Kommunal Àldreomsorg har under de tvÄ senast decennierna genomgÄtt stora organisations-förÀndringar. Syftet med studien var att fÄ insyn i hur enhetschefer i kommunal Àldreomsorg upplever sin yrkesroll och hur den har förÀndrats i takt med olika organisationsförÀndringar. Ledarskap och organisationsforskning har bedrivits under lÄng tid, och mycket litteratur finns pÄ omrÄdet. Dock finns det fÄ empiriska studier om den renodlade yrkesrollen enhetschef som uppkom i anslutning till att bestÀllar- och utförarmodellens infördes i svenska kommuner un-der 1990-talet. Studien byggde pÄ kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer i tvÄ kommu-ner.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka om bibliotekarien upplever kÀnsloregler i sin yrkesroll, vilket kÀnsloarbete som i sÄ fall utförs, hur det pÄverkar jaget, samt om yrkesrollen krÀver nÄgot iscensÀttande av kön och hur det i sÄ fall pÄverkar eventuellt kÀnsloarbete i mötet med lÄntagare. Hochschilds teori om kÀnsloarbete anvÀnds tillsammans med teorier om performance-diskurser och olika modeller för biblioteksarbete. Materialet bestod av fyra kvalitativa intervjuer med bibliotekarier, baserade pÄ dagböcker skrivna av tre av dem.Min studie visar att kÀnsloarbete ingÄr i bibliotekarierollen. Att vara social och trevlig upplevs av mina informanter som de frÀmsta kÀnsloreglerna i yrkesrollen. Jag ser tre performancediskurser samexistera: yrket som en roll, yrkesrollen som uttryck för nÄgot inre och att man blir det man gör.

Ledarskapet har förÀndrats över tid, samtidigt har ocksÄ samhÀllet förÀndrats. Behoven och de egenskaper som stÀmde överens tidigare för ledarskap har förÀndrats och kommer att förÀndras i framtiden. Förr i tiden har ledarskapet visat auktoritÀra drag dÀr lite hÀnsyn tagits för de anstÀlldas behov men Àven mindre förstÄelse om de anstÀlldas betydelse. Idag Àr ledarskapet mer situations anpassat dÀr ledaren har insikt om de anstÀlldas behov men dÀr det Àven stÀlls högre krav pÄ flexibilitet samt social kompetens hos ledaren. Denna studie syftar till att belysa vilka egenskaper en ledare bör ha för att motivera och engagera medarbetarna och denna studie Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer.UppstÄdda situationer kan krÀva att ledaren anpassar sin ledarstil och det tycks finnas ett samband mellan ledares ledarstilar och hur det pÄverkar medarbetarnas arbetsmiljö och engagemang.

Syftet med denna uppsats var att med en kvalitativ intervjumetod undersöka hur reportrar frÄn olika medier resonerade nÀr de i sin yrkesroll bevakade arrangemanget av HBTQ-festivalen Stockholm Pride. Med hjÀlp av Michel Foucaults teorier om makt analyserades intervjusvaren för att upptÀcka vilka förestÀllningar om makt som reportrarnas journalistiska metoder inkluderade..

I mitten pÄ 2000-talet startades utbildningar som förenar ingenjörskonst och teknik med arkitektur och formgivning. Universitetens tanke med undervisningen Àr att erbjuda en bredare kompetens dÀr studenterna lÀr sig kommunicera och samarbeta med andra aktörer samt förstÄ mÀnniskors, verksamheters och samhÀllets behov. Studenterna utvecklar ett helhetsgrepp över byggprocessen och kan Àven fungera som brobyggare mellan ingenjörs- och arkitektkulturerna. I detta arbete benÀmns denna nya yrkesroll för teknisk arkitekt.En del av studenterna som utbildar sig till tekniska arkitekter upplever dock osÀkerhet över vad utbildningen ska ge och vad den kan leda till. Syftet med examensarbetet Àr att nÄ en ökad förstÄelse för vilka förutsÀttningar som finns för tekniska arkitekter i den svenska byggbranschen.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur man som lÀrare skall kunna sÀtta grÀnser mellan sin yrkesroll och sitt privatliv i relationen med elever/förÀldrar. I undersökningen har jag valt att anvÀnda mig med hjÀlp av en teoretisk modell för att studera denna grÀnssÀttning. Modellen har inte för avsikt att bevisas utan skall fungera som en utgÄngspunkt i undersökningen. Jag har begrÀnsat mig till att endast studera lÀrarens omsorgsansvar för elever pÄ gymnasiet. Studien sker utifrÄn ett lÀrarperspektiv och har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ intervju metod för att kunna uppfylla syftet med ppsatsen.

