Attityd har setts som en tillförlitlig variabel i syfte att förutspå ett visst beteende. Undersökningar kring etiskt märkta livsmedel har dock funnit att en positiv attityd i många fall inte resulterar i ett positivt köpbeteende. För att utreda om ett sådant attityd-beteende-gap föreligger även gällande Fairtrademärkt kaffe genomför vi en enkätstudie där vi mäter attityden till Fairtrademärkt kaffe och jämför detta resultat med köpbeteendeobservationer. Vi finner en övervägande positiv attityd i enkätundersökningen men trots detta visar observationerna på en låg köpfrekvensen av Fairtrademärkt kaffe. Vi kan således konstatera att ett attityd-beteende-gap existerar i vår studie.

Abstract    Titel:                  Vad upplever elever som meningsfullt i skolan?                       ? en salutogen studie vid en hälsofrämjande skola Nivå:              C-uppsats i ämnet pedagogik Författare:       Ellika Berggren och Ebba Franson Datum:              2010-01 Handledare:    Inger Ahlgren  Syftet: Elever i grundskolan som upplever skolan som meningsfull har större förutsättningar att uppleva hälsa och välmående i framtiden. För att kunna förstärka meningsfullheten i skolan är det enligt tidigare forskning viktigt att utgå från elevernas perspektiv. Syftet med studien är att mäta ett antal högstadieelevers KASAM i en hälsofrämjande skola och undersöka deras tankar kring att gå i skolan. Fokus kommer att ligga på vilka faktorer några av dessa elever kan uppleva som meningsfulla, och i så fall på vilket sätt dessa faktorer uppfattas som meningsfulla.

Denna studie syftar till att undersöka vad som motiverar elever att lära sig matematik samt undersöka den eventuella korrelationen mellan motivation och prestation i matematik. Motivation ses utifrån två huvudkategorier, inre och yttre motivation. Hur motivations- och prestationsnivån påverkar och påverkas av attityder mot matematikundervisningen samt påverkas av känslan av relevans är viktiga följdfrågor. Studien är kvantitativ och undersöker med hjälp av drygt 80 enkätsvar dessa frågeställningar. Analysen av det empiriska materialet visade att elever framför allt är motiverade att lära sig mer matematik på grund av yttre motivation (betyg, söka utbildning, föräldrar tycker det är viktigt).

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det finns några organisationsformer som genom att underlätta och förbättra arbetet, är att föredra för biståndsorganisationer när det gäller genomförande av hjälparbete i u-länder. Därmed syftar uppsatsen också till att producera tips som kan vara användbara för biståndsorganisationer vid organisationsutveckling. Uppsatsen resulterade i en lista över de olika sätt som en hjälporganisations struktur påverkar dess arbete samt tips på vilka åtgärder som kan tas, under rubrikerna: arbetssätt, ledning, anställda, kunskapsarkivering och projektarbete. Enligt denna lista borde hjälporganisationer anpassa sin struktur enligt följande kriterier:· väldefinierad verksamhet· effektiva kommunikationskanaler· ta till vara på drivkraft, kunskap och erfarenheter· tydlig ansvarsfördelning.

Att öka engagemang och inlärning är syftet med att integrera en pedagogisk agent i många spel. Detta fungerar väldigt bra, studier har visat att agenterna påverkar användares engagemang i lärsystemet och det påverkar även prestationen i lärsystemet och minnet för det användaren lärt sig. Lärsystem med pedagogiska agenter påverkar även inställningen till matematik positivt. Agenternas olika kön sägs påverka användare olika, maskulina agenter sägs leda till bättre prestation än de feminina agenterna. Dessa skillnader tros bero på de stereotyper vi människor tillskriver både människor och fiktiva karaktärer för att veta hur någon beter sig och hur man själv ska bete sig i relation till denne.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur ett antal förskolepedagoger tänker kring förskolebarns utagerande beteende; vad sådant beteende är, vad orsaken till det är samt hur man bör hantera det som pedagog. Jag har använd mig av kvalitativa intervjuer och intervjuat fem pedagoger. Frågan vad utagerande beteende hos barn är associerar informanterna först till olika slags konkreta yttringar, som bråk och skrik. Man associerar också till avvikande, störande beteenden. Orsaker till utagerande beteende associerar man till en mängd olika faktorer som hemmiljö, psykologiska faktorer och förhållanden i själva förskolemiljön.

