Studien är retrospektiv fram till år 2005 och syftet är att beskriva ungdomars lokala livsvillkor i en glesbyggds kommun. Studien försöker även utkristallisera de underliggande sociala faktorerna som inverkar till kvinnors och mäns val och förutsättningar att stanna kvar på orten eller flytta. Ansatsen utgörs av tillgänglig kvantitativ sekundärdata för att skildra de strukturella förhållandena i kommunen. Befintligt enkät material ?Ung 2005? utgör studiens empiriska del där urvalsfrågor synliggör ungdomars inställning och upplevelser kring boende, framtid och livskvalité.

Företag i Sverige styrs till största delen av män, Saab Aerotech är inget undantag. Med anledningen av detta är vårt syfte med den här studien att undersöka Saab Aerotechs chefers erfarenheter av kvinnligt chefskap.Uppsatsen är kvalitativ och baserad på intervjuer, urvalet består av fyra kvinnliga och fyra manliga chefer på Saab Aerotech. Vi har i vårt arbete valt att använda oss av Human Relations där den teoretiska grunden är organisationsteorin vilken bidrar till att förstå och förklara organisationer, samt Hirdmans genussystem och Kanters möjlighetsstruktur som belyser strukturella bestämmelser över beteende i organisationer.Resultatet visar att både individuella och organisatoriska faktorer möjliggör kvinnligt chefskap, Saab Aerotech är en öppen organisation som arbetar aktivt med att försöka ge kvinnorna möjligheten att avancera och är inte i sig hindret för kvinnligt chefskap. Detta stämmer inte riktigt överens med vad som framkommit av tidigare forskning..

Studien utreder fondförvaltares investeringsbeteende i förhållande till forskning om irrationellt beslutsfattande vid beslut som innefattar ett riskmoment. I studien har ett flertal fondförvaltare svarat på frågor som relaterar till forkning inom Behavioural Finance. Speciellt inriktat på Prospektteori och teorier om flockbeteende. Syftet är att identifierar eventuellt irrationellt investeringsbeteende hos fondförvaltare som i tidigare studier återfunnits hos privatsparare..

Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar kommunikation i beslutsfattande processer. Frågeställningar som besvarades handlade om medarbetarnas upplevelse av meningsfullhet och delaktighet samt ledarens kommunikativa roll i beslutsfattandeprocesser. Studien har haft ett hermeneutiskt angreppssätt och inspirerats av det kritiska perspektivet i tolkning av data. Datainsamling har skett med sex halvstrukturerade intervjuer i två offentliga företag. Det har framkommit i vår studie att det finns ett behov av tydlighet och ansvar i kommunikationen från både chefens och medarbetarnas perspektiv.

Barn med Down syndrom har ofta återkommande hörselproblem som exempelvis vaxpropp och sekretorisk mediaotit. Vanligt förekommande hörselnedsättning bland dessa barn är en fluktuerande konduktiv hörselnedsättning. Den utvecklingsstörning som syndromet orsakar kan leda till att barnen ej kan medverka aktivt vid konventionella hörselmätningar. Metoder för hörselutredning av små barn och barn som ej kan medverka adekvat är BRA, OAE och tympanometri. Syftet med arbetet är att belysa resultaten från BRA, OAE och tympanometri hos barn med DS.

Processorienterat synsätt präglar utvecklingen i verksamheter under 1990-talet. Denna utveckling återfinns även bland affärssystem som ska stödja verksamheten. Processorienterade affärssystem har blivit en alltmer viktig del av företagets verksamhet.Syftet med detta arbete var att ta reda på vilka faktorer affärssystemleverantörer anser vara viktiga för att kvalificera en kund. Undersökningen baseras på sju intervjuer hos fyra affärssystemsleverantörer.De faktorer som framkom kan delas in i tre olika typer av faktorer. Finansiella faktorer, relationsfaktorer och kundspecifika faktorer.

