Hur företag skall bedriva sin omvÀrldsbevakning har blivit ett allt mer aktuellt Àmne i och med ökad globalisering och hÄrdnande konkurrens. Att förstÄ marknadens förutsÀttningar och att kunna agera pÄ tidiga signaler blir en allt mer kritisk faktor i företagens överlevnad. Jag har i denna studie undersökt hur ett svenskt företag kallat Kortbolaget, med den skandinaviska Àgaren Datakonsultföretaget, skulle kunna gÄ tillvÀga för att skapa en lÀmplig struktur för att bedriva sin omvÀrldsbevakning. Kortbolaget bedriver för nÀrvarande ingen strukturerad omvÀrldsbevakning, men visar pÄ en vilja att Àndra detta..

Forskning visar att mÄnga yrken kÀmpar för att fÄ benÀmnas som professioner. För att kunna klassas som profession krÀvs det att yrkesutövningen uppfattas som professionell. Detta handlar om sociala konstruktioner som kontinuerligt utsÀtts för tvivel och omförhandling vilket tyder pÄ att en professionell identitet skapas genom fortgÄende processer. Tidigare har fokus legat pÄ just profession som ett statiskt begrepp men vÀlfÀrdssamhÀllets utveckling har skapat ett behov av att revidera fenomenet till de mer dynamiska begreppen; professionalisering och professionalism.Vi kan se att det finns forskning kring olika yrkens professionaliseringsprocess sÄsom sjuksköterskor, socionomer, barnmorskor, bibliotekarier med flera men vi saknar en liknande studie över administratörsyrket. Administratörsprogrammet utgör en av utbildningarna pÄ Högskolan i BorÄs.

Bakgrund: OmvÄrdnadsdokumentation fyller en rad olika funktioner, den utgör tillexempel arbetsredskap för vÄrdpersonal men underlÀttar Àven vid byte av vÄrdgivare,möjliggör kvalitetsgranskning och utveckling av vÄrden samt utgör informationskÀlla förtillsyn och rÀttsliga krav. Sjuksköterskan Àr enligt lag skyldig att föra journal och skaenligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska arbeta enligtomvÄrdnadsprocessen och dess steg - datainsamling, omvÄrdnadsdiagnos, planering,genomförande och resultat/utvÀrdering. Sjuksköterskor har ingen lÄng tradition avdokumentation, skriftlig dokumentation lagstadgades först 1986. Sjuksköterskandokumenterar dels inom egna ansvarsomrÄdet omvÄrdnad men dokumenterar till viss delÀven medicinska ÄtgÀrder. Det finns flera olika dokumentationssystem som till exempelVIPS-modellen, NANDA eller standardvÄrdplaner.

Syftet med detta arbete har varit att ta fram en hemsida med teknikövningar som pedagoger verksamma inom förskoleklass skall kunna ha anvÀndning av i sin undervisning i teknik. En strukturerad intervju har genomförts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. Resultatet beskriver pedagogernas syn och medvetenhet innan de tagit del av övningarna och hur deras syn förÀndrats efter de genomfört övningarna. Som slutsats kan man i förhÄllande till frÄgestÀllningarna i detta examensarbete se att pedagogernas medvetenhet och syn pÄ teknik har förÀndrats efter slutfört arbete med övningarna..

Allteftersom 3d-animerade produktioner blir alltmer vanliga bÄde i film och i TV-produktioner och datorer blir kraftfullare varje Är: sÄ börjar realtidsrendering bli mer och mer aktuellt. I detta examensarbete kommer jag frÀmst att koncentrera mig pÄ att skapa koncept, modellering, texturering, behandling av material och ljussÀttning av en prototypkaraktÀr dÀr mÄlet Àr att se om det gÄr att uppnÄ en sÄ pass hög kvalité pÄ det visuella, att det gÄr att anvÀnda i en professionell produktion och om detta inte uppnÄs: ta reda pÄ vad som saknas. Resultatet Àr en karaktÀrsmodell med en tecknad visuell stil med tillhörande ÄteranvÀndbart material, som förhoppningsvis ser tillrÀckligt bra ut för att kunna anvÀndas i till exempel ett animerat barnprogram pÄ TV.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, utforma och applicera en metod för att tolka gammal tv- och datorspelsmusik nÀr den skall arrangeras för symfoniorkester. Arrangemanget skall skrivas i syfte att framföras och spelas in av en professionell symfoniorkester. Metoden jag har anvÀnt nÀr jag skrivit arrangemanget Àr att i största möjliga mÄn förhÄlla mig trogen till originalmusiken. UtifrÄn det fÀrdiga arrangemanget kommer jag att diskutera hur jag gjort och varför, samt jÀmföra min metod med andra metoder som kan tillÀmpas pÄ arrangemang av samma sorts ursprungsmaterial..