Sjuksköterskor inom akutsjukvÄrden har ett varierande yrke. Ingen dag Àr den andra lik och av sjuksköterskor krÀvs snabba beslut och ett lugnande arbetssÀtt. I ett rum kan en patient vÄrdas för en fiskekrok i fingret medan patienten i rummet bredvid Àr döende. Detta kan göra att personalen mÄr dÄlig och blir stressad vilket kan leda till brister i omvÄrdnaden mot patienterna. Syftet med studien var att undersöka och beskriva sjuksköterskors upplevelser av avlastningssamtal.

Syftet med vÄr uppsats Àr att förklara och dra slutsatser om vad som pÄverkar revisorns utformning av en oren revisionsberÀttelse.Vi tog kontakt med revisorer pÄ revisionsbyrÄer bÄde i Kristianstad och i Helsingborg innan vi satte igÄng med uppsatsskrivandet och förhörde oss om vilka faktorer som de ansÄg pÄverkar utformningen av en oren revisionsberÀttelse. Revisorerna hade likartade uppfattningar, nÀmligen att det endast Àr de aktuella företagsekonomiska orenheterna som pÄverkar utformningen. Möjligen med tillÀgg av FARs normer, vilket nÄgra av revisorerna nÀmnde. Vi tror dock att det finns fler faktorer som pÄverkar utformningen av en oren revisionsberÀttelse sÄsom t.ex. tradition, revisionsbyrÄns storlek och revisorns egenskaper.Testet av datamaterialet gjordes med olika statistiska metoder.

Efter att ha arbetat som yrkeslĂ€rare i snart tre Ă„r, har jag gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng uppmĂ€rksammat att fler och fler elever verkar hoppa över lektionerna i idrott och hĂ€lsa. FrĂ„gan jag stĂ€ller mig undrande till Ă€r varför elever vĂ€ljer bort idrotten under skoltid. Jag genomförde studien pĂ„ en stor gymnasieskola som ligger centralt i en storstad i Sverige. Valet av Ă€mnet kĂ€nns viktigt att skriva om, eftersom att arbeta i byggbranschen Ă€r fysiskt krĂ€vande och kan, bland annat leda till förslitningsskador. Mitt syfte med studien Ă€r att fĂ„ fram hur eleverna i Ă„rskurs ett och tvĂ„ pĂ„ byggprogrammet ser pĂ„ Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. Årskurs tre elever har inte idrott det sista Ă„ret och finns dĂ€rför inte med i studie Jag har valt att genomföra intervjuer och enkĂ€ter pĂ„ Ă„rskurs ett och tvĂ„ elever samt tvĂ„ idrottslĂ€rare.

Syftet med examensarbetet har varit att, utifrÄn kvalitativt inriktade intervjuer, undersöka hur verksamma pedagoger ser pÄ sin professionella yrkesroll i musikaliska sammanhang. Med det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet pÄvisar att respondenterna ser sÄng och musik som ett betydelsefullt verktyg i förskoleverksamheten. Genom den musikaliska kontexten kan de bÄde frÀmja och stimulera ett flertal delar av det enskilda barnets utveckling. Samtliga deltagare i undersökningen anser sÄledes att deras roll i sammanhang av det hÀr slaget Àr av stor vikt.Hur respondenterna ser pÄ sin roll och syftet bakom sÄngen och musiken i förskolan skiljer sig till viss del beroende pÄ om arbetet sker i en smÄbarnsgrupp eller storbarnsgrupp.

I denna studie har skolledares Äsikter och insikter kring digital kompetens stÄtt i centrum. Syftet har varit att genom intervjuer belysa vad begreppet digital kompetens innebÀr för skolledare och hur rektorer ser pÄ sin och lÀrares yrkesroll kopplat till digital kompetens. UtgÄngspunkt i denna studie har varit rektorernas egna uppfattningar kring begreppet digital kompetens.  Studien Àr en fallstudier med intervjuer, och ett abduktivt synsÀtt har applicerats dÄ den söker mönster i de Äsikter och tankegÄngar som de utvalda skolledarna angivit i sina svar..

