Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

ABSTRACT So?derqvist, J. 2015. Ja?msta?lldhetsperspektivet i den fysiska planeringen.

I det dagliga mötet med elever stÀlls lÀrare inför utmaningar som krÀver att lÀraren besitter en förmÄga att ta stÀllning, bÄde etiskt och moraliskt. Dessa utmaningar kan vara av det slaget att de resulterar i en konflikt. Denna konflikt blir ett dilemma dÄ lÀraren tvingas göra avvÀgningar mellan olika etiska och moraliska hÀnsyn, i syfte att hantera situationen. Hanteringen av ett dilemma fodrar en god etisk medvetenhet. En etisk medvetenhet förutsÀtter ett ansenligt kunnande inom professionens yrkesetik.

Detta arbete Àr en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur nÄgra intervjuade lÀrare frÄn en gymnasieskola i södra Norrland förhÄller sig till sociala medier, hur dessa lÀrare uppfattar att sociala medier pÄverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. FrÄgestÀllningarna arbetet har utgÄtt ifrÄn har berört grÀnsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lÀrare kan upptrÀda i sociala medier, hur lÀrare ser pÄ vÀnskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tÀnkas medföra.För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar har intervjuer med sju anstÀllda lÀrare pÄ en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, Àr bland annat att samtliga lÀrare Àr överens om att lÀrares privatliv pÄverkar deras yrkesroll i viss mÄn. IfrÄga om vad lÀrare kan göra i sociala medier, med Ätanke pÄ deras yrkesroll, var de flesta lÀrare överens om att brott mot skolans vÀrdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men ocksÄ att lÀrare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framstÀller sig sjÀlv i sociala medier. GÀllande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lÀrares arbetsbörda ökar, samtidigt Àr vinningen att lÀrares förstÄelse för elever kan tillta..

I lÀraryrket finns olika delar av yrkesetik som styr lÀrares handlande och inom denna etik finns olika former av ansvar. Denna studie behandlar lÀrares syn pÄ ansvar kopplat till skolans antimobbningsarbete. Syftet Àr att belysa skolpersonalens uppfattning om ansvar samt deras synpunkter och vÀrderingar kring ansvar kopplat till just antimobbningsarbete.Studien fokuserar bÄde pÄ det juridiska och det moraliska ansvaret som ligger pÄ skolans personal i antimobbningsarbetet. Metoden för insamlingen av studiens empiriska material Àr kvalitativa intervjuer genomförda med tvÄ rektorer och Ätta lÀrare i tvÄ olika delstudier.Resultatet i studien visar att respondenterna Àr eniga i de bÄda delstudierna kring att ansvaret för ett fungerande antimobbningsarbete ligger pÄ all personal pÄ skolan. Det resultat som skiljer sig mest mellan de tvÄ delstudierna Àr synen pÄ ansvar.

UtifrÄn ett handelsrÀttsligt perspektiv har skiljeförfarandet som tvistelösningsmetod alltjÀmt varit att föredra. Kommersiella aktörers speciella krav pÄ handlÀggningen upprÀtthÄlls med hjÀlp av en stark partsautonomi som möjliggör en insynsfri, snabb, effektiv och ÀndamÄlsenlig handlÀggning. Effektiviteten aktualiseras inte minst pÄ grund av uppbyggnaden som ett eninstansförfarande. Ett förfarande utan en generell överprövningsmöjlighet medför vissa inskrÀnkningar i parternas rÀttssÀkerhet. Den inskrÀnkta rÀttssÀkerheten i ett skiljeförfarande anses dock kompenseras av att parterna Àr medvetna om förfarandets uppbyggnad och av att det stÄr dem fritt att vÀlja varsin skiljeman de har förtroende för.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad fritidspedagoger vill nÄ med sitt arbete i halvklass. Vi vill veta vad som styr fritidspedagogernas val av aktiviteter och hur fritidspedagoger och klasslÀrare samarbetar. Vi vill Àven ta reda pÄ om utbildningen har nÄgon betydelse nÀr det gÀller synen pÄ samverkan och hur fritidspedagogen respektive klasslÀraren ser pÄ sin yrkesroll. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi skickat ut enkÀter till fritidspedagoger och genomfört intervjuer med fritidspedagoger och klasslÀrare. För att fÄ en större insyn i fritidspedagogernas yrke har vi samlat in vÄr empiri frÄn fyra olika skolor i olika kommuner. För att analysera empirin och se mönster har vi anvÀnt oss av historik kring fritidspedagogyrket, LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), lÀrarens yrkesetik, beskrivningar av yrkesroll och yrkesidentitet, samt nÄgra av Bourdieus teoretiska begrepp. Genom undersökningen fick vi fram att det fritidspedagogerna vill nÄ med sina aktiviteter Àr att fÄ bra sammanhÄllning i gruppen och att eleverna ska kÀnna glÀdje och trygghet i skolan.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

