En studie av vilka utgÄngsfrÄgor elever i skolÄr 3-6 stÀller nÀr de ska arbeta med ett samhÀllsorienterande eller naturorienterande Àmne. Studien visar vilka frÄgetyper som Àr mest frekventa och ocksÄ pÄ skillnader mellan pojkars och flickors frÄgor..

AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvÀgledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med nÄgra verksamma studie- och yrkesvÀgledare pÄ grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats Àr att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvÀgledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor nÀr det gÀller skolornas studie- och yrkesvÀgledning.

Det finns mÄnga exempel pÄ undersökningar som gjorts för att utreda varför situationen kring studie- och yrkesorienteringen ser ut som den gör idag. I detta arbete har blicken lyfts frÄn förklaringsomrÄden som individers bakgrund och det alternativfyllda samhÀllet, vilka ofta nÀmns, och istÀllet landat pÄ betydelse som organisering och tolkningen, vilket vi i fortsÀttningen benÀmner som översÀttning, av statliga direktiv kan ha. Syftet med arbetet har varit att följa de statliga direktiven kring studie- och yrkesorientering genom en kommun och analysera organiseringens och översÀttningen av direktivens betydelse för studie- och yrkesorienteringen. UndersökningsomrÄde för arbetet blev Helsingborgs kommun, en relativt stor kommun, och personer med olika inblandning i studie- och yrkesorienteringen i kommunen har intervjuats kring dessa frÄgor. Resultatet har sedan vÀxelvis bearbetats med teorier kring organisering och översÀttning. Arbetets viktigaste resultat Àr att organisering och översÀttning pÄverkar studie- och yrkesorienteringen och att likvÀrdig vÀgledning, vilket Àr det kommunen strÀvar efter, inte kan utlovas av kommunen om översÀttning inte tas i beaktande. Kopplat till översÀttning Àr utvÀrdering och uppföljning vilka ocksÄ behövs för att en vÀgledning likvÀrdig och rÀttvis till alla elever ska kunna sÀkerstÀllas..

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ studie kring ungdomars och unga vuxnasdrogvanor samt vilka narkotika preparat som Àr vanligast dem. Uppsatsen bygger pÄ informantersutsagor kring narkotika situationen samt det preventiva arbetet i Norrköping..

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogerna sÄg pÄ sitt förhÄllningssÀtt samt hur de arbetade för att fÄ en fungerande inkludering för barn med Downs syndrom. Vi ville se vilka svÄrigheter som kunde förekomma samt hur pedagogen förhöll sig till denna inkludering undersöktes ocksÄ. I denna studie beskrivs olika hjÀlpmedel som anvÀnds i verksamheten för att stödja och förenkla inkluderingen för barn med Downs syndrom. De metoder som anvÀndes i detta arbete var semistrukturerade samt strukturerad intervjuer samt strukturerade observationer. VÄr teoretiska utgÄngspunkt i detta arbeta har varit inkludering och Vygotskijs teori har varit vÀgledande i denna studie.

VÄrt examensarbete syftar till att ta reda pÄ om skolan Àr en institution i ekonomisk kris och vidare vill vi Àven ta reda pÄ hur vÄr kompetens som studie- och yrkesvÀgledare kan anvÀndas i denna tid av ekonomisk kris. Vi har intervjuat personer vi ansett varit relevanta för att besvara vÄr frÄgestÀllning. Det vi har undersökt vid intervjuerna Àr hur det ekonomiska lÀget ser ut i grundskolorna, hur man kan handla utifrÄn detta och Àven har intervjuerna handlat om studie- och yrkesvÀgledarnas kompetens, bÄde frÄn studie- och yrkesvÀgledarnas perspektiv och skolledarnas perspektiv i en tid av ekonomisk kris. I vÄrt examensarbete har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Vi har gjort en intervjustudie dÀr tvÄ personer anstÀllda pÄ stadsdelsförvaltningen, tvÄ skolledare och tvÄ studie- och yrkesvÀgledare ingÄtt.

