Sjuksköterskor är en yrkesgrupp som är utsatt för mycket stress i arbetet. De arbetar i organisationer med ständiga förändringar och strukturella omvälvningar. I arbetet ställs sjuksköterskor inför många situationer som innehåller svåra etiska frågeställningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etisk stress i omvårdnadsarbetet. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar som analyserades enligt manifest kvalitativ innehållsanalys.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna, trots att de ibland använder språkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn på lärandet, beskriver ett arbetssätt med som också rymmer en sociokulturell inriktning. Lärarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Syftet med denna uppsats är att genom en diskursiv textanalys undersöka hur utbildningen Svenska: språk, kultur och litteratur för lärare 120 hp, på Högskolan i Halmstad, korresponderar med den tilltänkta undervisningen i svenska A och B på gymnasiet utifrån de utbildningsreglerande texterna. För denna studie undersöks även vad det är för kunskap som lyfts fram som eftersträvansvärd i respektive nivås utbildningsreglerande texter. Teoretisk utgångspunkt är diskursteori och metoden som används är en diskursiv brukstextanalys med komparativt inslag. Inom diskursteorin finns olika riktningar, och för denna uppsats används den anglosaxiska grenen av diskursteori och -analys. Inom denna metod finns vissa centrala begrepp. I denna studie har ekvivalenskedja, nodalpunkt, tecken, tillslutning och diskurs varit särskilt viktiga.

Musikens tempo kan som en del av servicescape påverka individen i samband med styrketräning på gym. Den kan bidra till hur en konsument känner under sin vistelse hos ett tjänsteföretag, vilket tar sig i uttryck genom ett närmande- eller undvikande beteende hos konsumenten gentemot tjänsteföretaget. Syftet med detta arbete var att undersöka hur musikens tempo påverkar individens upplevelse i samband med styrketräning på gym, något som påverkar hur motiverad individen är att återvända till gymmet.  .

Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns några förändringar i elevers språkbruk och hur några lärare ser på detta. De frågeställningar studien baseras på är: Hur ser gymnasielärare i svenska på elevers språkbruk i och utanför skolan? Finns det någon förändring i elevers språkbruk idag jämfört med tidigare? och Vad kan denna förändring i så fall bero på? Teoretiskt utgår studien från forskning kring språkets förändring i det moderna svenska samhället och hur vi med språkets hjälp kommunicerar på olika sätt. Vidare utgår studien från forskning kring ungdomars språkbruk och språkutveckling främst utanför men även i skolan. Den undersökningsmetod som används i denna uppsats är av kvalitativ art och består av separata semi-strukturella intervjuer med svensklärare på gymnasiet.

detta examensarbete handlar om produktutveckling av ett golv och har gått ut på att ge Kährs trägolv en större scen i det offentliga rummet, då främst i hotellobbys. Jag har velat göra användaren uppmärksam på materialet och dess kvalité genom att skapa ett nytt uttryck för framtiden. Utgångspunkten blev iden om att ta till vara på det spill som blir över i dagens golvproduktionoch inspiration från byggskivan OSB..

I denna uppsats undersöks vilka uttryck för framtid i svenskan som svarar mot fransktfuturum i form av futur simple. Undersökningen utgår från åtta originalromaner med franska respektive svenska som källspråk samt deras översättningar, hämtade ur enparallellkorpus.Alla förekomster av futur simple i materialet har identifierats och kategoriserats iförhållande till deras svenska motsvarigheter. De viktigaste motsvarigheterna är svensktfuturum i form av konstruktionerna kommer att + infinitiv respektive ska/skall +infinitiv, presens samt konstruktioner med modala hjälpverb. Exempel på de olikamotsvarigheterna analyseras utifrån ett ekvivalensperspektiv där de vanligastebetydelserna för varje motsvarighet diskuteras i förhållande till de olika möjligabetydelser som futur simple kan omfatta. Betydelserna ses utifrån begreppen tempusoch modalitet.De svenska motsvarigheterna kan var för sig rent generellt sägas endast motsvaradelar av det betydelsefält som futur simple svarar mot, och en frågeställning gällerhuruvida översättaren kan sägas ha kompenserat för detta.

Bakgrund för studien är ett intresse för filmens förmåga att spegla ett samhälle och ge uttryck för olika hegemoniska ideologier. Sverige är ett litet land med en liten, till stora delar statssubventionerad, filmindustri och det är därför intressant att se vilken ideologi som uttrycks i de filmer som belönas med Guldbaggar och därmed framhävs som filmer av god kvalitet.Syftet är att genom analys av tre utvalda prisbelönta filmer försöka ge exempel på hur i Sverige rådande hegemoni och dess ideologi avspeglas i svensk film.Frågeställningen lyder: går det att spåra några trender i uttryck av ideologi och hegemoni i studiet av En kärlekshistoria (1970 - Roy Andersson), Pelle Erövraren (Bille August) och Lilja 4-ever (2002 - Lukas Moodysson).Studiens utförande har skett i formen av en innehållsanalys av filmerna med fokusering på deras tema och stil.Studiens resultat pekar på att det finns ett intresse bland dagens svenska filmmakare att skildra och kritisera sin samtid i större utsträckning än vad 1980-talets regissörer gjorde, något som dagens film verkar ha gemensamt med 1960- och 1970-talsfilmen. Det som är svårt att säga är vilken hegemoni eller ideologi som kritiseras..

