Den här uppsatsen behandlar TV-serien Planet Earth ur ett ideologikritiskt perspektiv. I uppsatsen utgår jag från att även en naturdokumentär som Planet Earth är en subjektiv text vilken präglas av kulturella värderingar och ideologiska intressen. Jag granskar hur man valt att presentera naturen och djurlivet, i syfte att klarlägga de värderingar som serien speglar. Planet Earth följer vissa konventioner som finns för denna typ av produktion. Man använder sig av en berättande struktur som innebär fokus på individuella karaktärer, tydliga händelseförlopp och en applicering av gott och ont på djuren.

Syfte: Denna studie undersöker uppfattningar och förväntningar på den specialistutbildadesjuksköterskan från övriga professioner inom det psykiatriska teamet.Metod: Strukturerad kvalitativ och kvantitativ enkätstudie utförd på två öppna psykiatriskakliniker. Data analyserades med en deskriptiv ansats.Resultat: Resultatet visade att knappt 50 procent av respondenterna uppger sig veta vad somskiljer i formell kompetens mellan en specialistutbildad och en grundutbildad sjuksköterska.Ändå uppger samtliga respondenter att det är viktigt att det finns specialistutbildadesjuksköterskor på arbetsplatsen. Nästa alla förväntar sig att den specialistutbildadesjuksköterskan har högre kompetens än den grundutbildade. Den ökade kompetens somförväntades gällde psykiatriska sjukdomar/diagnoser samt läkemedel. Inga skillnader iarbetsuppgifter rapporterades mellan den specialist- och den grundutbildade sjuksköterskan.En osäkerhet kring specialistsjuksköterskans roll och kompetens finns både utifrån och frånsjuksköterskan själv.Slutsats: För att särskilja arbetsuppgifter mellan grundutbildade och specialistutbildadesjuksköterskor bör kännedomen om skillnaderna klargöras menar författarna.

Detta arbete handlar om synskadade barn i förskolan. Syftet med arbetet är att undersöka vilken kunskap en grupp pedagoger har samt vilka kunskaper de saknar om synskadade barn. Vi vill även undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Avsikten är at undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Vår undersökning är genomförd som observation på två förskolor och i en förskoleklass.

De senaste åren har statistiken för barn som får diagnosen ADHD skjutit i höjden. (Danielsson 2011). I takt med att diagnoserna hos barn ökat har kraven för att få extra resurs i förskolan också ökat (Lindgren 2012). Det blir därför en utmaning för pedagoger och lärare när dessa extra resurser för barn i behov av särskilt stöd blir svårare att få i verksamheten. Utifrån denna bakgrund är huvudsyftet med studien att undersöka vad som händer i förskoleverksamheten efter att ett barn fått en ADHD-diagnos.

Larsson, M & Marsch, M. Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akut omhändertagande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle.

Denna uppsats belyser hur fystränare anställda av elitfotbollklubbar i Sverige uppfattar begreppen periodisering och styrketräning och hur de resonerar kring dessa under försäsong. Vidare kommer även deras tidigare erfarenheter och bakgrunder utvärderas. Studien har en kvalitativ inriktning där sex professionella fystränare verksamma i Västsverige utvärderats genom semistrukturerade intervjuer. I tidigare nationell forskning har ämnet beskrivits sparsamt, vilket gör studien till ett aktuellt ämne. Resultaten visar att bakgrunden påverkar tränarna, men att utbildningen är varierande.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse för identitetsskapande via sociala medier, och hur detta identitetsskapande påverkar individens självbild. Frågeställningen var: ?Vilka strategier använder unga vuxna i konstruerandet av sin nätidentitet på Facebook genom statusuppdateringar?? och ?Hur förhåller sig denna nätidentitet till deras självbild?? Som metod valdes Multi-Grounded Theory. Sex personer i åldern 18-23 år deltog i studien. Datainsamling skedde genom observation av informanternas statusuppdateringar, och personliga intervjuer kring dessa.

This paper aimed to investigate how Swedish politicians use social media Twitter and Instagram and if there was evidence to discern of personal branding and identity creation. Main method used was the observation of four politicians? shared content on Twitter and Instagram. In order to strengthen the results of the study, interviews were also made on the same politicians, of which two responded. The study showed, among other results that Twitter is used more for political aspects and Instagram to show personality and lifestyle.

