Konkurser förekommer bÄde bland privatpersoner och bland företag. NÀr nÄgon har bekymmer ekonomiskt och vet med sig att en konkurs kan vara nÀsta steg Àr det vanligt att denne företar transaktioner som syftar till att undvika de följder en konkurs för med sig. PÄ grund av detta har det ansetts att regler behövs genom vilka sÄdan egendom kan föras tillbaka till konkursboet. MÄnga gÄnger rÀcker det inte med specifika regler som riktar in sig pÄ rÀttshandlingar av ett visst slag. Det uppkommer hela tiden nya situationer som lagstiftningen inte kan komma Ät genom dessa regler, dÀrför har det funnits ett behov av allmÀnna regler som kan angripa sÄdana rÀttshandlingar som faller utanför övriga reglers tillÀmpningsomrÄden.

Denna uppsats syfte Àr att se hur dagens historiesyn kommer till uttryck i lÀromedel för gymnasiets kurs Historia A. Min utgÄngspunkt Àr att historiebegreppet idag har breddats till att innefatta fler perspektiv, som till exempel social-, miljö- och genushistoria. Jag undersökte fyra lÀroböcker som alla anvÀnds i undervisning pÄ gymnasiet och tillsammans representerar tre olika förlag. Utöver att titta övergripande pÄ innehÄllet sÄ fokuserade jag pÄ tre perspektiv. Dessa var genus, etnicitet och historiemedvetande.

Arbetslösheten i Sverige ökade och nÄdde rekordhöjder under första halvan av 1990-talet. En metod för att minska ned denna blev att investera i nyföretagande. För att kunna öka nyföretagandet har forskare funnit att det krÀvs förstÄelse för vad som motiverar mÀnniskor att starta företag. De har kommit fram till att individer kan drivas av tvÄ olika motiv för att starta företag, dels frivilligt företagande och dels tvÄng. Utöver motivationen pÄverkar Àven strukturen i omgivningen.Syftet med denna undersökning Àr att dels ge en beskrivning över hur strukturen kan pÄverka nyföretagandet i en region, och dels att undersöka vilken bakgrund och vilket motiv personer som startar företag har.

Enligt vÄr empiri kan lÀrande uppstÄ Àven i nÀtverk som inte Àr skapade med grundtanke att lÀra. NÀtverksplattformen Àr en viktig grund för att lÀrandet ska kunna utvecklas, vi ser dock lite annorlunda pÄ tid och resurser dÄ teorin sÀger att den Àr tidskrÀvande, medan vi menar motsatsen. Vi anser Àven att NÀtverksplattformen behöver kompletteras. HÀr utgör bland annat struktur och rutiner en viktig förutsÀttning, men ocksÄ motivation och utvecklandet av individen för att bibehÄlla lÀrandet i ett lÀngre perspektiv..

I min studie har jag intervjuat sammanlagt Ätta pedagoger inom uteförskola, traditionell förskola och skola. Syftet med studien var att ta reda pÄ likheter och skillnader i pedagogernas syn pÄ utomhuspedagogik. Vidare ville jag skaffa mig uppfattning om pedagogernas resonemang om fördelar och nackdelar med utomhuspedagogik samt hur utevistelsen pÄverkar barns lÀrande. Alla pedagoger ansÄg att utomhuspedagogik innebÀr aktiviteter/lektioner utomhus som Àr utformade pÄ ett lÀrande sÀtt och nÄgra talade om uteövningar som frÀmjar barnens lÀrandeprocess. Pedagogerna sÄg mÄnga möjligheter med utomhuspedagogik, bland annat att barnen blir lugnare och piggare utomhus som frÀmjar lÀrandeprocessen.