The theme of this thesis is the professional ethics of public librarians. Qualitative interviews have been conducted with fourteen public librarians, with the aim to investigate their thoughts·and opinions concerning professional ethics and their experiences of ethical dilemmas in professional situations.The result shows that the majority of the librarians often discuss problems concerning what's right or wrong but that the discussions are conducted on the basis of practical situations and not in terms of professional ethics. The majority have vague ideas of how the term professional ethics should be applied on the work of public librarians, though all the interviewees consider the professional ethical discussion to be important.We examine the librarians opinions and experiences of ethical dilemmas conceming four subject areas: the principle of the librarian as a neutral and nonrestricting information intermediary, the principle of equal treatment of all the library visitors, difficulties. concerning media selection and the problems based upon the librarians flexibility towards the intemal rules of the library. The librarians experienced the behaviour towards the visitors as the greatest problem.

Syftet med examensarbetet Àr att följa svensklÀrares resonemang rörande etiska dilemman. PÄ vilka grunder fattar lÀrarna sina beslut i problemlösandet och kopplas vÀrdegrund, styrdokument och de yrkesetiska principerna till resonemangen? Initialt besvarar intervjupersonerna skriftligen vÄra frÄgor och dessa följs upp med muntliga intervjuer. I vÄr undersökning finner vi att det verkar saknas en koppling mellan lÀrarnas utbildning och deras resonemang. De lÀrare med minst yrkeserfarenhet Àr de som mest kopplar sina resonemang till styrdokument.

I arbetet undersöks lÀrarrollens yrkesroll inom skolans vÀrld hur man arbetar med elever som drabbats av OCD. OCD stÄr för ?obsessive compulsive disorder? och det innebÀr mÀnniskor som lider av ett tvÄngssyndrom och tvÄngstankar. FrÄgor som arbetet Àmnar besvara Àr: Hur mÀrker man om ett barn lider av OCD? Vilka Àr de utmÀrkande symptomen? Finns det nÄgon koppling kring OCD och andra psykiska sjukdomar? Hur bemöter skolan de elever som lider av OCD? Finns det nÄgon specifik handlingsplan för dessa elever? Hur bör skolan bemöta dessa elever? Vilka hjÀlpmedel finns? Hur kan man anpassa undervisningen efter behov? Arbetet bestÄr i att ta reda pÄ vilka symptom elever som drabbats av OCD kan ha, hur Barn och ungdomspsykiatri (BUP) arbetar för att bota och lindra syndromet, hur skolan och lÀrare jobbar för att gynna elevernas utveckling och lÀrande samt hur man kan kÀnna sig om man lider av syndromet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod nÀr vi har intervjuat mÀnniskor som vi anser har haft en stor relevans för undersökningen. VÄr slutsats har varit att vi har fÄtt reda pÄ vad man ska ha i Ätanke nÀr man arbetar med barn som har OCD och psykisk ohÀlsa samt vad det innebÀr att lida av syndromet..

