Sök:

Sökresultat:

518 Uppsatser om Strukturella hćl - Sida 27 av 35

Under ytan - lÀrares perspektiv pÄ vÀrdegrundsarbete vid en svensk utlandsskola

NÀr Skolinspektionen granskade skolors arbete med vÀrdegrund i Sverige fann de att vissa segregerade skolor prÀglades av en trygg miljö men att eleverna dÀr kunde visa en slags skenbar lojalitet. Vid observationer och intervjuer med eleverna kunde man finna Äsikter som stred mot vÀrdegrunden men som inte alltid kom upp till ytan. Den insikten utgör motivet till den hÀr studien. Syftet Àr att bidra med kunskap om hur lÀrare vid en svensk utlandsskola uppfattar arbetet med vÀrdegrund med avseende pÄ alla mÀnniskors lika vÀrde, jÀmstÀlldhet och solidaritet. En kvalitativ studie har genomförts för att söka svar pÄ forksningsfrÄgorna: Hur kopplar lÀrare vÀrdegrundsarbetet till sin egen undervisning? Hur tolkar och prioriterar lÀrare vÀrdegrundsarbete med avseende pÄ alla mÀnniskors lika vÀrde, jÀmstÀlldhet och solidaritet? Vilka mönster kan man finna i lÀrarnas förhÄllningssÀtt till vÀrdegrundsarbetet? Analysen av de kvalitativa intervjuer, som gjorts med lÀrare som undervisar pÄ en svensk utlandskola, tar sin utgÄngspunkt i kritisk mÄngkulturell teori och i normkritisk pedagogisk teori.

"NÀr jag blir arg brukar jag kalla det för bastuklubbar" : En studie om kvinnor, ledarskap och maktstrukturer inom kulturprojekt

Sverige har internationellt sett ett mycket gott anseende som ett demokratiskt och jÀmstÀllt land. Större sociala och ekonomiska klyftor mellan folkgrupper Àr inte nÄgot man accepterar hÀr och nÀstan lika stor del kvinnor som mÀn har egen inkomst och yrkesarbetar. Till skillnad frÄn mÄnga andra lÀnder sÄ har svenska kvinnor överlag högre utbildningar Àn svenska mÀn.Men, det Àr snarare norm Àn undantag att mannen Àr den i vÄrt samhÀlle som tjÀnar mest och oftare innehar chefs- och ledarepositioner. Fler kvinnor arbetar deltid Àn mÀn, och tre fjÀrdedelar av dem som arbetar som vikarier Àr kvinnor. NÀr det gÀller löneskillnader sÄ Àr dessa störst pÄ chefsnivÄ och genomgÄende sÄ har kvinnor inte lika hög lön som mÀn för samma arbete och endast 24 procent av landets chefer Àr kvinnor.

Bostadsbubblan i Spanien

I samband med den globala finanskrisen bröt ocksÄ en fastighetskris ut i Spanien med förödande konsekvenser för den spanska ekonomin. Spanien Àr unikt i och med att bygg- och fastighetssektorn haft en sÄ central roll i landets starka ekonomiska utveckling det senaste decenniet. Priserna pÄ bostÀder har haft en stabil och vÀldigt kraftig uppgÄng till följd av en rad faktorer som förklaras nÀrmare i uppsatsen.Dessa faktorer kan förklara en stor del av prisstegringen, men denna har inte varit befogad i sin fulla skala dÄ det finns bevis för att det skapades en prisbubbla pÄ fastighetsmarknaden under början av 2000-talet. Prisbubblan sprack till slut vid Ärsskiftet 2007/2008 och sedan dess har fastighetspriserna sakta sjunkit. Till följd av de strukturella bristerna i den spanska ekonomin och det stora beroendet av byggsektorn finner man sig idag i en orovÀckande situation dÀr 5 miljoner personer Àr arbetslösa och ca 1,5 miljoner nya bostÀder stÄr tomma.Under den spanska ekonomins expansiva Är byggdes det i ett vÀldigt högt tempo och bostadsbestÄndet utökades med 5 miljoner nya bostÀder pÄ bara nÄgra Är.

