Syftet med denna studie är att granska arméofficerares ledarskap i rollen som handledare i den svenska Försvarsmakten. Studien beskriver och karaktäriserar handledarbeteenden i handledarrollen samt vilka ledarstilar som kan observeras i dessa handledarbeteenden. Utifrån dessa beskrivningar, samt intervjupersonernas självbilder av sitt eget ledarskap, är även ett mål med studien att problematisera Försvarsmaktens föreskrivna ledarskapsmodell med stöd av ett nyinstitutionellt och kritiskt perspektiv. Empirin samlades in via observationer tillsammans med kvalitativa intervjuer vilka gjordes i direkt anslutning till observationerna. Resultatet visar att handledarbeteenden kan karaktäriseras på tre huvudsakliga sätt: coachande handledarbeteenden, kontrollerande handledarbeteenden samt handledarbeteenden genom att vara modell. Ledarstilarna i handledarbeteendena bildar en komplex mosaik av både utvecklande och transformativa samt konventionella och transaktionella ledarstilar vilka även visar att de avsedda ledar-stilarna till stor del divergerar från de observerade ledarstilarna.

Bakgrund: När individer från olika kulturer möts och arbetar tillsammans uppstår det ofta missförstånd och konflikter. Ett sätt att uppnå förståelse för hur nationell kultur påverkar ett företag, är att studera ett team. Ledaren är mycket viktig för teamet och i ett mångkulturellt team kan hans arbete bli komplicerat pga. olika värderingar etc. som finns i olika kulturer.

Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka metoder och strategier idrottslärare använder för att få elever att samarbeta i grupp. Detta utifrån arbetssätt som konflikthantering och kommunikation. Vidare var vår mening att undersöka vad lärarna ansåg att deras arbetsmetoder hade för effekter på eleverna. Vår teori bygger vi på Svedbergs (2007, s.192) modell som presenterar hur gruppens samarbete beror på tre faktorer i lärandet. Metoden i undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Tanken var att undersöka vad som var det centrala i lärarnas arbetsmetoder för att främja gruppsamarbetet i undervisningen. Vidare ville vi även undersöka hur de intervjuade lärarna beskriver sin ledarstil.Till undersökningen valdes sex idrottslärare där samtliga arbetade på skolor som var skilda från varandra.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur elever i årskurs tre och fyra uppfattar likhetstecknet och hur deras lärare undervisar begreppet ?likhetstecknet? för att öka förståelsen hos eleverna. För att kunna besvara mina frågeställningar använde jag mig av en kvantitativenkätundersökning och kvalitativa intervjuer. Samtliga elever fick svara på en gruppenkät, som bestod av nio prealgebraiska utsagor där likhetstecknet har en central roll. Elevernas svar analyserades och klassificerades i fyra olika kategorier: strukturell uppfattning, operationell uppfattning, annat och inget svar.

Ledarskap är av betydelse för arbetstagarens psykiska välbefinnande på arbetsplatsen. Sett till de som har lägst psykiskt välbefinnande är detta unga studerande kvinnor. Denna undersökning syftar därför till att undersöka vilka ledaregenskaper och ledarstilar som kvinnliga studenter i åldern 18-29 år anser är viktigast för att de ska uppleva psykiskt välbefinnande på sin framtida arbetsplats. För att besvara frågeställningarna utformades en enkät som lämnades ut till kvinnliga studenter i åldern 18-29 år. Respondenterna valdes ut genom ett konsekutivt urval.

Vårt syfte med uppsatsen är att utreda vilka faktorer som är av vikt för en framgångsrik förändringsprocess samt vilken påverkan ledarskap har på faktorerna. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade tio personer som är yrkesverksamma på två hotell i Sverige. Vi intervjuade respondenterna om den förändringsprocess som ett hotellkedjebyte innebär, och om den ledarstil hotellens general managers anser sig ha och ha haft under bytet. Våra sekundära källor utgörs av teorier inom framför allt service management, change management samt ledarskap/management. Vi har använt en blandning av induktivt och deduktivt arbetssätt.

Uppsatsens syfte är att se erfarenheter av ett bostadsområde ur ettföräldraperspektiv och hur erfarenheten påverkar föräldern i val gällande barnen. Genom att få enökad förståelse för hur föräldrarollen påverkas av ens bostadsområde, kan förälderns situationnyanseras och möjliga problem kan synliggöras.- Vad har föräldrar för upplevelse av Biskopsgården som bostadsområde?- Hur upplever föräldrarna relationen mellan boende i Biskopsgården?- Hur agerar föräldrar utifrån sina erfarenheter av området i frågor gällande sina barn?Metod och material: Syftet och Frågeställningarna besvaras med hjälp av kvalitativ metod. Genomen fokusgruppintervju och en enskild intervju, med totalt 5 föräldrar.Huvudresultat: Föräldrars upplevelser av Biskopsgården präglas av strukturell problematik, såsomsegregation och brister i de lokala skolorna. Man upplever också kriminalitet i området somproblematiskt.

