Bakgrund:Awareness definieras som nÀr en patient i generell anestesi i efterhand kan minnas hÀndelser eller ha förnimmelser frÄn en operation dÄ han eller hon borde varit medvetslös. Det Àr en allvarlig anestesiologisk komplikation som kan leda till posttraumatiskt stressyndrom. Av de patienter som genomgÄr kirurgiska ingrepp i generell anestesi drabbas cirka 0,1 - 0,2 %. Den vanligaste orsaken till awareness Àr ytlig anestesi, vilket hos sÀrskilda riskpatienter ibland kan vara svÄrt att förebygga med endast traditionell övervakning. Det finns dÀrför ytterligare metoder att tillgÄ.

Bakgrund: En organisation mÄste fatta en mÀngd beslut och vilket beslut som fattas beror pÄ dess vision och affÀrsidé. Ur affÀrsidén kan företagets kritiska framgÄngsfaktorer urskiljas eftersom denna anger vad organisationen skall tjÀna pengar pÄ. För att uppnÄ affÀrsidén utformar företaget en strategi och en struktur. Om det viktigaste för företaget Àr att uppnÄ kostnadsreducering kan strategin sÀgas vara produktionsorienterad. Resurser mÄste dÄ grupperas efter kompetensomrÄde och dÀrför vÀljs en funktionsorganisation.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka faktorer och egenskaper mellanchefer inom Halmstad Energi och Miljö AB upplever som viktiga för att kunna utöva, enligt dem det goda ledarskapet och vilka möjligheter och begrÀnsningar organisationen HEM skapar för dem att kunna utöva detta. En kvalitativ studie har gjorts dÀr sex mellanchefer intervjuats pÄ organisationen HEM. Resultat visade att respondenternas förestÀllning om det goda ledarskapet har likheter med den litteratur som behandlats i studien. I studien har ledarskapsteorier anvÀnts, dÀr relationsorienterat och uppgiftsorienterat ledarskap stÄtt i fokus. Teorier kring organisationers struktur och kultur har Àven behandlats.

Annonsörer upplever en förÀndring i medielandskapet och det Àr svÄrare att konkurrera om tittarnas uppmÀrksamhet. Uppsatsen inriktar sig pÄ hur vÀlgörenhetsorganisationer kan aktivera ett hjÀlpande beteende i det förÀndrade medielandskapet, dels genom digitala medier och dels genom traditionell linjÀr TV..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ekonomistyrningen Àr utformad i dagligvaruhandeln. Uppsatsen bygger pÄ en undersökning av tre företag, ICA, Coop och Axfood. Vi har med hjÀlp av teori och empiri tagit fram en egen modell som vi anvÀnder för att analysera fallföretagens ekonomistyrning. VÄr slutsats Àr att den befintliga ekonomistyrning som finns i dagligvaruhandeln Àr högst traditionell. Dagligvarumarknaden prÀglas av fÄ aktörer som Àr stora kedjeföretag.

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Har de modernistiska principerna med industriellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyggelsekaraktĂ€r, brist pĂ„ mötesplatser och brist pĂ„ lokal kommers? Mitt antagande Ă€r att detta Ă€r fallet och frĂ„gan blir dĂ„ hur vi kan utveckla möjligheterna för att skapa fler mötesplatser och en dynamisk lokal kommersiell verksamhet? PĂ„ vilket sĂ€tt gĂ„r det att öka variationen av bebyggelse och lĂ€genheter? Är det önskvĂ€rt att överhuvudtaget Ă€ndra i en redan befintlig miljö med strikt hierarkisk struktur? Examensarbetet kan ses som en pusselbit i det kreativa och lĂ„ngsiktiga arbetet med att skapa en vision för stadsdelen RosengĂ„rd i Malmö. Jag vill redan frĂ„n början slĂ„ fast att jag inte syftar till att skapa ett universellt verktyg för att lösa brister i miljonprogrammets bostadsomrĂ„den. Jag utgĂ„r frĂ„n projektomrĂ„dets speciella förutsĂ€ttningar och relationen till övriga Malmö. Syftet blir att föreslĂ„ en framtida stadsutvecklingen som innebĂ€r skapandet av nya strukturer och förtĂ€tning av bebyggelse för att göra RosengĂ„rd till en funktionsintegrerad stadsdel istĂ€llet för dagens funktionsuppdelade struktur..

Bakgrund: Att ge information muntligt och skriftligt innebÀr informationsöverföring och detta ses inom sjukvÄrden som en överrapportering dÀr fokus Àr informationsutbytet. Att anvÀnda sig av en struktur vid överrapportering kan leda till att patientsÀkerheten stÀrks. Syfte: Syftet Àr att redogöra för intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattningar om överrapporteringar av intensivvÄrdspatienter mellan varandra. Metod: Studien Àr en pilotstudie och har en utforskande och beskrivande ansats. Intervjuerna genomfördes i fokusgrupper med Ätta intensivvÄrdssjuksköterskor fördelat pÄ tvÄ grupper vid tvÄ olika tillfÀllen.

RIB Àr ett verktyg som kan anvÀndas vidverksamhet med riskhantering, förebyggande av olyckor, utbildning, för tillsyn, planering och vid genomförande av rÀddningstjÀnstinsatser. Meningen Àr att RIB ska kunna anvÀndas av personer som endast har en grundlÀggande datorvana utan att dessa ska behöva genomgÄ en omfattande utbildning i hur programmet fungerar.Syftet med examensarbetet har varit att identifiera brister i grÀnssnitt och struktur i RIB utan inblandning av RÀddningsverkets egna vÀrderingar och förutfattade meningar.Arbetet inleddes med teoriinhÀmtning varefter empiriska studier följde i form av genomgÄng av en marknadsanalys, intervjuer med anvÀndare samt observation av anvÀndare. Under arbetets gÄng utformades ocksÄ en utvÀrderingsmodell för anvÀndartest, denna lÄg till grund för ett utfört anvÀndbarhetstest.Arbetet har resulterat i en diskussion dör förÀndringar i RIB föreslÄs. Del föreslÄs förÀndringar i den övergripande strukturen för att göra RIB mer konsekvent i dess utformning och dÀrigenom göra det lÀttare för anvÀndaren att överblicka programmet. Dels föreslÄs förÀndringar i de olika delar som RIB bestÄr av som Àr tÀnkta att göra det enklare för anvÀndaren att överblicka all information i en akut situation..