Maten pÄ bordet, hÀnderna i knÀet : En studie om pedagogers förhÄllningssÀtt vid matsituationer i förskolan

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt gentemot barn vid matsituationen i förskolan. Data insamlades genom videoobservationer vid matsituationer i förskolan och genom samtal med observerade pedagoger utifrÄn dessa videofilmer. Detta analyserades sedan utifrÄn viss tidigare forskning samt valda begrepp. I mitt resultat fann jag att pedagogerna gav barnen ett visst ansvar inom matsituationen, vad det gÀller till exempel matintag och i vissa fall val av placering. Pedagogerna sÄgs dock mÄnga gÄnger uppmuntra, uppmana och pÄminna barnen att Àta av maten samt hade rÀtt att förÀndra placeringar de inte fann lÀmpliga.

Maten pÄ bordet, hÀnderna i knÀet. : En studie om pedagogers förhÄllningssÀtt vid matsituationer i förskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt gentemot barn vid matsituationen i förskolan. Data insamlades genom videoobservationer vid matsituationer i förskolan och genom samtal med observerade pedagoger utifrÄn dessa videofilmer. Detta analyserades sedan utifrÄn viss tidigare forskning samt valda begrepp. I mitt resultat fann jag att pedagogerna gav barnen ett visst ansvar inom matsituationen, vad det gÀller till exempel matintag och i vissa fall val av placering. Pedagogerna sÄgs dock mÄnga gÄnger uppmuntra, uppmana och pÄminna barnen att Àta av maten samt hade rÀtt att förÀndra placeringar de inte fann lÀmpliga.

Barnlitteratur i förskolan : - en möjlighet till kunskapsutveckling?

Arbetets syfte Àr att undersöka hur förskolepersonalen pÄ ett antal förskolor i ett mindre samhÀlle i södra Sverige, med barn mellan ett och fyra Är, arbetar med barnlitteratur i ett kunskapsutvecklande syfte. VÄrt arbete tar sin utgÄngspunkt i Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlssons bok LitteraturlÀsning i förskolan (2013). I studien har man undersökt detta omrÄde och ger kritik till att barnlitteraturen till största del anvÀnds i form av disciplinÀra och strukturella syften, sÄ som lÀsvila och spontan lÀsning. Damber et al. (a.a.) menar att barnlitteraturen har en större potential och kan anvÀndas i mer kunskapsutvecklande syfte.

Om segregation i allmÀnhet och i HjÀllbo i synnerhet

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att titta nÀrmare pÄ begreppet segregation och dess orsaker och konsekvenser. Vidare vill vi koppla det till ett omrÄdesperspektiv dÀr HjÀllbo fÄr stÄ som exempel. FrÄgestÀllningarna rör vad segregation Àr, vad den beror pÄ, vad den kan fÄ för konsekvenser och om den alltid Àr negativ. Vi har valt ett annorlunda och okonventionellt grepp för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. Till stor del Àr uppsatsen en litteraturstudie kring segregation vilket ger en bakgrund till det breda forskningsomrÄdet bÄde i Sverige och internationellt.

Revolution eller Reproduktion? NĂ€r pedagogik blir identitetspolitik: En kritisk diskursanalys av interkulturella utbildningsstrategier i Guatemala

Skolan som spelplats för kultur- och identitetspolitik stÄr i fokus för denna uppsats. En utgÄngspunkt Àr att den politik som styr skolan Àven har inverkan pÄ, och Àr en produkt av, de diskurser som rÄder i samhÀllet nÀr det gÀller dessa frÄgor. Min undersökning Àr baserad pÄ situationen i Guatemala. DÀr finns sedan 2005 en nationell politisk strategi kring detta, uttryckt i styrdokumentet "Interkulturell tvÄsprÄkig utbildning", som har varit material för den kritiska diskursanalys jag hÀr genomför. Uppsatsen innehÄller Àven en jÀmförelse med lÀrares tankar kring detta pÄ plats i Guatemala, baserat pÄ vistelse och materialinsamling dÀr.