Forskning visar att samhället efterfrågar att förskolan ska hålla en hög kvalitet och utifrån läroplanen ska verksamheten arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete där barnens utveckling och lärande följs upp. Forskning visar även att kvalitetsbegreppet är komplext och uppfattas olika beroende på perspektiv, upplevelser och erfarenheter.Studiens syfte är att skildra hur diskurser kring kvalitet i förskolan opererar i talet hos förskolechefer, pedagoger och föräldrar samt hur de förhåller sig till begreppet. Studien belyses utifrån en diskursanalytisk forskningsansats där det insamlade materialet är baserat på kvalitativa intervjuer med tre förskolechefer och sex pedagoger samt kvalitativa frågeformulär med nio föräldrar.Resultatet visar att två samexisterade diskurser framträder i talet kring kvalitet: 1) Omsorgs diskurs, där barnen och föräldrarnas trygghet, glädje och välbefinnande är i fokus. 2) Lärande diskurs, där barnens lärprocesser mäts i förhållande till läroplanen.Slutsatsen utifrån resultatet visar att det är viktigt att skapa en förskola för barnen och därmed utgå från barnens perspektiv på verksamheten. Förskolechefer och pedagoger uttrycker att de har det yttersta ansvaret för att skapa en god kvalitet i förskolan.

Bakgrund: Vårt intresse för att undersöka fenomenet förskollärarens deltagande i barns lek har sin grund i att vi kan se att förskollärare gör annat arbete när barnen har sin egen lek. Vi vill få en inblick i hur förskollärare ser på sin roll i barns lek, samt vad olika forskare anser. Vi har lyft fram den forskning som har relevans för vår undersökning. Vår teoretiska utgångspunkt ligger i fenomenografin. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare ser på sin roll i barns lek i förskolan. Metod: I vår studie använder vi oss av en fenomenografiskt inspirerad forskningsansats. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjufrågor, och har intervjuat åtta förskollärare i två olika kommuner. Resultat: Resultatet visar att förskollärare i denna studie anser att leken är viktig för barnen och att de som förskollärare behövs för att utveckla leken.

Syftet med denna litteraturstudie var att lyfta fram hur vardagen upplevs, och vad som påverkar den, av patienter med svårläkande venöst bensår. Elva vetenskapliga artiklar granskades och kvalitetsbedömdes enligt givna kriterier. Därefter inleddes den strukturella analysen där tre huvudteman framträdde. Carnevalis balansmodell användes som teoretisk referensram. De tre teman som återfanns var: relationen mellan patient och profession; fysiska, psykiska och sociala konsekvenser av att leva med svårläkande venöst bensår, samt föreställningar och kunskap.

I denna uppsats analyseras vilka huvudsakliga ekonomiska och Strukturella faktorer som bestämmer den aggregerade efterfrågan på högskoleutbildning i Sverige. Den ekonomisk-teoretiska ansatsen fungerar sedan som underbyggnad till en ekonometrisk paneldataanalys där effekten av förändringar i ungdomsarbetslösheten på efterfrågan undersöks närmare. I den ekonometriska modelleringen inkluderas även avståndet till närmaste högskolecampus i en interaktionsterm med syftet att undersöka om effekten från förändringar i ungdomsarbetslösheten påverkas av det geografiska avståndet.Utifrån ett ekonomiskt angreppssätt beskrivs och analyseras den aggregerade efterfrågan utifrån utgångspunkten att den bestäms utifrån individers val att påbörja studier. Ur ett rationalitetsperspektiv kan olika faktorers påverkan på individers respektive nyttofunktion fungera som en förklaring till den aggregerade efterfrågans sammansättnig. Ett centralt begrepp är individens alternativkostnad som bl.a.