Klimatförändring är en fråga som under senare år har fått mer och mer medial uppmärksamhet och svenskarnas individuella miljömedvetenhet uppskattas vara högre än någonsin. Individen pekas ut som att ha ett stort ansvar, men trots klimatkampanjer så fortsätter svenskarnas kollektiva klimatpåverkan ändå att öka. Denna uppsats syftar till att genom diskursanalys undersöka hur klimatansvar, i termer av ansvar för klimatpåverkan och klimatanpassning framställs i två Svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Uppsala Nya Tidning.Svenskt klimatansvar visade sig vara konstruerat på ett tvetydigt sätt där samhällets gemensamma påverkan verkar vara förenad med brist på enskilt ansvar. Individen är den aktör som oftast utpekas som förväntad att ta ansvar för klimatanpassning samtidigt som detta inte på något sätt krävs. De synsätt som präglade klimatdiskursen var de för ekologisk modernisering där fortsatt konsumtionsökning, tillväxt och grön teknikutveckling förväntas ta Sverige ur klimatkrisen utan att större livsstil- eller strukturella förändringar behöver göras.

Abstract Titel: När det är rast så leker vi igen! Författare: Anna Thufvesson och Izabella Kolodziej Detta examensarbete handlar om hur lek och lärande gestaltas i en förskoleklass i en mindre kommun i Skåne. Barngruppen består av tjugoen barn. Klassen har två lärare. Syftet med examensarbetet är att undersöka två lärares uppfattningar om lekens betydelse för barnens lärande samt deras tankar om hur lek och lärande kommer till uttryck i den pedagogiska verksamheten. Syftet med undersökningen var även att ta reda på hur barnen själva uppfattar lek och lärande i förskoleklassen.

Syftet med studien var att belysa hur några förskollärare ser på och förhåller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lärande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats låg till grund för studien och med hjälp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har åtta förskollärare intervjuats på olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvärvetenskapliga perspektiv på utomhuspedagogik. I resultatet framkommer förskollärarnas uppfattning om utomhuspedagogik där platsen för lärandet framhålls - lärande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollärarna ser främst till var lärandet sker och inte till hur, när och varför lärande sker utomhus i deras syn på begreppet.

De senaste årens strukturella förändringar i svensk hälso- och sjukvård har påverkat vårdpersonalen i det sjukvårdande arbetet såväl fysiskt och psykiskt. Kontinuerlig återkoppling genom reflektion kan vara ett verktyg för avdelningschefen att leda utveckling, lärande och förnyelse i omvårdnadsarbetet. Studiens syfte var att genom fenomenografisk ansats beskriva avdelningschefers uppfattningar av reflektion i omvårdnadsarbete.Analysen av 15 intervjuer resulterade i fem beskrivningskategorier av reflektion: kunskapsintegrerande, bearbetande, utvecklande, arbetsledande och patientinriktad. Den kunskapsintegrerande reflektionen fångar studenternas utbildning som kan användas i omvårdnadsarbetet. Genom bearbetande reflektion skapas en fortlöpande tankeprocess av omvårdnadsarbetet.

Detta examensarbete behandlar krishantering i skolan med inriktning på elevers bortgång och hur pedagoger hanterar detta. Examensarbetet täcker även beredskapsplaner och hur sorgearbete går till i skolan. Examensarbetets fokus är på årskurserna förskoleklass till och med sjätteklass.Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som grund. Fyra pedagoger blev intervjuade och intervjuerna blev sedan transkriberade. Tre olika beredskapsplaner samlades in och resultatet av intervjuerna samt planerna ställdes mot den litteratur som bearbetats.Beredskapsplanerna visade att det endast fanns mindre skillnader mellan två av de olika skolorna medan den tredje skolans plan var av en helt annan struktur.

Sedan 1995 har ett 40-tal svenska sjukhus varit involverade i olika strukturella förändringar. För de flesta av dem har organisatoriska sammanslagningar med andra sjukhus genomförts. Huvudsakliga drivkrafter till de organisatoriska förändringarna har varit besparingskrav inom landstingens ekonomi.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sjukhusledningen på Karolinska Universitetssjukhuset fortlöpande hanterade internkommunikationen under organisationsförändringen i samband med sammanslagningen med Huddinge Sjukhus. Vi vill se hur personalen uppfattade denna information och kommunikation samt om det varit en effektiv förändringsprocess.Internkommunikation är en nyckel till en effektiv förändringsprocess. Dålig kommunikation och bristfällig information kan vara de främsta anledningarna till att organisationsförändringar misslyckas.Uppsatsen baseras utifrån en fallstudie framarbetad av personliga intervjuer och en enkätundersökning gjord vid vårdavdelning A22 på den ortopediska kliniken på Karolinska Universitetssjukhus.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.