Syftet med arbetet var att beskriva vad som utmÀrker en bra lÀrare och tankarna bakom frÄgestÀllningen var att studier om bra lÀrare i förlÀngningen kan bidra till att definiera lÀrares professionalism. Undersökningen baserades pÄ en kvalitativ metod och kom att omfatta intervjuer med verksamma lÀrare inom gymnasieskolan. Resultatet visade pÄ likheter med tidigare forskning om bra lÀrare, dÀr nÄgra karaktÀrsdrag och egenskaper utkristalliserades. De intervjuade lÀrarna talade bland annat om en bra lÀrare som nÄgon som har gedigna Àmneskunskaper, Àr tydlig och strukturerad, respekterar eleverna och ?ser? varje elev.

Empati Àr att kunna uppleva och förstÄ andra mÀnniskors kÀnslor. Tre studier gjordes för att undersöka socialsekreterares empati för sina klienter och hur de upplever sin professionella och genuina empati. TvÄ studier var kvantitativa och en var en mixed design. Deltagarna var 26 socialsekreterare och 57 socionomstudenter. Studie 1 och 2 visade att socialsekreterare och studenter pÄ socionomprogrammet hade mer empati för en sympatisk person Àn för en osympatisk.

Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att hos barn med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter undersöka anvĂ€ndbarheten av den strukturerade lĂ€smetoden, ?upprepad lĂ€sning? samt pĂ„ vilka sĂ€tt denna metod under en begrĂ€nsad tidsperiod med trĂ€ningstillfĂ€llen flera gĂ„nger i veckan kan ge ett annat resultat Ă€n den ordinĂ€ra undervisningen som barnen med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter erhĂ„ller i sitt klassrum av klasslĂ€rare eller annan personal.Teori: GenomgĂ„ng av tidigare forskning talar för, att en strukturerad lĂ€strĂ€ning med en tydlig koppling mellan ljud och bild samt lĂ€sning med fokus pĂ„ en för lĂ€saren meningsfull text, bör ge positiva effekter hos barn med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter.Metod: Åtta elever som uppfattats ha lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter, randomiserades till att antingen fĂ„ lĂ€strĂ€ning med hjĂ€lp av metoden ?upprepad lĂ€sning? eller traditionell undervisning. Alla dessa elever testades före och efter studieperioden, vilken för lĂ€sgruppen bestod av 10 undervisningstillfĂ€llen under fyra veckors tid. Resultat: Den anvĂ€nda metodiken för studium av metoden ?upprepad lĂ€sning? blev vĂ€l mottagen av de elever som randomiserades till denna metod (lĂ€sgruppen).

Since a lot of the power in a professional bureaucracy lays within the operative profession with its strong corporate culture and strong co-workers the executive occupy a weak position. Their power comes from the complexity of the operative professionals work and the difficulties to supervise that work. To avoid conflicts it?s important to make all expectations on the executive equivalent. This can be done by defining the roles of the executives in a philosophy.

BakgrundDenna studie handlar om yrkeslÀrare pÄ gymnasial utbildning och deras kompetens, samt den undervisning som de bedriver. Det Àr aktuella frÄgor: gymnasial yrkesutbildning, yrkeslÀrares kompetens och yrkeslÀrarutbildning, som Àr i fokus i flera av de utredningar som regeringen tillsatt efter dess tilltrÀde 2006. Ambitionen Àr att reformera yrkesutbildning vid gymnasiet (och kommunal vuxenutbildning) för att det ska bli bÀttre kvalitet och att utbildningen bÀttre ska motsvara arbetslivets krav. Men Àven om dessa frÄgor Àr aktuella, sÄ Àr de ocksÄ eviga. Hur gymnasiets yrkesutbildning ska utformas och dess problem har varit föremÄl för diskussion sedan det sammanhÄllna gymnasiets införande 1968.SyfteSyftet med studien Àr att fÄ kunskap om yrkeslÀrares didaktiska kompetens.

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Tanken med denna uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för företagsvÀrdering. Dessutom vill jag studera hur faststÀlld köpeskilling/vÀrdering stÀmmer med bolagets utveckling de nÀrmaste Ären efter vÀrderingen. Ansatsen kommer att vara finansiell, dvs har det varit möjligt att via kassaflödet betala en förvÀrvskredit pÄ hela vÀrderingen. Jag har i denna uppsats valt en kvalitativ metod med insamling av befintlig data i form av vÀrderingar och bokslut.Den vanligaste metoden som anvÀnds vid professionell vÀrdering Àr enligt min uppfattning kassaflödesvÀrdering med DCF-teknik. Detta stöds i uppsatsen av litteratur och avhandling gjord av Per Flöstrand vid Uppsala universitet. De undersökande bolagen klarar i 50% av fallen att finansiera ett förvÀrv via kassaflödet..

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.