Mot bakgrund av den allt mer ökande ohälsan i arbetslivet var syftet med uppsatsen att undersöka begreppet livsstilskompetens så som det definieras av Prevent. Företagshälsovården var det forum jag vände mig till för att inhämta empiriskt material. Forskningsparadigmet var hermeneutiskt och metoden sam valdes var den kvalitativa intervjun. I resultatet av undersökningen framkom att olika människor kan ha olika attityd till egenansvar för hälsan samt att utvecklandet av livsstilskompetens kräver en inlärningsprocess. Olika Strukturella faktorer så som socioekonomisk klasstillhörighet, yrkesstatus, ekonomi och kön kan hjälpa, eller hindra, den utvecklingen.

Denna kvalitativa är utförd utifrån en hermeneutisk ansats med syftet att skapa en förståelse för hur individer som är diagnostiserade med ADHD erfar, definierar samt förhåller sig till sin problematik.Empirin består av fem semistrukturerade intervjuer med vuxna människor som alla erhållit diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med utgångspunkt i anpassningsteorin enligt Merton, kunskapssociologin enligt Berger och Luckmann samt KASAM genom Aron Antonovsky. Intervjuerna visar att respondenterna upplever sig leva i ett strukturellt utanförskap med begränsade möjligheter att förändra sin situation. Att leva i ett stress-samhälle anses heller inte vara gynnsamt för de individer med ADHD-relaterade svårigheter, svårigheter som tangerar gränsen till att kunna betraktas i termer av stressrespons. Vad som dominerar utsagorna är dess tydliga referens till den psykiatriska förklaringsmodellens dominans vilken inverkar menligt på de diagnostiserades realisering av målbilder till förmån för en tämligen tydlig fokusering på begränsningar.Sammantaget utgör ADHD med stor sannolikhet exempel på en multifaktoriell problematik med tät koppling till externa, Strukturella faktorer.

I denna uppsats analyseras vilka huvudsakliga ekonomiska och Strukturella faktorer som bestämmer den aggregerade efterfrågan på högskoleutbildning i Sverige. Den ekonomisk-teoretiska ansatsen fungerar sedan som underbyggnad till en ekonometrisk paneldataanalys där effekten av förändringar i ungdomsarbetslösheten på efterfrågan undersöks närmare. I den ekonometriska modelleringen inkluderas även avståndet till närmaste högskolecampus i en interaktionsterm med syftet att undersöka om effekten från förändringar i ungdomsarbetslösheten påverkas av det geografiska avståndet.Utifrån ett ekonomiskt angreppssätt beskrivs och analyseras den aggregerade efterfrågan utifrån utgångspunkten att den bestäms utifrån individers val att påbörja studier. Ur ett rationalitetsperspektiv kan olika faktorers påverkan på individers respektive nyttofunktion fungera som en förklaring till den aggregerade efterfrågans sammansättnig. Ett centralt begrepp är individens alternativkostnad som bl.a.

Idag ställs allt större krav på chefer från såväl medarbetare, högre chefer, kunder samt samarbetspartners vilket leder till att chefer behöver hjälp för att klara sin roll. Således blir stödet från HR (Human Resources) betydelsefullt för att klara både dagliga utmaningar och långsiktiga höga mål. Studien syftar till att undersöka hur chefer inom en stor privat organisation upplever stödet från HR i dagsläget och hur det i framtiden kan utvecklas. Det centrala i studien är undersökningen mellan chefers förväntningar på stödet från HR kontra det stöd som levereras. Studien består av nio semistrukturerde intervjuer om chefers upplevelser av tillhandahållandet av stöd från HR.

Uppsatsens syfte är att, utifrån ett ledningsperspektiv, beskriva hur strukturella förändringsarbeten i tre ideella ungdomsorganisationer påverkas av att ledningen byts ut varje år. Genom att intervjua personer som varit med och lett förändringsarbetet i dessa tre organisationer har författarna fått en inblick i förändringsarbetet och vad det innebär att ständigt byta ut ledningen. Analysen av intervjusvaren följer Lewins trestegsmodell för organisationsförändring. I slutsatsen redogör vi för den påverkan som dessa specifika förutsättningar har för ledning av förändringsarbetet i organisationerna..