Utifrån antagandet att individer är nyttomaximerare riskerar organisationer att genom prestationsmätning och incitamentsystem förstärka ett icke avsett beteende. Incitamentsystem i form av provision är vanligt inom säljyrket vilket torde göra ett aktivt arbete med utformning av styrsystem viktigt för säljande organisationer. Uppsatsen utgår från ett synsätt där en organisations olika delsystem inom ekonomistyrningen anses behöva helt överensstämma för att medarbetares faktiska beteende ska överensstämma med det av organisationen avsedda beteendet. Genom en fallstudie av ABC Bil, där intervjuer med säljare och personal på ledande befattning utförts, undersöks hur säljande organisationers olika delsystem inom ekonomistyrningen överensstämmer samt om säljares faktiska beteende överensstämmer med det av organisationen avsedda beteendet. Uppsatsen kommer till slutsatsen att ABC Bils olika delsystem inom ekonomistyrningen helt överensstämmer och att det även råder total överensstämmelse mellan säljarnas faktiska beteende och det av organisationen avsedda beteendet. Detta leder till att uppsatsen ger stöd till det teoretiska synsätt som utgjort uppsatsens utgångspunkt. .

Problemställning: Hur motiverar företag med lågkvalificerad arbetsstyrka sina anställda och hur moderniserade är de i sin användning av motivationsteorier? Syfte: Vår ambition med denna uppsats är att besvara vår frågeställning med hjälp av empirin från våra studieföretag och den teori vi anser är relevant i förhållandet till ämnet. Vi har valt att avgränsa oss till två studieföretag med okvalificerad arbetsstyrka. Vi presenterar hur anställningsprocessen kan ha inverkan på personalen och olika sätt att hantera prestationen i företaget. Vi beskriver olika motivationsteorier från 1800-talet till mer moderna teorier och vilka olika betydelse de har för motivation och prestation.

Läroplanens övergripande mål är att alla elever ska uppnå kunskapsmålen. Det finns dock många elever som riskerar att inte uppnå dessa mål. Med utgångspunkt från studiens syfte om att öka förståelsen för arbetet med elever som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen på grund av passivt beteende har vi undersökt hur lärare beskriver dessa elever. Vi har även undersökt hur lärare utformar undervisning och klassrumsmiljö för dessa elever, samt vilket pedagogiskt bemötande lärare ser som viktigt för att elever med passivt beteende ska kunna uppnå kunskapsmålen. Vi har också sökt svar på vilka svårigheter lärarna upplever i arbetet med dessa elever.

Syftet med denna studie är att undersöka behöriga lärare i idrott och hälsas attityder till överviktiga elever samt om det finns någon skillnad i lärarens förväntningar på normalviktiga och överviktiga elevers allmänna idrottsliga prestation. Studien bygger på enkätsvar av 70 behöriga lärare i idrott och hälsa i södra Sverige. Resultatet visar att lärare i idrott och hälsa har en viss negativ attityd mot elever med övervikt (N=69;M=3,59) och att det finns en skillnad i lärare i idrott och hälsas förväntning på överviktiga elever och normalviktiga elever i avseende, styrka (t=1,98;df;=69;P=0,05), rörlighet (t=9,95;df=69;P=0,01), uthållighet (t=10,48;df=69;P=0,01), koordination (t=8,71;df=69;P=0,01), förväntad allmän prestation (t=7,28;df=69;P=0,01) samt den totala förväntningen av elevernas prestation (t=10,35;df=69;P=0,01). Studien bekräftar tidigare forskning som även de funnit att lärare i idrott och hälsa har en viss negativ attityd till överviktiga elever. Nyckelord: Förväntningar, attityder och övervikt .

