Bakgrund: I vården i Sverige möts människor från olika kulturer och en insikt om hur den egna kulturen påverkar fysioterapeuten är en värdefull komponent i att kunna erbjuda god vård. Genom självreflektion över möten med människor från andra kulturer kan fysioterapeuten lära om sig själv och påbörja resan mot kulturell kompetens.Syfte: Att genom en strukturerad självreflektiv process utforska den egna fysioterapeutiska förförståelsen under klinisk praktik i en ny kulturell kontext.Metod: En kvalitativ studie med utforskande design och induktiv ansats. En kritisk incident från utlandspraktiken upplevdes och reflekterades över både enskilt samt med medförfattare och akademisk handledare genom ett reflektivt ramverk. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultatet: Trots att studenterna åkte till olika länder med kulturella skillnader kom utfallet från analyserna att likna varandra. Det var det sociala samspelet mellan kliniska handledare, student och patient som upplevdes utmanande och annorlunda.Slutsats: Studenterna upplevde sig utveckla en större förståelse för att kulturen påverkar människor att agera annorlunda än de var vana vid hemma.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur kommunikationen mellan bank och kund ser ut och för att svara på detta syfte ställdes fyra forskningsfrågor upp. Dessa forskningsfrågor var: hur kommunicerar banken med kunden vid olika erbjudanden, hur vill kunden att kommunikationen med banken ska ske, hur ser kommunikationsproblemen ut mellan bank och kund och hur vill kunden att banken skall kommunicera vid ett erbjudande? För att få svar på dessa frågor undersökte vi både bankens och kundernas syn på denna kommunikation med hjälp av en fallstudie. Vår undersökning inriktade sig enbart på unga icke-akademiker..

Syftet med detta arbete har varit att ta fram en hemsida med teknikövningar som pedagoger verksamma inom förskoleklass skall kunna ha användning av i sin undervisning i teknik. En strukturerad intervju har genomförts för att få svar på frågeställningarna. Resultatet beskriver pedagogernas syn och medvetenhet innan de tagit del av övningarna och hur deras syn förändrats efter de genomfört övningarna. Som slutsats kan man i förhållande till frågeställningarna i detta examensarbete se att pedagogernas medvetenhet och syn på teknik har förändrats efter slutfört arbete med övningarna..

Bakgrund Både föräldrar och barn var känsliga för hur de blev bemötta och hur man kommunicerade. Ord var endast en liten del av kommunikationen och barn läste av kroppsspråket. Ett av de viktigaste arbetsredskapen en vårdgivare hade var ett korrekt bemötande och god kunskap om kommunikation. Syfte Att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska, barn och deras föräldrar i omvårdnaden. Metod En litteraturstudie med 12 inkluderade artiklar.

Bakgrund: Kommunikation innebär en relation mellan en sändare och en mottagare samt ett möte på en jämlik nivå. Att lyssna aktivt är en grundläggande kunskap inom omvårdnad och lyssnandet leder till att sedan kunna kommunicera effektivt. Vårdprofessioner kommunicerar på varierande sätt, har olika mål med kommunikationen samt att det finns flera samtalstekniker. Ett hinder i kommunikationen beskrivs som avsaknad av ett gemensamt språk eller att tolk används till hjälp. Syfte: Att belysa kommunikation, samtalet och lyssnandet i mötet mellan patient och vårdare i vårdmiljö.

Antalet personer som är i behov av vård i hemmet ökar. Distriktssköterskan har det övergripande ansvaret för att omvårdnad och hälso- och sjukvårdsinsatser planeras och genomförs med god kvalitet och på ett säkert sätt inom hemsjukvård. Distriktssköterskan har en arbetsledande roll vilket innebär att stödja och handleda andra yrkesgrupper. Med sin kompetens inom pedagogik och ledarskap samt en fördjupad kunskap i kommunikation har distriktssköterskan en unik nyckelposition för främjande av kommunikation. Flertalet hälso- och sjukvårdsinsatser utförs av delegerad hemtjänstpersonal varför samverkan mellan distriktssköterska och hemtjänstpersonal är en viktig del av arbetet.

Många ungdomars vardag präglas av hedersvåld och förtryck (HVF) och problematiken anses svår och komplex att arbeta med. Studiens syfte är att undersöka hur skolkuratorer på högstadieskolor och socialsekreterare på socialtjänsten beskriver sitt stöd till och skydd av ungdomar som utsätts för HVF samt samverkan dem emellan. Metoden som används för att besvara studiens syfte är kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer, tre socialsekreterare och en samordnare för en samverkansgrupp kring HVF. Studiens insamlade material analyseras genom tidigare forskning om myndigheternas arbete med HVF samt samverkan. Kulturellt och feministiskt perspektiv samt teori om riskbedömning och samverkan används även för att analysera materialet.Resultatet visar att det finns en samsyn mellan professionerna gällande att stödbehovet hos HVF-utsatta ungdomar är stort.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka vilka faktorer som gör teknisk kommunikation tillgänglig och lättförståelig. Det skulle leda fram till en läsvärd lathund för användare av ett nytt CMS-system. Arbetet har genomförts i samarbete med Telia, som är inne i ett förändringsarbete gällande sina informationssystem. De ska införa ett nytt så kallat PIM-system (Product Information Management), som ska innefatta ovan nämnda CMS-system och kommer innebära ett förändrat arbetssätt och nya arbetsuppgifter för min berörda målgrupp. För att lösa problemet har jag tagit hjälp av en fokusgrupp och gjort en webbenkät. Jag har ställt mig frågor om vad teknisk kommunikation kan bidra med vid framtagning av ett instruerande material, samt i vilka syften användarna kan tänkas läsa den typen av material. Med hjälp av teorier och ovanstående metoder producerade jag ett förslag på hur lathunden kan se ut. Jag testade också förslaget på målgruppen för att få deras åsikter, i syfte att förbättra slutresultatet..