Denna uppsats ämnar undersöka om och hur den strukturella vardagsrasismen upplevs av afrikaner i Sverige. Stor fokus ligger på att undersöka diskriminering i Sverige vilket leder till att orsaken till diskriminering, rasism, inte får det utrymme som den behöver. Detta har dock sina nackdelar då man riskerar att genom detta inte erkänna förekomsten av den rasism som finns i vårt samhälle i dagens Sverige. Genom en kvalitativ studie med djupintervjuer har jag i denna uppsats lyft fram upplevelsen av den strukturella vardagsrasismen. Den teoretiska bakgrunden för detta har varit social konstruktivism samt en "vi och de andra" uppdelning som lägger grunden för kategorisering och stigmatisering av de andra som sedan kan leda till rasistiska åsikter.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur SIBA AB:s storytelling påverkar de anställda. Uppsatsen utgår ifrån att storytelling kan ses som ett ledarskapsverktyg och undersöker därför hur de anställda påverkas av Fabian Bengtssons tillämpade ledarstil under rådande påfrestande situation föranledd av marknadsförändringar inom hemelektronikbranschen.Forskningsfrågor:Hur kan en ledare påverka de anställdas attityder till företaget under påfrestande situationer på marknaden?Hur kan storytelling fungera som ledarskapsverktyg för detta genom att öka de anställdas engagemang och intresse.Genomförande: Fallstudien på SIBA AB baseras på en kvantitativ och kvalitativ studie samt en narrativanalys av den pågående reklamkampanjen ?I Fabians värld?. Det empiriska materialet består av en enkätundersökning ställd till 75 anställda och en skriftlig intervju med Fabian Bengtsson samt en narrativanalys som innefattar fem reklamfilmer.Slutsatser: Det framgår av analyserna av det empiriska materialet att kommunikationsverktyget storytelling genom reklamkampanjen har haft en positiv påverkan på de anställda och skapat en uppfattning om ledarens ledarstil. Det framgår även att ledare genom storytelling kan påverka anställdas attityder och intresse för företaget.

Jag har i denna rapport studerat om det finns några skillnader mellan olika ledare beroende på deras ålder. Jag delade in respondenterna i tre olika ålderskategorier (unga, mellangamla, och gamla) och har sedan jämfört dessa kategorier med varandra. Som utgångspunkt beskrev jag hur vetenskaplig litteratur redogör för olika ledaregenskaper och olika ledarstilar. Som inledning förklarade jag skillnaden mellan chefskap och ledarskap, detta eftersom dessa begrepp lätt kan förväxlas. Chefskap innebär att man har fokus på att lösa uppgiften, och med ledarskap så har man även fokus på att utveckla medarbetarna, samt att dessa skall må bra och trivas på jobbet.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra hur klassrumsundervisning bedrivs i två svenska och två finska skolor för att finna möjliga förklaringar till PISA-undersökningens resultat (Programme for International Student Assessment). Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställning: Hur och till vad utnyttjas lektionstiden till? Hur upplevs det allmänna klassrumsklimatet? Hur ser ledarskapet i klassrummet ut?MetodDe metoder som använts i studien är löpande och på förhand kategoriserade observationer och kvalitativa intervjuer. Totalt har 24 klassrumsobservationer, tio lärarintervjuer och två intervjuer med rektorer genomförts vid två högstadieskolor i Storstockholm och vid två högstadieskolor i Helsingfors. Det som observerades var; lektionsinnehållet och tiden lagd på olika moment, elevernas självständighet, det disciplinära klimatet och relationen mellan lärare och elev samt klassrumsklimatet.

Ledarstilar i klassrummet kan rangordnas på ett kontrollkontinuum med hög grad av lärarkontroll i den ena ändenoch hög grad av elevers självkontroll i den andra änden. Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil gymnasieelever på ett naturvetenskapsprogram föredrar i klassrummet. En enkätundersökning har genomförts med 31 elever i årskurs 1 och 24 elever i årskurs 3. Undersökningen visar att en majoritet av gymnasieleverna föredrar ledarstilar som präglas av lärarkontroll. Undersökningen visar också att eleverna överlag vill vara delaktiga i planeringen av undervisningen och bedömningen av kunskaper.

Syfte: Syftet med detta arbete är att se om ledare tenderar att ha skiftande ledarstilar i och med att de har skiftande förutsättningar. Vi vill även se hur stor medvetenhet ledare tenderar att ha beträffande sin egen ledarstil.Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie, med intervjuer som ett viktigt inslag. Informationen som vi har insamlat ligger till grund för vår analys och slutdiskussion. Vi har utfört en intensiv studie där vi endast har intervjuat några få respondenter och utifrån de erhållna svaren bildat oss en uppfattning. Vi har studerat redan befintliga teorier och ställt dessa mot vårt empiriska material.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka faktorer pedagogerna anser är möjliga och viktiga att arbeta med för att skapa ett fungerande klassrumsklimat. Studien undersöker även varför och för vem klassrumsklimatet skall fungera enligt pedagogerna. Undersökningen har genomförts på grund av våra skilda upplevelser av klassrumsklimat under vår verksamhetsförlagda tid. Varför är det oroligt i ett klassrum medan det inte är det i ett annat klassrum? Varför fungerar samarbetet och klassrumsklimatet i vissa klassrum medan det inte gör det i andra klassrum? Detta har vi diskuterat och funderat över vad det kan bero på.