OmvÀrlden förÀndras stÀndigt och dÀrför behöver företagen en mer flexibel styrning, ett sÀtt att uppnÄ detta Àr att avskaffa budgeten. Syftet med denna uppsats var att skapa förstÄelse för hur ett företag kan styra budgetlöst, vad skillnaderna Àr mellan den traditionella och den budgetlösa styrningen. Vi ville Àven beskriva olika alternativa styrmedel som anvÀnds vid den budgetlösa styrningen. Datainsamlingen skedde via litteratur, artiklar och intervjuer. Av den teori vi fann var den mesta litteraturen skriven av Jan Wallander.

Mitt syfte med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka projektbaserad undervisning ur ett elevperspektiv. Jag har gjort en kvalitativ undersökning dÀr jag har intervjuat nio elever pÄ en gymnasieskola om deras syn pÄ arbetssÀttet som man anvÀnder dÀr, nÀmligen projektbaserat och Àmnesintegrerat. Teorin Àr att arbetssÀttet Àr elevaktivt och verklighetsnÀra. Jag ville undersöka om eleverna uppfattar det pÄ det sÀttet. Mina forskningsfrÄgor har varit: ? Hur uppfattar eleverna att arbeta Àmnesintegrerat i projektform? ? Hur menar eleverna att arbetssÀttet pÄverkar deras lÀrande? Eleverna uppfattar arbetet i projektform som ett roligt och stimulerande arbetssÀtt.

HÀlso- och sjukvÄrden stÄr inför en stor utmaning, bÄde i Sverige och i vÀrlden. Kraven ökar pÄ bÄde kvalitet, sÀkerhet och effektivitet. Informatik Àr ett vÀrdefullt verktyg för att hantera dessa nya krav. Trots det nyttjas inte den tillgÀngliga informations- och kommunikationsteknologin fullt ut. Den hÀr systematiska litteraturstudien undersöker vilken betydelse informatik har för omvÄrdnadsarbetet, ur sjuksköterskor verksamma i svensk hÀlso- och sjukvÄrds perspektiv.

OsÀkra anstÀllningsformer som timanstÀllningar har under de senaste Ären ökat i Sverige. Personer med sÄdana anstÀllningsformer befinner sig i en mer utsatt situation i jÀmförelse med tillsvidareanstÀllda. TimanstÀllda har ofta begrÀnsat inflytande över sitt arbete och smÄ utvecklingsmöjligheter. En anstÀllningsform som timanstÀllning har Àven stor inverkat pÄ privatlivet, bÄde vad gÀller arbetstider och varaktighet.Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar arbetstillfredsstÀllelsen och den psykosociala arbetsmiljön hos ett urval timanstÀllda pÄ ett företag i Mellansverige.Metod: Genom ett induktivt angreppssÀtt, en traditionell forskningsprocess och en kvalitativ datainsamlingsmetod har sex stycken semistrukturerade intervjuer genomförts.Resultat: De kategorier som pÄverkade ArbetstillfredsstÀllelse var: FörmÄner ger en positiv upplevelse av arbetsplatsen, Lön ger uppskattning, Variation i arbetet och Trivsel pÄ arbetsplatsen.De kategorier som pÄverkade den Psykosocial arbetsmiljö var Arbetet pÄverkar individen, Varierande arbetsdagar, Negativ inverkan pÄ hÀlsan, Höga förvÀntningar men dÄlig feedback och Sociala relationer..

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur förskollÀrare motiverar leken pedagogiskt och vilken betydelse de tror att leken har pÄ barns lÀrande och utveckling samt undersöka i vilken utstrÀckning nÄgra av de största lekteorierna kommer till uttryck hos praktiserande pedagoger. Uppsatsen Àr en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med 10 förskollÀrare. I resultatet framgÄr det att förskollÀrarna tycker att leken Àr grunden till barns lÀrande och utveckling. Pedagogerna menar att det Àr i leken som barn utvecklar sitt lÀrande.