Syftet med arbetet var att beskriva vad som utmärker en bra lärare och tankarna bakom frågeställningen var att studier om bra lärare i förlängningen kan bidra till att definiera lärares professionalism. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod och kom att omfatta intervjuer med verksamma lärare inom gymnasieskolan. Resultatet visade på likheter med tidigare forskning om bra lärare, där några karaktärsdrag och egenskaper utkristalliserades. De intervjuade lärarna talade bland annat om en bra lärare som någon som har gedigna ämneskunskaper, är tydlig och strukturerad, respekterar eleverna och ?ser? varje elev.

Denna studie behandlar miljöfarliga ämnen i byggprocessen. Syftet med studien är att ge läsaren en inblick i hur miljöfarliga ämnen uppfattas i en byggprocess. Ämnen som kommunikation, kunskap och ansvar leder läsaren genom studien för att uppfylla syftet. För att skaffa mig information till studien har jag genomfört ett antal intervjuer samt läst på olika hemsidor till diverse företag och organisationer, samt tryckt litteratur. Resultatet av studien visar att kommunikation, kunskap och ansvar är tre viktiga aspekter för ett lyckat projekt.

Bakgrund: Aspergers syndrom karaktäriseras av svårigheter med social interaktion och kommunikation, främst icke-verbal. Det har visat sig att genetiska faktorer är av stor betydelse och att en hjärnskada kan vara en bakomliggande orsak. Svårigheterna gör att de ofta hamnar utanför i sociala sammanhang. På grund av den låga prevalensen av AS har personal inom vård och omsorg en begränsad kunskap kring mötet med personer som har AS. De kommunikationssvårigheter som ses förekomma vid AS kan göra det svårt i mötet med sjukvården.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärarens verbala kommunikation i klassrummet. Vi ville titta på frågorna som läraren ställde till sina elever. Studien består av observationer från tre matematiklektioner i en år 5 klass. Två av lektionerna är könsuppdelade i flickor respektive pojkar medan den sista lektionen är i helklass. Undersökningen visade att läraren använde sig mest av slutna frågor, där svaret ibland fick mer uppmärksamhet än förståelsen.

Syfte: Syftet med denna studie är att hos barn med läs- och skrivsvårigheter undersöka användbarheten av den strukturerade läsmetoden, ?upprepad läsning? samt på vilka sätt denna metod under en begränsad tidsperiod med träningstillfällen flera gånger i veckan kan ge ett annat resultat än den ordinära undervisningen som barnen med läs- och skrivsvårigheter erhåller i sitt klassrum av klasslärare eller annan personal.Teori: Genomgång av tidigare forskning talar för, att en strukturerad lästräning med en tydlig koppling mellan ljud och bild samt läsning med fokus på en för läsaren meningsfull text, bör ge positiva effekter hos barn med läs- och skrivsvårigheter.Metod: Åtta elever som uppfattats ha läs- och skrivsvårigheter, randomiserades till att antingen få lästräning med hjälp av metoden ?upprepad läsning? eller traditionell undervisning. Alla dessa elever testades före och efter studieperioden, vilken för läsgruppen bestod av 10 undervisningstillfällen under fyra veckors tid. Resultat: Den använda metodiken för studium av metoden ?upprepad läsning? blev väl mottagen av de elever som randomiserades till denna metod (läsgruppen).

BAKGRUND:Användandet av datorer i samhället medför att människor behöver ha kunskap ominformations- och kommunikationsteknik, IKT. Barn i förskolan kommer att möta datorer iolika sammanhang under sin uppväxt, vilket har gjort att användningen av datorer i förskolanhar vuxit fram under senare år. I vissa förskolor finns det datorer, i andra inte och hur deanvänds ser olika ut.SYFTE:Syftet med denna uppsats är att undersöka barns samspel och kommunikation vid datorn ochhur datorerna används i två förskolor.METOD:I undersökningen har vi observerat 16 barn mellan 3:9-5:8 år, i deras samspel ochkommunikation vid datorn på två förskolor i Västra Götaland. Studien är kvalitativ.RESULTAT:Resultatet visar att samspel och kommunikation vid datorn ser olika ut beroende av olikasituationer, vilka barn som deltar och på vilket sätt de agerar, hur datorn används ochnärvaron av pedagoger. Barn och pedagoger kommunicerade och samspelade med hjälp avtalet och genom kroppsliga gester, för att skapa en gemensam förståelse.

Föreliggande studie bygger på ett estetiskt-praktiskt arbete inom en språkteoretisk kontext. Studien utförs på en skola för nyanlända elever i åldrarna 13-18. Syftet är att utforska mötet mellan bild- och dramapedagogik och nyanlända elevers kommunikation och språkutveckling. Inom både bild- och dramapedagogik är språk närvarande utifrån ett vidgat sätt att betrakta språk. För att nå syftet har ett bild- och dramapedagogiskt arbete disponerats över två veckor med en grupp om sju nyanlända elever, vilka samtliga har bristande eller inga skolerfarenheter med sig.