Introduktion: En viktig del av omvårdnadsforskning är patientens upplevelse av sin situation och samspelet mellan patienten och vårdaren. När döden närmar sig förändras patientens kropp och i dödsögonblicket händer något med kroppen. Det är detta mysterium, som har lett fram till denna studie för att skaffa djupare kunskap om människans upplevelse av sin kroppsliga förändring i livets slutskede.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur patienten upplever sin kropp under palliativ vård på en geriatrisk klinik och om vilket stöd de behöver av sjuksköterskan för att uppleva trygghet i sin kroppsliga förändring. Metod: Denna studie är en forskningsplan och innehåller en pilotstudie. Som metod används fenomenologisk hermeneutik inspirerad av Ricoeurs filosofi.

En brotyp som är vanlig bland brokonstruktioner är plattrambron. Denna brotyp byggs både med slak- och spännarmering. Det är dock vanligare att bygga med slakarmering än spännarmering, vilket övervägs särskilt då spännvidderna är ungefär 25- 30 meter eller mer. Inledningsvis har en noggrann litteraturstudie genomförts tillsammans med en intervju av en kunnig brokonstruktör för att säkerställa en interaktion mellan teori och aktuell praxis. Detta arbete har haft ett huvudmål, vilket är att ur ett struktur- och kostnadsperspektiv jämföra och utvärdera hur behovet av slakarmering varierar i en plattrambros farbana då spännvidder varieras och betongtvärsnitt ändras.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att studera utvecklingen och strukturen i Helsingborgs stadskärna och på Väla Köpcenter. Detta för att kunna kartlägga om det finns någon strukturmässig skillnad mellan platserna. Norrcity i Helsingborg fick Sveriges första gågata 1961. Efter det har handelstråken i stadsdelen växt och gågatorna utvidgats allt mer. Antalet restauranger och serveringar har ökat drastiskt sen 1970-talet.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att studera utvecklingen och strukturen i Helsingborgs stadskärna och på Väla Köpcenter. Detta för att kunna kartlägga om det finns någon strukturmässig skillnad mellan platserna. Norrcity i Helsingborg fick Sveriges första gågata 1961. Efter det har handelstråken i stadsdelen växt och gågatorna utvidgats allt mer. Antalet restauranger och serveringar har ökat drastiskt sen 1970-talet.

Överallt i samhället finns en mängd olika fysiska barriärer som fungerar som gränser och hinder. Barriärerna kan påverka rörelsemönstren hos stadens invånare och de kan påverka utvecklingen av staden. Begreppet barriär har en något negativ klang men det är viktigt att tänka på att barriärer kan vara så mycket mer än hinder. Många av de naturliga barriärerna, som vattendrag och berg, är viktiga för stads- och landskapsbilden. Andra barriärer, som till exempel vägar och järnvägar, har haft en stor betydelse för städers utveckling, de är också en förutsättning för att dagens samhällen ska överleva. Målet med examensarbetet, Barriärer i Karlstad ? en översiktlig analys, har varit att ta fram en översiktlig analys av de största fysiska barriärerna i Karlstad.

Banvaktsparken ligger utmed Hällbygatan i stadsdelen Luthagen i Uppsala och är cirka 0,4 hektar stor. En parkering, ett äldreboende och ett bullerplank mot Dalabanan angränsar mot parken. Jag upptäckte parken när jag sommarjobbade på Uppsala kommun under 2013. Jag besökte parken flera gånger och upptäckte att parkens enda besökare verkade vara hundägare som rastade sina hundar i parkens utkant mot Hällbygatan. Syftet med examensarbete är att ge parken en annan utformning och växtgestaltning som kan locka fler besökare.