Inledande problemDet har under ett flertal Är skett organisationsförÀndringar inom Svenska ridsportförbundet och dennes underorganisation tÀvling/hoppning. Dessa förÀndringar har pÄverkat det Svenska hopplandslaget, dÄ deras ledning kommit och gÄtt pÄ grund av interna konflikter som pÄgÄtt mellan det Svenska ridsportförbundet och tÀvling/hopporganisationen. I denna studie har jag undersökt samarbetet mellan det Svenska ridsportförbundet och tÀvling/hopporganisationen för att ge förslag pÄ hur organisationen kan utvecklas, för att Äterigen fÄ med sig det Svenska hopplandslaget sÄ att det sportsligt kan hÀvda sig internationellt. ForskningsfrÄgan som varit vÀgledande i denna studie: Hur kan tÀvling/hopporganisationen utvecklas för att skapa ett framgÄngsrikt och hÄllbart landslag?SyfteSyftet med studien Àr att undersöka tÀvling/hopporganisationen och deras samarbete med Svenska ridsportförbundet för att med hjÀlp av innovationsprocesser arbeta fram förslag till hur organisationen kan utvecklas, sÄ att den Äterigen fÄr med sig landslaget och sportsligt kan hÀvda sig internationellt.

TFT (Thought Field Therapy) och EFT (Emotional Freedom Techniques) Àr tvÄ energipsykologiska metoder som anvÀnts vid Ängestproblematik. Energipsykologi Àr ett samlingsnamn för metoder med influenser frÄn bland annat traditionell kinesisk medicin. TFT och EFT har diskuterats som ett komplement till vedertagen behandling vid traumatisering. Föreliggande uppsats syftade till att undersöka omrÄdet energipsykologi och belysa TFT och EFT för traumabehandling. Datainsamling genomfördes i tvÄ steg genom en litteratur- och intervjustudie, som jÀmfördes med varandra.

Samtidighetskonflikt, Àven kÀnt under den engelska termen concurrency conflict, uppstÄr nÀr tvÄ eller flera processer försöker uppdatera samma information i en databas vid samma tidpunkt. Processen som sparar Àndringarna sist blir de Àndringar som gÀller och pÄ sÄ sÀtt kan viktigt information försvinna. Det finns flera tillvÀgagÄngssÀtt för att förhindra dessa problem med olika typer av samtidighetskontroller som kan ske i applikationen eller redan pÄ databasnivÄ via lagrade procedurer.Metoden som anvÀnds för att undersöka problemomrÄdet har utgÄtt frÄn ett praktiskt arbete med en utökning av en existerande applikation, webbutiken RoyalDesign, skriven i ASP.NET (ASP-dotnet) Web Forms. Utökningen krÀver samtidighetskontroll dÀr anvÀndaren ska informeras av eventuella konflikter. Undersökningen avser att granska hur samtidighetskontroll implementeras och hanteras i applikationen.

Avtal som ska löpa under en lÀngre eller pÄ en obestÀmd tid kan stöta pÄ problem. Problemen uppstÄr pÄ grund av att den vÀrld vi lever i idag Àr förÀnderlig. Detta gör att avtal riskerar att blir omoderna och inte passa in pÄ de Àndrade förhÄllanden som rÄder. I denna uppsats har vi försökt att ta reda pÄ vilka möjligheter som stÄr parterna till buds för att förebygga dessa problem. Tyngdpunkten i detta arbete ligger pÄ omförhandlingsklausuler vilket Àr en möjlighet att fÄ bukt med problemet Àndrade förhÄllanden.

Fler och fler arbetsplatser erbjuder idag e-utbildningar till sina anstÀllda. Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra anstÀlldas upplevelser av e-utbildning som erbjuds av arbetsgivaren. För att uppnÄ syftet med studien anvÀndes en kvalitativ studieansats. Genom intervjuer med fyra kundservicehandlÀggare pÄ en myndighet har studiens resultat framkommit. Resultatet av undersökningen visar att de anstÀllda var positivt instÀllda till e-utbildning men ville gÀrna att det kombinerades med traditionell utbildning, dÄ samtliga pÄtalade att de saknade det personliga mötet i e-utbildningar.