk. NÀr ett beslut Àr fattat att ett barn skall placeras utanför det egna hemmet, skall socialsekreterare undersöka barnets befintliga nÀtverk och övervÀga om barnet kan familjehemsplaceras hos en anhörig eller annan nÀrstÄende, enligt 6 kap. 5§ SoL. Syftet med denna studie var att med utgÄngspunkt i 6 kap.

Syftet med vÄr studie var att undersöka vad pedagoger har för syn gÀllande jÀmstÀlldhetsmÄlen i lÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (reviderad 2010) samt undersöka hur pedagoger arbetar för att uppnÄ jÀmstÀlldhetsmÄlen. Det kommer Àven framföras vilka möjligheter och utmaningar pedagoger finner nÀr det gÀller att uppnÄ jÀmstÀlldhetsmÄlen..

I denna studie utformas en prediktionsmodell för försÀljningspriser pÄ skogsfastigheter i Sverige. Syftet Àr att ge marknadsaktörer ett verktyg för att bedöma till vilket pris skogsfastigheter i Sverige förvÀntas sÀljas.Modellen bygger pÄ multipel linjÀr regressionsanalys av skogsfastigheter sÄlda av fastighetsförmedlaren Areal mellan 2012 och 2014. De förklarande faktorerna som ingÄr i modellen Àr geografiskt lÀge, virkesförrÄd, bonitet, befolkningstÀthet och huggningsklasser.Modellen lyckas prediktera försÀljningspriset med en förklaringsgrad pÄ 90.0 procent, vilket Àr tillrÀckligt högt för att mÄlet ska anses vara uppfyllt. Denna studie har utöver prediktionsmodellen ocksÄ funnit intressanta strukturella samband..

Lösenord anvÀnds i mÄnga verksamheter och sammanhang som metod för anvÀndare att autentisera sigför att komma Ät de resurser de har rÀtt till och behöver för att kunna utföra sitt arbete. Problemet Àr attanvÀndare i stor utstrÀckning vÀljer svaga lösenord, för att undvika detta krÀvs lösenordspolicys och andrametoder för att anvÀndarna ska vÀlja tillrÀckligt starka lösenord. Den hÀr studien Àr avsedd att identifierarisker och möjligheter i arbetet med lösenordshantering och lösenordspolicys pÄ kommuner i Skaraborg.Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer med tre stycken IT-chefer samt ensÀkerhetsforskare som ger ytterligare ett perspektiv i studien. I studien har potentiella risker ochmöjligheter identifierats och de frÀmsta riskerna handlar om utbildning av anvÀndare samt hurkommunerna sÀkerstÀller att de lösenord som vÀljs av anvÀndarna Àr tillrÀckligt sÀkra. Framtida studierskulle kunna utreda om de fynd som gjorts i denna studie Àr representativa för majoriteten av kommunergenom att utföra en mer omfattande studie eller göra en kvantitativ studie som undersöker detta..