Syftet med uppsatsen Àr att belysa och tydliggöra lÀrarens yrkesetiska ansvar och skyldigheter vad gÀller anmÀlningsplikt vid misstanke om att ett barn misshandlas psykiskt eller fysiskt av sina vÄrdnadshavare.I litteraturgenomgÄngen redogör vi för Àmnet relevant fakta ? detta för att ge lÀsaren en sÄ bred kunskapsbas som möjligt av det omrÄde som vi vill belysa.Den empiriska delen av arbetet bestÄr av tre sammanstÀllda intervjuer. Intervjuerna Àr gjorda med tvÄ lÀrare och en person som blivit utsatt för misshandel som barn. Med de tvÄ lÀrarna har vi talat om yrkesetik i skolan, och den kÀnslomÀssiga sÄvÀl som den praktiska processen som det innebÀr att göra en anmÀlan om barnmisshandel. Med den tredje informanten har vi talat om betydelsen av stöd och hjÀlp frÄn skolans sida för ett barn som blivit misshandlat.

Syftet med denna studie Àr att belysa attityder som finns hos lÀrare i svenska för invandrare (SFI) och svenska som andrasprÄk (SVA) till integreringen av vÀrdegrundsuppdraget i vuxenutbildningen och i det sammanhanget Àven uppmÀrksamma deras berÀttelser om yrkesetiska konflikter som de upplevt i vÀrdegrundsarbetet. Studien söker att svara pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur definierar SFI- och SVA-lÀrarna vuxenutbildningens vÀrdegrund? Hur förhÄller sig lÀrarna till integreringen av vÀrdegrundsfrÄgor i undervisningen? PÄ vilket sÀtt integrerar SFI- och SVA-lÀrarna vÀrdegrundensmÄlen i sin dagliga verksamhet? Vilka svÄrigheter möter lÀrarna och vilka yrkesetiska konflikter uppstÄr i deras arbete med vÀrdegrundsfrÄgor? och Vad styrs lÀrarna av nÀr de löser yrkesetiska konflikter som uppstÄr i vÀrdegrundsarbetet? Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med totalt sex SFI- och SVA-lÀrare. Intervjuerna kompletteras med en enkÀtundersökning som genomförts med samma lÀrare.Studiens resultat diskuteras utifrÄn en teori om sociala attityder och dess antagande att individers kunskaper om, och positiva kÀnslor till, en social företeelse kommer att manifesteras i deras handlingar. Resultatanalysen visar att SFI- och SVA-lÀrarna förknippar skolans vÀrdegrund med demokrati, jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn, alla mÀnniskors lika vÀrde och trygg inlÀrningsmiljö och har ett positivt förhÄllningssÀtt till vÀrdegrundsarbetet, som de medvetet integrerar i sprÄkundervisningen..

Bakgrund: Br?st- och ovarialcancer ?r vanliga cancerformer bland kvinnor, d?r en ?rftlig mutation i BRCA1/2-generna ?kar risken f?r insjuknande markant. Profylaktisk kirurgi, som mastektomi och salpingooforektomi, kan minska risken att insjukna med upp till 90 procent. Beslutet att genomg? profylaktisk kirurgi ?r dock komplext och p?verkas av psykosociala, fysiska och etiska aspekter. Kvinnor st?lls inf?r sv?ra val g?llande fertilitet, identitet och kroppslig integritet.

This study examined gray areas within professional ethics of a public library organization and investigated the relationship between the library as an organization and the librarian as an employee when it comes to support and opportunities to make exceptions to rules and regulations. This relationship is then related to workplace issues.Data were gathered via interviews with six librarians who were placed into two focus groups. Library organization documents that contain rules and regulations (guidelines) were examined. The presumption was that conformity between librarians? experiences and actions and the organization?s guidelines will tell us something about workplace conditions.