Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka föreställningar chefer har angående vilka kompetenser som krävs för att göra karriär i Sverige. Genom empirin fann vi att ett antal olika kompetenser är nödvändiga för att göra karriär i Sverige. För att bli en av dem som kommer på tal när en chefstjänst ska tillsättas krävs att rätt personer uppmärksammar en individs prestation. Det krävs även rätt klädsel, rätt språkbruk, social kompetens samt ett välutvecklat nätverk. Dessa kompetenser skiljer sig åt mellan kvinnor och män.The purpose with the thesis is to describe which conceptions that managers have regarding the competences that are acquired to have a career in Sweden.

Tidigare studier har visat på sambandet mellan oräddhet, psykopati,aggressivitet och antisocialt beteende. Denna studie undersöktefenotypiska och genetiska relationer mellan komponenter i the skinconductance fear conditioning task och i psykopatiskapersonlighetsdrag. Data hämtades från den longitudinella studien;Tvillingstudie om riskfaktorer för antisocialt beteende (RFAB) vidUniversity of Southern California och data från pågående tillfälle 5inkluderades i studien. Resultatet visade på betydelsen av bådegenetiska och icke-gemensamma miljö influenser förklarade varianseni obetingad respons. I överensstämmelse med tidigare forskningvisade resultaten att individer som visade på högre nivåer avmanipulativt och svekfullt beteende också uppvisade större brister irädslobetingelser..

Individuell lönesättning är ett komplext fenomen. Det finns vetenskapligt stöd för att rättvisa är en förutsättning individuell lönesättning som fungerande styrmedel (Simons & Robertsson, 2003), samt att rättvisa individuella löner har en positiv betydelse för motivation och prestation (t ex Folger & Konovsky, 1989). Syftet med studien var att undersöka om det finns diskrepans mellan medarbetares uppfattning om vilka kriterierna i den individuella lönesättningen är och deras uppfattning om vilka kriterier som bör ligga till grund för individuell lönesättning, samt om och i så fall hur denna diskrepans påverkar upplevd rättvisa i samband med individuell lönesättning. 143 undersökningsdeltagare besvarade en enkät vilken innehöll frågor om löneprocessen. Deltagarnas upplevda lönerättvisa mättes genom fyra dimensioner ? distributiv, procedurmässig, mellanmänsklig och informativ.

Den här fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbättra service genom lärandet från en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i så fall hur den ska utformas. Vi ville även öka vår kunskap om hur Stena Line kan förändra de anställdas beteenden med hjälp av e-learning och vilka förutsättningar som krävs för att personalen ska bli motiverade till att förändra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. Tillvägagångssättet har varit att inledningsvis dela ut en enkät, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. Därefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hänsyn tagen till enkätens resultat. Det kvalitativa tillvägagångssättet har varit vår huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras är viktigt för hur den mottas hos anställda, vilket i sin tur påverkar resultatet av utbildningen.

Omvårdnad av en person med demenssjukdom ställer andra krav på vårdaren än omvårdnad av en kognitivt frisk person. En person med demenssjukdom drabbas av personlighets förändring vilket medför ett förändrat beteende bland annat i form av bristande självinsikt, oro och brister i förmågan att förstå konsekvenser av sitt handlande. Syftet med kunskapsöversikten var att sammanställa kunskap om olika åtgärder som kan tillämpas för att minska oro hos personer med demenssjukdom. Resultatet visade att sättet att kommunicera och personcentrerad vård är faktorer som påverkar agitationsbeteende hos en person med demenssjukdom. För att bemöta en person med demenssjukdom är det av betydelse hur vårdpersonal kommunicerar med den demenssjuke för att inte förhöja agitations beteende.

Under det senaste decenniet har media och forskare talat om att ett stillasittande beteende inte är bra för dig, och att du därför måste du träna regelbundet för att hålla upp en god hälsa. Nyligen publicerade rapporter visar nu att ett stillasittande beteende, definierat som muskulär inaktivitet ökar risken för de flesta av dagens folksjukdomar och förtida död. Dessa risker är oberoende av fysisk aktivitet mellan dina stillasittande perioder. Stillasittande tid bör betraktas som en separat hälsorisk och livsstilsvariabel.Vissa är mycket stillasittande på sin fritid och andra har ett mycket stillasittande jobb. Men det finns en grupp människor som inte kan påverka sin egen stillasittande tid under vardagar, nämligen barnen och ungdomarna i skolan.

Ledaren har en avsevärd påverkan på medarbetarens prestationsförmåga ocharbetstillfredsställelse. Stöd är en kommunikationsaspekt som främjardelaktighet, tillfredställelse och prestationsutveckling för individen, menbidrar också till företagets lönsamhet. Första delstudien undersökersambandet mellan ledares kommunikationsförmåga och medarbetarnasprestationsförmåga. Data insamlad i interkulturellt, industriellt företag i sexländer, tre världsdelar (N=2568). Resultatet visar ett signifikant sambandmellan ledarens kommunikationsförmåga och medarbetares prestationsförmåga.Ifrågasätta predicerar medarbetarnas prestation i störstutsträckning i fem av sex länder.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka fyra lärares erfarenheter av bedömningsfrågor, kopplade till betygssättning, i det nuvarande kunskaps- och målrelaterade betygssystemet. Mer specifikt fokuseras utgångspunkten om likvärdighet i den svenska skolans nuvarande betygssystem. .