Syfte & forskningsfrÄga: Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse för den roll Corporate Social Responsibility (CSR) har i sporthandeln genom att undersöka och analysera den vikt företag inom sporthandeln lÀgger vid CSR. Vidare Àr syftet att undersöka konsumenters syn pÄ CSR inom sporthandeln och de faktorer som pÄverkar konsumenters köpbeteenden, samt nÀringslivsorganisationers analys av CSR:s nuvarande och framtida roll. ForskningsfrÄgan i vÄr studie Àr: Hur kan företag inom sporthandeln anvÀnda CSR i sin marknadsföring pÄ ett konkurrenskraftigt sÀtt? Metod: DÄ vi Àmnar fÄ en djupare förstÄelse för CSR:s roll inom sporthandeln valde vi att utföra en explorativ kvalitativ studie och har dÀrmed valt en induktiv ansats. Insamlingen av vÄrt empiriska material har skett genom intervjuer med representanter för Intersport och Team Sportia samt för CSR of Sweden och Svensk Handel.

Backgrund och problem: Inom bostadsrÀtter Àr det sÀljaren som har övertag eftersom efterfrÄgan Àr större Àn utbudet av lÀgenheter samtidigt som köpare Àr i underlÀge mot sÀljaren, mÀklaren och banken. DÄ Àr Ärsredovisningen ett viktigt verktyg för att tyda riskerna vid köp av en lÀgenhet.Syfte: JÀmföra och anvÀnda Ärsredovisningar som ett verktyg för att beskriva och avgöra vilka risker som finns förknippade med lÀgenhetsköp i Göteborgs innerstad.AvgrÀnsningar: Jag förhÄller mig till riskerna som kan kopplas till Ärsredovisningen och avseende Är. Det finns Àven geografisk avgrÀsnings som Àr göteborgs innerstaden. Jag tar inte upp de sÄ kallade K- projekten pÄ grund av att Ärsredovisningar baserar sig pÄ 2013 och Àldre rekommendationer och normgivning.Metod: Det Àr en blandning av kvantitativ och kvalitativ studie. Det Àr en deskriptiv studie som blandar bÄde kvantitativa metoden och kvalitativa metoden.Resultat och slutsatser: Det bÀsta sÀttet att identifiera riskerna i sambandet med att man ska köpa en lÀgenhet Àr att jÀmföra resultatrÀkning och balansrÀkning med förvaltningsberÀttelse för att skapa en bild över riskerna.Förslag till forsatt forskning: En studie om K3 projekt och hur den kommer att pÄverka bostadsrÀttsföreningarnas resultat.

??fotboll Àr vÀrldens största lagsport? (elev pÄ fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras pÄ mÄnga saker bl.a deras bakgrund och olika pÄverkansfaktorer. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ elevernas pÄverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har nÀr de börjar sin utbildning och om de förvÀrvar nytt kapital under utbildningens gÄng. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstÄs ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. VÄr studie har vi utfört pÄ en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

Jag har med examensarbetet haft för avsikt att undersöka studie- och yrkesvÀgledares upplevelser av genuskompensatoriskt arbete gentemot killar pÄ grundskolan, vilka metoder de upplever anvÀndbara, om de upplever skillnader i arbetet gentemot killar och tjejer, samt om det sker ett medvetet genuskompensatoriskt arbete frÄn studie- och yrkesvÀgledarnas sida eller om det inleds först efter att eleven i samtal berört Àmnet. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ semistrukturerad intervju, för att enskilt intervju fem stycken studie- och yrkesvÀgledare verksamma inom grundskolan. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av genusteori och feministisk teori som jag bÄda anser förklarar begrepp och för ett anvÀndbart resonemang kring genusfrÄgor. Jag har i avsnittet om tidigare forskning visat pÄ att det saknas genuskompensatoriska projekt riktade gentemot killar, dÄ man frÄn statligt hÄll framförallt riktat insatser till tjejer. Resultatet visar att de intervjuade studie- och yrkesvÀgledarna framförallt arbetar genuskompensatoriskt gentemot killar i samband med praon. Samt att detta arbete frÀmst riktar sig till de killar som redan har brytande intressen.

Vi har undersökt hur studie- och yrkesvÀgledningen organiseras pÄ fristÄende grundskolor i en vÀstsvensk storstad. Vi har tittat nÀrmare pÄ om skolorna har tillgÄng till studie- och yrkesvÀgledning samt hur studie- och yrkesvÀgledningen utformas och regleras. VÄra huvudsakliga kÀllor Àr hÀmtade frÄn friskolornas riksförbund, Skolverket, skollag, lÀroplan och regeringens hemsida. I kunskapsbakgrunden berÀttar vi om hur fristÄende skolor och studie- och yrkesvÀgledningens utveckling har sett ut genom historien och fram till idag. Vi lyfter debatten om konkurrensen mellan fristÄende skolor och kommunala skolor.