Vid olika former av hÀlsoundersökningar ingÄr lipidundersökning som en del i den totala riskbedömningen avseende kardiovaskulÀr sjukdom. BestÀmning av apolipoproteiner diskuteras nu som ett alternativ till traditionell lipidmÀtning. Flera studier bl.a. AMORIS och INTERHEART har visat att kvoten apolipoprotein B/ apolipoprotein A-1 (?apokvoten?) Àr en oberoende och starkare riskfaktor för kardiovaskulÀr sjukdom Àn de traditionella parametrarna LDL- och HDL-kolesterol dÄ apokvoten inkluderar de mest aterogena ?small dense? LDL-partiklarna.

Aktionsforskningen belyser samspelet mellan att utveckla och förÀndra en verksamhet. Medforskare i studien var pedagogen och eleven. Studien genomfördes pÄ en skola i Ärskurs 1. Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ kunskap om hur en elev med koncentrationssvÄrigheter agerar i skolan och varför..

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur nÄgra praktiserande lÀrare anvÀnder sig av problemlösning i sin undervisning. Med intervjuer undersöker vi vilka problem de upplever med denna verksamhet. Intervjumaterialet jÀmföres inbördes och betraktas mot en bakgrund av pedagogisk forskning för att bedöma hur dessa hinder skulle kunna bemötas. Arbetet diskuterar Àven, mot bakgrund av intervjuerna, vilka begrÀnsningar och möjligheter som Àr knutna till den lokala organisationen av undervisningen..

SamhÀllsdebatten om de nedslÄende resultaten som redovisats i PIRLS 2011 visar att lÀsförstÄelseundervisningen i Sverige inte ger de resultat som förvÀntas. Syftet med denna litteraturstudie var undersöka vilken betydelse faktatexters struktur har för lÀsförstÄelsen hos elever i Ärskurs 4-6. Inledningsvis redogörs för innehÄllet i skolans styrdokument som rör lÀsförstÄelse samt Skolverkets analyser av resultatmÀtningar. Dessutom redovisas Skolverkets rapporter och annan pedagogisk litteratur i frÄgan om vikten av att alla lÀrare undervisar i lÀsförstÄelse oavsett Àmne. Metoden som anvÀnts Àr en systematisk litteraturstudie dÀr sökmetoder och urval redovisas.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa realiserar och transformerar de förmÄgor eleverna genom undervisningen syftar att utveckla samt vad införandet av ett centralt innehÄll inneburit för dem i yrket. Till detta finns tre frÄgestÀllningar; hur tolkar lÀrare i idrott och hÀlsa Àmnet idrott och hÀlsas förmÄgor i Lgr 11, hur undervisar lÀrare i idrott och hÀlsa utifrÄn Àmnet idrott och hÀlsas förmÄgor i Lgr 11 och hur uppfattar lÀrare i idrott och hÀlsa Àmnet idrott och hÀlsas centrala innehÄll i Lgr 11. Som metod har intervjuer anvÀnts.Resultaten visar att lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa tolkar och undervisar utifrÄn Àmnets förmÄgor pÄ olika sÀtt. GÀllande det centrala innehÄllet sÄ har det bland flertalet lÀrare inneburit struktur och tydlighet och i enstaka fall inget nytt. Slutsatsen av undersökningen Àr sÄledes att de förmÄgor som formuleras i Àmnet idrott och hÀlsa transformeras och realiseras pÄ olika sÀtt och att det centrala innehÄllet tillfört tydlighet och struktur i vissa fall och i andra fall inte..

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka skillnaden mellan tvĂ„ undervisningsformer, dessa undervisningsformer Ă€r lĂ€rstilsanpassad undervisning och traditionell undervisning. Undervisningsformerna stĂ€lls mot varandra i form av verktyg och hur eleverna upplever att nĂ„gon av formerna Ă€r mer givande för dem samt om nĂ„gon av undervisningsformerna ger en ökad elevaktivitet. För att följa lĂ€roplanen för individanpassning sĂ„ belyser vi Ă€ven denna frĂ„ga. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Ger nĂ„gon av undervisningsformerna, lĂ€rstilsanpassad respektive traditionell undervisning i historia 1b ett bĂ€ttre resultat?Anser eleverna att det Ă€r nĂ„gon skillnad mellan de olika undervisningsformerna lĂ€rstilsanpassad respektive traditionell undervisning?Upplever eleverna att verktygen och informationen varit mer givande i nĂ„gon av undervisningsformerna?Upplever eleverna att de har fĂ„tt tillfĂ€lle att visa sina kunskaper samt tagit eget ansvar för att uppnĂ„ betygsmĂ„len?Är det nĂ„gon undervisningsform som eleverna föredrar för att kunna ta till sig kunskapen som förmedlats?Leder nĂ„gon av undervisningsmetoderna till mer elevaktivitet?Är nĂ„gon av undervisningsmetoderna mer individanpassad? För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gestĂ€llningar vĂ€nde vi oss till CVL-Sandviken och fick tillfĂ€lle att utföra studien dĂ€r.