AbstractStudiens syfte var att undersöka om det finns något samband mellan individualiseraderelationer i familjen och den ökade psykiska ohälsan. Metoden för studien varkvalitativa forskningsintervjuer och tre terapeuter som var verksamma i Göteborgintervjuades. Materialet som framkommit genom intervjuerna har framställts genombeskrivande analys där intervjupersonernas berättelser har återgivits. Resultatet avstudien visar på att den psykiska hälsan har påverkats av att individer inom familjenblivit mer individualiserade, dock inte om det är positivt eller negativt. Terapeuterna sågen mer positiv bild av individualiseringens inverkan på psykisk hälsa, mycket på grundav ökad jämställdhet och större möjligheter till att uttrycka sina behov.

Sammanfattningsvis visar studien att fysiska träffar bär organiseras på gymnasienivå en till två gång i månaden, så att kursmål uppnås och för att ge struktur för elever vid nätbaserad distansundervisning. Resultatet visar också att läraren bär införa struktur kring kontakter med elever via Internet, det är viktigt för eleverna att frågor besvaras snabbt samt kunskap om när svar kan förväntas. Dessutom visar studien att det är viktigt med en specialutformad lärplattformen, där samarbetsinlärning och gruppgemenskap kan ske. Skolan måste också ansvara får att tillgång till persondatorer med bredbandsuppkoppling finns att tillgå..

Bakgrund: När en person drabbas av svår demens innebär det problem med varseblivning, aktivitet, minne, tänkande och kommunikation. Det är vanligt att betrakta en person med demens som en icke-person och detta bidrar till att de upplever vårdlidande. Agitation är en övergripande term som ofta används som benämning för beteenden som oro, aggressivitet, vandringsbeteende, rop och skrik. Agiterat beteende kan uppstå på grund av vårdpersonalens beteende. Detta kan vara till exempel prealistiska förväntningar och krav, maktkamper, inte avpassande och motsägande handlingar, aggressiva och förödmjukande reaktioner, okunskap om vårdtagarens behov och utmattning hos vårdpersonal.

Ledaren har en avsevärd påverkan på medarbetarens prestationsförmåga ocharbetstillfredsställelse. Stöd är en kommunikationsaspekt som främjardelaktighet, tillfredställelse och prestationsutveckling för individen, menbidrar också till företagets lönsamhet. Första delstudien undersökersambandet mellan ledares kommunikationsförmåga och medarbetarnasprestationsförmåga. Data insamlad i interkulturellt, industriellt företag i sexländer, tre världsdelar (N=2568). Resultatet visar ett signifikant sambandmellan ledarens kommunikationsförmåga och medarbetares prestationsförmåga.Ifrågasätta predicerar medarbetarnas prestation i störstutsträckning i fem av sex länder.

Underso?kningens syfte har varit att studera och synliggöra social och studierelaterad stress i två professionsorienterade utbildningar samt att studera genusaspekter i anslutning till detta.Studien är grundad på kvantitativ ansats, baserad på gruppenkät och efterföljde statistiska bearbetningar. Resultatet redogör för studenternas sociala och studierelaterade stress med fokus på psykologstudenter och informationsteknologstudenter, inklusive genusaspekten.Enligt resultatet uppskattade respondenterna sina stressnivåer på en medelhog grad. Det finns en grupp individer (cirka 15 procent) som visar psykosomatiska symptom på långvarig stress. Studenterna upplever studierelaterade stressfaktorer, stressorer som rör studieteknik, prestation, kontroll över den egna studiesituationen och rädslan inför framtiden, samt stressorer som relateras till olika sociala förhållanden.

Syftet med denna uppsats belyser hur lärare med erfarenhet av arbete med elever i behov av särskilt stöd, upplever att lärare kan underlätta för barn med ADHD i skolmiljön. Vi har intervjuat lärare med erfarenhet av arbete med elever i behov av särskilt stöd. Våra informanter består av en fritidspedagog, en lärare och fyra specialpedagoger. Våra informanter arbetar på resursskolor respektive ?vanliga? skolor.

I denna studie undersöktes hur man som pedagog kan bemöta barn med ADHD-problematik och vilka arbetsmetoder man kan använda sig av. Materialet är framtaget med hjälp av litteraturstudier och intervjuer. Studien fokuserar på två frågeställningar: 1) Hur bemöter pedagoger barn med ADHD? 2) Vilka arbetssätt/metoder används för att främja barn med ADHD? I undersökningen intervjuades fem pedagoger och det framgick att de alla hade ungefär samma uppfattning om hur man som lärare bör bemöta barnen, men de hade olika metoder för arbetet med varje enskilt barn. Samtliga pedagoger poängterade vikten av struktur och individuellt utformade aktivitetsscheman och menade att detta är de viktigaste delarna i arbetet med barn med ADHD-problematik. De ansåg att barnen mår bra av en god struktur i vardagen. Slutsatsen av studien är att pedagogen bör utforma en strukturerad läromiljö och tillgodose individens behov för att varje barn ska kunna utvecklas och må bra i vardagen.