Sambandet mellan personlighet och arbetssökande beteende har mestadels undersökts bland studenter tidigare. Denna studie undersökte om känslomässig instabilitet påverkade sättet att söka arbete hos 123 arbetssökande icke-studenter mellan 20-65 år. Enkäten som användes bestod av Personality Questionnaire (Bäccman & Carlstedt, 2010), som mäter personligheten utifrån femfaktorsmodellen, samt Job Search Behavior (Blau, 1994), som mäter förberedande och aktiva arbetssökande beteenden. Det fanns ett samband mellan känslomässig instabilitet och båda arbetssökande beteenden. Känslomässig instabilitet kunde dock inte ensam predicera vilket arbetssökande beteende individer väljer, men tillsammans med ålder kunde känslomässig instabilitet predicera förberedande arbetssökande, och ålder kunde även ensamt predicera förberedande arbetssökande.

ABSTRACT Leet, Susanne & Mollin, Pia (2011), Barn gör rätt om de kan. (Children do the right thing if they can) Malmö högskola, Lärarutbildningen, Skolutveckling och ledarskap Syftet med vår studie är att undersöka om CPS - Collaborative Problem Solving, på svenska samarbetsbaserad problemlösning, kan hjälpa barn med problemskapande beteende. Vi vill också ta reda på hur pedagoger ser på dessa barn barn och om arbetet med CPS har förändrat deras synsätt? Våra frågeställningar är: Kan CPS hjälpa barn med problemskapande beteende? Hur ser lärare på dessa barn och har arbetet med CPS förändrat deras synsätt? Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och använt oss av ett frågeformulär och en gruppintervju för att samla in vårt empiriska material. Detta är ett litet urval.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka det subjektiva välbefinnandet hos elittränare i fotboll och deras strategier för att känna subjektiva välbefinnande samt om tränarnas upplevelse av att subjektivt välbefinnande påverkar prestationen som tränare.Frågeställningarna är: - hur upplever elittränarna sitt subjektiva välbefinnande - har elittränarna någon strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande och hur är denna strategi i så fall är utformad - upplever elittränarna att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränareMetodStudien är en tvärsnittsstudie där både kvantitativ metod och kvalitativ metod har använts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfälle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkät med fyra frågeformulär (två om subjektivt välbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om återhämtning) samt en fråga om de har en strategi för välbefinnande och hur ofta de i så fall använder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstränare och två öppna frågor i enkäten. Intervjuerna innebar en fördjupning av tränarens uppfattning om subjektivt välbefinnande och prestation samt tränarens strategi för att känna välbefinnande. De två öppna frågorna var hur tränarens prestation påverkas av hur han mår och att de tränare som hade strategi för sitt välbefinnande beskrev sin strategi.ResultatVid tidpunkten för denna studie uppvisar nästan hälften av tränarna ett lågt resultat i antingen något av de två frågeformulär som rör subjektivt välbefinnande eller i båda frågeformulären.

Andelen barn som uppfyller en psykiatrisk diagnos är ca 15 % men endast 5 % har kontakt med BUP. För att belägga hur befintliga resurser inom BUP används har denna studie undersökt vilka barn mellan 5 och 15 år som blev patienter på BUP i 24 månader eller mer. Alla (n=323) nya patienter på BUP i Västerås och Sala 2006 ingick i studien. Data från intagningen erhölls avseende extrovert och introvert beteende, funktionsnivå, påverkan på familjen samt negativa livserfarenheter. Barn som behandlades länge hade större svårigheter med extrovert beteende, lägre funktionsnivå och större påverkan på familjen.

Studien har haft som syfte att genom exempel belysa hur skola respektive socialtjänst arbetar med ungdomar med avvikande beteende. För att därigenom undersöka om- och hur samverkan myndigheterna emellan kan förbättra möjligheterna för psykosocial behandling av dessa ungdomar. Studien har en hermeneutisk ansats och har utgått ifrån den kvalitativa forskningstraditionen. Insamlandet av empirin har skett igenom intervjuer i en mindre- respektive en medelstor kommun. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med två representanter ifrån varje myndighet, dessa intervjuer har sedan tolkats med en kvalitativ innehållsanalys.