VÀrmebehandling av segjÀrn med hög kiselhalt

Bakgrunden till detta examensarbete var att Qumex Materialteknik vid ett flertal tillfÀllen konstaterat att material av typen SS 0725 har uppvisat bristfÀlliga hÀrdresultat. Materialet, som Àr relativt nytt pÄ marknaden, Àr ett gjutjÀrn av typen segjÀrn och utmÀrker sig gentemot andra segjÀrn pÄ grund av sitt höga innehÄll av kisel. DÄ segjÀrn enligt den nu gÀllande EN-standarden klassificeras efter sina mekaniska egenskaper uppstÄr ett problem gÀllande SS 0725. Materialet uppfyller de krav som Àr stÀllda för EN-GJS-500-7 och hamnar dÀrmed under samma materialbeteckning som ett segjÀrn med betydligt lÀgre kiselhalt. Att tvÄ material med olika kemisk sammansÀttning hamnar under samma beteckning kan innebÀra problem.

BFN:s K2-projekt ? Blir det nÄgon skillnad i praktiken?

Regleringen pĂ„ redovisningsomrĂ„det har under det senaste Ă„rtiondet utvecklats kraftigt, vilket sammantaget har inneburit en utveckling mot ett mer komplicerat regelverk. MĂ„lsĂ€ttningen med BFN:s förenklingsprojekt Ă€r att minska antalet regler, samla reglerna i ett allmĂ€nt rĂ„d samt generellt förenkla och förtydliga regelverket. K2 har mötts av omfattande kritik bĂ„de frĂ„n remissinstanserna och frĂ„n övriga redovisningsprofessionen. Även BFN:s interna osĂ€kerhet att fullfölja projektet vittnar om en misstro pĂ„ projektet och dess slutprodukt. Uppsatsen behandlar följande forskningsfrĂ„gor: Kan K2 innebĂ€ra förenklad redovisning för mindre företag? Är K2 en redovisningsmĂ€ssigt bra lösning? Uppsatsens syfte Ă€r att skapa en ökad förstĂ„else kring problematiken kring införandet av ny reglering pĂ„ redovisningsomrĂ„det.

Den svenska företagsobligationsmarknaden : En studie av dess strukturella förutsÀttningar och utvecklingspotential

Bakgrund: Traditionellt sett har det svenska sparandet i företagsobligationer varit lÄgt. PÄ grund av löpande budgetunderskott och en stor statsskuld har statlig upplÄning dominerat den svenska obligationsmarknaden i mÄnga Är. PÄ senare tid har det dock skett en förÀndring, i takt med ökade budgetöverskott och en reducering av statsskulden har den svenska statens lÄnebehov minskat. Detta i kombination med fallande marknadsrÀntor och en lÄg realrÀnta har bidragit till ett vÀxande intresse för företagsobligationer. Det finns endast ett fÄtal tidigare studier av den svenska företagsobligationsmarknaden och inte en enda av dem berör och ifrÄgasÀtter rÄdande marknadsstruktur, en telefonbaserad mÀklarmarknad, i nÄgon större omfattning.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför den svenska företagsobligationsmarknaden inte har utvecklats till en fungerande elektronisk auktionsmarknad i likhet med aktiemarknaden och dessutom undersöka vad som skulle krÀvas för att en sÄdan marknad skulle kunna uppstÄ.AvgrÀnsningar: Studien fokuserar pÄ marknaden för svenska företagsobligationer i Sverige.