Det finns mÄnga exempel pÄ undersökningar som gjorts för att utreda varför situationen kring studie- och yrkesorienteringen ser ut som den gör idag. I detta arbete har blicken lyfts frÄn förklaringsomrÄden som individers bakgrund och det alternativfyllda samhÀllet, vilka ofta nÀmns, och istÀllet landat pÄ betydelse som organisering och tolkningen, vilket vi i fortsÀttningen benÀmner som översÀttning, av statliga direktiv kan ha. Syftet med arbetet har varit att följa de statliga direktiven kring studie- och yrkesorientering genom en kommun och analysera organiseringens och översÀttningen av direktivens betydelse för studie- och yrkesorienteringen. UndersökningsomrÄde för arbetet blev Helsingborgs kommun, en relativt stor kommun, och personer med olika inblandning i studie- och yrkesorienteringen i kommunen har intervjuats kring dessa frÄgor. Resultatet har sedan vÀxelvis bearbetats med teorier kring organisering och översÀttning. Arbetets viktigaste resultat Àr att organisering och översÀttning pÄverkar studie- och yrkesorienteringen och att likvÀrdig vÀgledning, vilket Àr det kommunen strÀvar efter, inte kan utlovas av kommunen om översÀttning inte tas i beaktande. Kopplat till översÀttning Àr utvÀrdering och uppföljning vilka ocksÄ behövs för att en vÀgledning likvÀrdig och rÀttvis till alla elever ska kunna sÀkerstÀllas..

I vÄrt examensarbete har vi valt att fördjupa oss i yrkesidentitet bland studie- och yrkesvÀgledare som arbetar som arbetsförmedlare. Vi har Àven valt att titta pÄ dessa personers syn pÄ vikten av en yrkestitel samt eventuella grupperingar inom en organisation, i detta fall Arbetsförmedlingen dÀr utbildningsbakgrunden hos de anstÀllda Àr av varierande karaktÀr. Forskning gÀllande studie- och yrkesvÀgledares yrkesidentitet utanför det obligatoriska skolvÀsendet upplever vi vara eftersatt och dÀrför har denna studie tagit form. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvÀgledare som arbetar pÄ Arbetsförmedlingen och dÀrmed inte lÀngre kallas för studie- och yrkesvÀgledare. För att fÄ svar pÄ tyngden av vÄr blivande profession har vi valt att Àven intervjua fackliga representanter pÄ central nivÄ samt företrÀdare för studie- och yrkesvÀgledarnas egen intresseorganisation. Det empiriska materialet har vi sedan valt att analysera utifrÄn teorier gÀllande just yrkesidentitet men Àven riktningar inom professionsforskning samt teorier gÀllande grupper förekommer.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för hur lÀroboksförfattare tÀnker om syftet till textuppgifternas varande i matematikboken, deras syn pÄ matematisk kunskap och hur elever lÀr sig matematik. Metoden vi anvÀnder i vÄr studie Àr kvalitativa intervjuer dÀr sju lÀromedelsförfattare deltar. Genom vÄra intervjuer fick vi fram en del syften med matematikbokens textuppgifter vilka vi ansÄg relevanta för eleverna. I vÄrt resultat kan vi se att majoriteten av författarna anser att huvudsyftet med textuppgifterna Àr att knyta an till verkligheten. En annan del som vÄr studie visar Àr att författarna anser att eleven bör ha en djupare matematisk förstÄelse, eftersom detta medför att eleven vet vad den gör och varför den utför matematiska utrÀkningar.

En studie av hur GÀvleborgs lÀns kommuner tillÀmpar strandskyddsbestÀmmelserna vid dispensbeslut. Studien bestÄr av frÄgeenkÀter, intervjuer samt en genomgÄng av dispensbeslut i tre utvalda lÀn mellan 2002-2006. Resultatet visar pÄ att det finns skillnader i sÄvÀl bedömningen av dispensansökningar som i dispensbeslutens formalia..