Bakgrunden till vÄrt val av ÀmnesomrÄde har uppkommit eftersom vÄr uppfattning Àr att den undervisning som sker i vÀrdegrundsfrÄgor, mÄnga gÄnger fungerar i klassrummen, ÀndÄ uppstÄr konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel pÄ skolgÄrden eller i korridorerna. Syftet Àr att, genom en kvalitativ studie, undersöka lÀrares uppfattningar av villkor för vÀrdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga Är. I studien analyseras hur lÀrare förstÄr samspelet mellan Ä ena sidan undervisning i vÀrdefrÄgor och Ä andra sidan elevers tillÀmpning i deras praktik. Metoden baseras pÄ enskilda intervjuer med sex lÀrare som arbetar i skolans tidiga Är. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv pÄ lÀrande, vilka Àr tolkade ur respondenternas utsagor.

Uppsatsens undersökning bygger pÄ hur en manlig gymnasielÀrare kommenterar elevarbetenur ett genusperspektiv. Tidigare forskning visar att det finns en tendens att pedagoger bemöter pojkar och flickor olika. Resultatet av undersökningen Àr baserat pÄ 24 elevuppsatser, skrivna av gymnasieelever, med bifogade lÀrarkommentarer. Studien lÀgger Àven stor vikt pÄ huruvida lÀraren bedömer elevtexter olika, beroende pÄ vilket program eleverna studerar vid. Elevuppsatserna hÀrstammar frÄn tvÄ gymnasieprogram, dÄ 13 stycken kommer frÄn ett teoretiskt program och 11 stycken frÄn ett yrkesförberedande program.

I denna studie undersöks danslÀrares och danspedagogers uppfattning avSimonsontekniken och hur den kan anvÀndas i dansundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program för att öka mÄluppfyllelsen gÀllande mÄlen inom anatomi, kroppens funktion och den egna kroppens funktion enligt Gy11. Studien Àr en intervjustudie dÀr gymnasielÀrare och pedagoger med erfarenhet av Simonsontekniken intervjuades.Resultatet visar att anatomi, och hur de förhÄller sig till anatomi, Àr en viktig aspekt i deras dansundervisning. Ett framgÄngsrikt sÀtt att förstÄ anatomi Àr att integrera det i dansen istÀllet för att endast behandla det teoretiskt. Det Àr Àven viktigt att skapa medvetenhet och förstÄelse kring varje individs kroppsliga förutsÀttningar..

The aim of this study is to find out how the tv-program I Zlatans fotspÄr (English: In Zlatan's footprints) broadcasted on Swedish public service television represent the participating young players and the Swedish football player Zlatan Ibrahimovi?. Our question formulation reads as follows:?        How is the participating youths being represented in the tv-program I Zlatans fotspÄr??        How is the football player Zlatan Ibrahimovi? being represented in the tv-program I Zlatans fotspÄr? Our thesis is qualitative and in order to find out how the participants are being represented we used a discourse analysis. We have focused on the theories discourse, identity, representation, stereotypes, discrimination and the perspective social constructionism.

Background: Sleep-disturbances in persons with AlzheimerÂŽs disease are prevalent. They are characterized as increased frequency and duration of awakenings, decreased slow-wave sleep, REM-sleep and increase of day-time napping. Depression and lower quality of life are associated with sleep-disturbances. Altogether a significant source of stress for caregivers and an important factor in institutionalization. Non-pharmacological treatment alternatives are rare.Method: Single-case A-B-C design, with non-concurrent multiple baselines, a pilotstudy.Aim: To explore if an educational program on sleep, sleep disturbances and behavioural change directed towards caregivers improved sleep, depression and quality of life in persons with AlzheimerÂŽs disease living at home.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever i Äk 1 pÄ El- respektive Industriprogrammen pÄ gymnasiet anvÀnder sig av ett datorstöd pÄ kursen Matematik A, och att ta reda pÄ vilken typ av kategori program som eleverna utnyttjar mest.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av dels en enkÀt av hela undersökningsgruppen, dels elevintervjuer av ett urval av gruppen.Resultatet pÄ undersökningen visar att eleverna inte anvÀnde datorstödet under lÀrprocessen i speciellt stor omfattning. Datorstödet anvÀndes framför allt under de ordinarie matematiklektionerna och den typ av funktion som anvÀndes mest frekvent var av en typ som starkt bidrog till ett ytligt och kortsiktigt lÀrande..

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

Syftet med studien var i första hand att studera ungdomars upplevelse av makt över sin framtid direkt efter avslutad gymnasietid. Med en enkÀtundersökning undersöktes 85 ungdomar i Ärskurs 3 pÄ gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram, samhÀlls­vetenskapliga program, tekniska program, handelsprogram och naturvetenskapliga program gÀllande variablerna personlig attityd, subjektiva normer (socialt tryck) och upplevd kontroll. Ingen skillnad framkom mellan yrkes- eller studieförberedande program i attityd till beteende, dÀremot framkom skillnader vid jÀmförelse mellan de olika programmen, eleverna pÄ omvÄrdnadsprogrammet hade en statistiskt signifikant mer positiv attityd till det egna beteendet jÀmfört med det naturvetenskapliga programmet. En signifikant skillnad framkom ocksÄ mellan könen i attityd till beteende och upplevd kontroll dÀr tjejerna vÀrderade dessa variabler högre.Resultatet kan förklaras med att det bland flickor ses som mer acceptabelt att studera medan killarna snarare riskerar att fÄ en lÄg status om de fokuserar för mycket pÄ skolan. DÄ det i denna studie framkommer att attityden till det egna beteendet var en bra bit över medelvÀrdet visar den pÄ att en positiv attityd till att det egna beteendet Àr viktigt. De subjektiva normerna visade att den sociala pressen inte var sÄ stark hos respondenterna vilket Àr positivt dÄ det visar att eleverna inte upplever sig styrda av den egna sociala gruppen..