Inget utan min hÀlsa ? Stress, kris och vÀgen till ÄterhÀmtning under studietiden

Studiens övergripande syfte var att utifrĂ„n ett Ă„terhĂ€mtningsperspektiv undersöka vad studenterna ansĂ„g bidrog till att de hamnade i psykiska kriser och hur de upplevde förutsĂ€ttningarna för ökat vĂ€lbefinnande och Ă„tergĂ„ng till studierna dĂ€refter.Syftet ringades in genom följande frĂ„gestĂ€llningar:? Varför minskade studenternas psykiska vĂ€lbefinnande?? Vilka upplevelser och erfarenheter hade studenterna av att bli sjuka under studietiden?? Vad frĂ€mjade respektive hindrade studenternas Ă„terhĂ€mtning?Det empiriska materialet inhĂ€mtades genom kvalitativ metod och fem enskilda intervjuer genomfördes med studenter som nyligen Ă„terupptagit sina studier efter sjukskrivning för psykisk ohĂ€lsa. Uppsatsen utgick frĂ„n fenomenologin och en induktiv ansats. Materialet analyserades genom tematisering och utifrĂ„n tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven; Symbolisk interaktionism, Stigma, Kris och ÅterhĂ€mtning. Studenterna hade utvecklat en sensibilitet inför livets utmaningar som fick dem att stĂ€lla orimliga krav pĂ„ sig sjĂ€lva och nĂ€r de kom att möta olika kriser klarade de inte av att hantera dessa.

Elevers skilda sÀtt att erfara talmönster - en studie av elever i Ärskurs 3 och 4

Matematiken handlar i mÄngt och mycket om att lösa problem och se mönster. Talmönster Àr en viktig del inom algebran och aritmetiken och Àr det fenomen som jag i denna studie vill undersöka elevers uppfattningar av. Syftet med föreliggande kvalitativa studie Àr att skapa kunskap om elevers skilda sÀtt att erfara talmönster, sÄvÀl talföljder som visuella talmönster. DÀrutöver syftar studien till att identifiera kritiska aspekter utifrÄn de skilda sÀtt som talmönstren erfars av eleverna.Nio elever i Ärskurs 3 och 4 har intervjuats utifrÄn ett antal talmönster. Fenomenografin och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgÄngspunkter och har anvÀnts för att analysera materialet.

Historieundervisningen och begreppet mÄngkultur

Sammanfattning Dagens skola Àr inte densamma som för trettio Är sedan. Det sker stÀndigt förÀndringar i samhÀllet och inte minst speglas detta i skolan, exempelvis syns det pÄ skolans utformning men ocksÄ pÄ skolans förhÄllningssÀtt till reformer och förnyelser i takt med förÀndringarna som sker. Ett tydligt exempel pÄ detta Àr de senaste reformerna inom skolpolitiken med de nya lÀroplanen och kursplanerna. Jag tycker att det Àr intressant att se pÄ just förhÄllningssÀttet mellan skolan och samhÀllsförÀndringar och de senaste reformerna Àr dÀrför mycket intressanta i den bemÀrkelsen. Den mÄngkulturella utvecklingen och dess prÀgel pÄ den svenska skolan och utbildningsvÀsendet Àr en samhÀllsutveckling som har intresserat mig och dÀrför valde jag att fördjupa mig i begreppet mÄngkultur.

Spin-coatade dispersioner pÄ glasytor : en studie av aggregationen mellan latex och DoTAB med AFM

Matematiken handlar i mÄngt och mycket om att lösa problem och se mönster. Talmönster Àr en viktig del inom algebran och aritmetiken och Àr det fenomen som jag i denna studie vill undersöka elevers uppfattningar av. Syftet med föreliggande kvalitativa studie Àr att skapa kunskap om elevers skilda sÀtt att erfara talmönster, sÄvÀl talföljder som visuella talmönster. DÀrutöver syftar studien till att identifiera kritiska aspekter utifrÄn de skilda sÀtt som talmönstren erfars av eleverna.Nio elever i Ärskurs 3 och 4 har intervjuats utifrÄn ett antal talmönster. Fenomenografin och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgÄngspunkter och har anvÀnts för att analysera materialet.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->