 Syftet med studien Àr att undersöka rektorers och pedagogers syn pÄ elevassistentens yrkesroll i förskola och grundskola.Genom kvalitativa intervjuer, i en kommun, har jag undersökt om elevassistentens kompetens Àr kopplat till elevens behov och om det ges förutsÀttningar för specialpedagogiskt stöd som handledning till elevassistenter. Skolan har en skyldighet och ett sÀrskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svÄrigheter i skolan. Under 1990-talet ökade antalet elevassistenter i skolan med 140 procent, rÀknade i hela tjÀnster och samtidigt ökade elevantalet med 8 procent. Förklaringen till denna dramatiska ökning kan vara att fler integrerade verksamheter dÀr elevassistententens huvudsakliga arbetsuppgift Àr att arbeta med att integrera eleverna i denna. LitteraturgenomgÄngen i mitt arbete belyser, genom tidigare forskning, att elevassistenterna fÄr för krÀvande uppgifter och att det Àr problematiskt att den minst utbildade personalen ska tillbringa den största tiden med de mest krÀvande eleverna.

Syftet med studien Àr att undersöka vad kollegialt samarbete kan innebÀra för nyblivna svensklÀrare verksamma pÄ gymnasiet. Undersökningen fokuserar pÄ kollegialt samarbete sett ur tre perspektiv: kollegialitet vid lÀrarnas yrkesintroduktion, kollegialitet i arbetslaget och samarbete som knyter an till lÀrarnas Àmnesinriktning. Jag har valt att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna Àr fem svensklÀrare verksamma pÄ gymnasiet med mindre Àn fem Ärs yrkeserfarenhet. Samtliga lÀrare arbetar pÄ yrkesförberedande gymnasieprogram.

Detta arbete handlar om nio studie- och yrkesvÀgledare (SYV) som Àr verksamma utanför utbildningsvÀsendet. Förutom vÄrt eget engagemang som blivande SYV kan det ligga i studie-och yrkesvÀgledarutbildningens (SYV-utbildningens) intresse att fÄ en bild av hur gÄngbar utbildningen Àr utanför utbildningsvÀsendet. Mot bakgrund av syfte och frÄgestÀllning ska detta arbete ge en bild av vilka alternativ som finns pÄ arbetsmarknaden för de SYV som vÀljer att arbeta utanför utbildningsvÀsendet, hur dessa SYV startade sin karriÀr samt om och i sÄ fall hur de har kompletterat sin utbildning. Avsikten Àr att lyfta fram en del av de karriÀrvÀgar som kan finnas för de SYV som Àr intresserade av att fÄ ett arbete utanför utbildningsvÀsendet och i samband med detta Àven undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt yrkesrollen pÄverkas. Vi har valt att arbeta utifrÄn en kvalitativ metod eftersom vi vill uppnÄ en djupare förstÄelse kring detta. VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt bygger pÄ nio samtalsinterjuver med SYV verksamma inom sÄvÀl statlig som kommunal verksamhet samt privata organisationer och eget företagande.

Omfattande förÀndringar har prÀglat Àldreomsorgen i kommunerna under 1900-talet. Det samhÀllsekonomiska lÀget inom Àldreomsorgen i kommunerna har krÀvt nedskÀrningar, prioriteringar samt effektiviseringar. Den modell som fÄtt störst genomslag Àr bestÀllar- och utförar modellen. Myndighetsutövning utövas av bistÄndshandlÀggare dÀr arbetsuppgifterna utgörs av bedömning, utredning, beslut och bestÀllning, medan utföraren, vanligtvis enhetschef, Àr den som stÄr för arbetsledning av personal som utför vÄrd.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur bistÄndshandlÀggarna ser pÄ sitt arbete och sin roll som handlÀggare. De frÄgestÀllningar som Àr utgÄngspunkt för den hÀr studien Àr bland andra: ?Hur ser bistÄndshandlÀggare pÄ sin yrkesroll??, ?Upplever bistÄndshandlÀggare rollkonflikter i sin yrkesroll??, ?Om det förekommer rollkonflikter, hur hanterar de dessa konflikter?? och ?Vad anser bistÄndshandlÀggarna sina huvudsakliga arbetsuppgifter bestÄ av??.