Kostnaderna för att bygga idag Àr höga och det krÀvs att byggbranschen effektiviseras för att sÀnka dessa. I takt med sökandet efter stÀndig effektivisering har verktygen utvecklats. Inom konstruktion har man pÄ 25 Är gÄtt frÄn att rita med penna och papper, till att bygga upp en tredimensionell modell i en dator. Idag ritar de flesta dock fortfarande i tvÄ dimensioner med programmet Autodesk Architectural Desktop, ADT, ett AutoCAD baserat program frÄn Autodesk. Nu finns program som Àr objektbaserade, dessa bygger upp byggnaden i dess tredimensionella geometri.

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer pÄ yrkes- respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika orter ser pÄ sin framtid. VÄra forskningsfrÄgor löd: Vilken syn pÄ framtiden har gymnasietjejer pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader gÄr att skönja i den syn pÄ framtiden som tjejer pÄ studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstÄ dessa eventuella skillnader? Svaret pÄ forskningsfrÄgorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för Àmnet. HÀr har frÀmst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det frÀmst finns skillnader mellan programmen och att det gÄr att förstÄ de hÀr tjejernas olika syn pÄ framtiden genom att titta pÄ deras bakgrund.

Den hÀr rapporten undersöker distansutbildningar vid Högskolan i Kalmar, pÄ Institutionen för kommunikation och design (IKD). Dels tas det upp hur IKD jobbar med distansstudier idag men Àven hur distansutbildning fungerar och hur man kan förbÀttra denna. Anledningen Àr att distansutbildningar idag Àr ett utvecklingsomrÄde dÀr det stÀndigt hÀnder nya saker. Distansutbildning Àr kanske pÄ vÀg att revolutionera sÀttet pÄ vilket vi idag bedriver utbildning, bÄde i grundskolan och upp till högskola/universitet.Uppdraget kommer frÄn lÀrarna pÄ IKD som kÀnner att de vill förbÀttra sin situation. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av etnografiska studier dÀr undervisning observerades och lÀrare intervjuades.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program arbetar med bedömning av elevernas kunskapsutveckling samt hur dessa lÀrare arbetar för att eleverna ska kunna synliggöra sina kunskaper. Studien baseras pÄ sju halvstrukturerade intervjuer med lÀrare som undervisar i svenska pÄ gymnasiesÀrskolan.  Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av mÄnga olika metoder för att skaffa underlag för  kunskapsbedömning. Samtal, observationer och dokumentation Àr nÄgra exempel. LÀrarna arbetar tÀtt ihop med eleverna och ger konkret, tÀt Äterkoppling för att synliggöra kunskapsutvecklingen bÄde för eleven och sig sjÀlva. Eleverna behöver mycket stöttning och repetition för att utveckla kunskaper och sjÀlvstÀndighet i arbetet.

I denna rapport jÀmförs ett antal fria statistiska programvaror som gick att finna pÄ och ladda ned frÄn internet under vÄren 2007. Programmen som valts ut att ingÄ i denna studie ska ha uppfyllt följande krav:- heltÀckande statistiskt program- helt kostnadsfritt- ingen prova-pÄ-variant- kompatibelt med Windows XP (32-bitar) eller Windows Vista (64-bitar). De program som efter utsortering kom med i jÀmförelsen visade sig vara av ytterst skiftande inriktning och innehÄll. Detta stÀmde inte alla gÄnger överens med den beskrivning som hemsidor eller tidigare jÀmförelser gett. Samtliga programvaror har jÀmförts, dels genom att studera om nÄgra förbestÀmda analyser gÄr att genomföra och dels genom ett allmÀnt intryck om hur programmen Àr att arbeta med.

I denna rapport beskrivs utvecklingen av ett program och en databas för hantering av datatĂ€nkt att anvĂ€ndas pĂ„ ett möbelföretag, Horreds Möbel AB. Med en kravspecifikation somutgĂ„ngspunkt och med hjĂ€lp av ett utvecklingsverktyg, UML (Unified Modeling Language)har en mall för programmets utseende arbetats fram. Ur denna mall formas de funktionerprogrammet behöver och hur de rent teoretiskt ser ut. Även vilka objekt, klasser och andraviktiga komponenter som programmet kommer att ha, formas pĂ„ samma sĂ€tt.Med hjĂ€lp av tvĂ„ program, MS SQL 2000 och JBuilder2005, och det UML genererat, har endatabas och ett program formats. Dessa kommunicerar med varandra för att hantera data förolika syften.

?Ofta att det Àr vÀrt? Àr en sprÄksociologisk undersökning av orden ofta, orka, vÀrt och ovÀrt. Syftet var att undersöka om, och i sÄ fall hur, orden anvÀndes pÄ ett icke-traditionellt sÀtt av gymnasieungdomar i Lerum och om denna anvÀndning kan klassas som slang. En enkÀt delades ut till elever i Ärskurs tre pÄ samtliga gymnasieprogram pÄ Lerums Gymnasium. Hypotesen var att flickor, i högre utstrÀckning Àn pojkar, skulle anvÀnda orden pÄ ett icke-traditionellt sÀtt och att elever pÄ teoretiska program skulle anvÀnda dem mer Àn elever pÄ praktiska program.