Syftet med arbetet är att undersöka hur barn i åldrarna tre till sex år uppfattar de geometriska formerna i sin närmiljö, utan att någon vuxen påvisar formerna. I undersökningen ingår även att se vilka former barnen känner till och hur de benämner formerna. Metoderna som använts i undersökningen är intervjuer och observationer. Huvudresultatet var att barnen såg olika geometriska former i sin förskolemiljö. Hur barnen benämnde formerna varierar mellan matematisk benämning och vardagsbenämning och även egen påhittad benämning.

Bakgrund F?rstoppning k?nnetecknas av sv?righeter att t?mma tarmen, vilket leder till h?rd avf?ring och minskad tarmt?mningsfrekvens. Tillst?ndet p?verkar h?lsan negativt, men uppm?rksammas s?llan som ett allvarligt problem av v?rdpersonal. Detta leder till att ?ldre personer inte alltid f?r det st?d och de omv?rdnads?tg?rder som de beh?ver.

Studien undersöker hur New Public Management (NPM) påverkar socialsekreterares möjlighet att arbeta professionellt, samt hur de hanterar denna påverkan. Studiens metodologiska ansats är kvalitativ där empirin baseras på fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare. Studiens teoretiska referensram utgörs av teorier kring NPM, professionalitet och handlingsstrategier. I resultatdelen redovisas intervjupersonernas bild av professionalitet. Denna beskrivning sätts därefter i relation till NPM:s inverkan på deras professionalitet.

Vårt examensarbete handlar om matematiken med matematiskt språk i fokus. Huvudsyftet med vårt arbete är att ta reda på om användandet av matematiskt språk i undervisning kan hjälpa elever i deras matematiska begreppsutveckling och i vilken utsträckning lärare använder matematiskt språk i undervisningen. Vi har använt oss av intervjuer med lärarna och undervisning med observation och diagnostiska test i årskurs tre. Vi har själva undervisat i en sekvens av lektioner och mätt elevernas kunskap i begreppsanvändning före och efter undervisningen, samt gjort observationer under undervisningens gång. Vårt resultat visar inte någon stor ändring hos eleverna men alla intervjuade lärare anser att matematiskt språk är viktigt för begreppsutveckling i matematik..

Syftet med examensarbetet är att fördjupa vår kunskap om och förståelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet består av observation och intervju för att besvara våra två frågeställningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lärares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.

Socialtjänsten har ett ansvar för att se till att familjehemsplacerade barn får en trygg och bra uppväxt. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse och en ökad kunskap kring hur väl socialtjänsten tar det ansvaret. Enligt tidigare forskning finns en del brister i familjehemsvår-den.För att ge en bild av socialtjänstens uppföljningsarbete med familjehemsplacerade barn har jag använt en kvalitativ intervjumetod och intervjuat familjehemsföräldrar och social-sekreterare kring tolv familjehemsplacerade barn.Några resultat är att socialtjänsten vanligtvis föjer upp placeringarna två gånger om året med hembesök där man pratar med barnet, att man i liten utsträckning använder någon strukturerad metod vid uppföljningen, att socialtjänsten oftast arbetar aktivt med barnets kontakt med de biologiska föräldrarna samt att socialtjänsten oftast har upprättat vårdplaner kring barnen. Det finns många faktorer som påverkar arbetet. Några av dem är barnets behov, tilltro till familje-hemmet, intressekonflikter, socialtjänstens organisation, ekonomiska resurser och personliga egenskaper hos socialsekreterarna.Resultaten har jämförts med tidigare forskning och analyserats utifrån systemteori och rollteo-ri.

Ineffektiv muntlig och skriftlig kommunikation mellan vårdpersonal är en bidragande faktor till majoriteten av alla missöden och skador som drabbar patienten i hälso- och sjukvården. När en patient drabbas av en vårdskada innebär det ett ökat, istället för lindrat lidande, ett vårdlidande. Med avsikt att minska tillbud/vårdskador relaterade till bristande kommunikation införs en strukturerad kommunikationsmodell, SBAR, inom hälso- och sjukvården i Sverige. Det fanns därför anledning att undersöka det vetenskapliga underlaget för att införa denna modell.En litteraturstudie genomfördes där nio artiklar granskades med syftet att dels undersöka vilka strukturerade kommunikationsmodeller som finns beskrivna i litteraturen och dels hur dessa har utvärderats i samband med överlämning av patienter mellan personal och enheter inom hälso- och sjukvården.Åtta olika strukturerade kommunikationsmodeller som var relativt jämförbara beskrevs. Modellerna hade testats i olika överlämnings- och simuleringssituationer.