Nyckelord: Förskola, MÄltiden, Regler, Socialisation MÄltiden pÄ förskolan Àr en social situation, likasÄ mÄltider i samhÀllet. MÄnga individer deltar i en samling som prÀglas av interaktion. Men denna situation innehÄller ocksÄ specifika regler och normer, vad som Àr accepterat vid ett matbord finns det begrÀnsningar för. Till skillnad frÄn mÄnga andra sociala situationer i samhÀllet och pÄ förskolan existerar regler som kan verka omotiverade i sitt sammanhang. MÄnga av samhÀllsmedlemmarna i Sverige har deltagit i förskolan som institution och befunnit sig under dessa regler.

Denna undersökning syftar till att belysa vÀgledares och elevers tankar om möjligheter, begrÀnsningar och etiska dilemman med vÀgledning via Internet. Arbetets mÄl har varit att försöka fÄ fram svar som kan vara till nytta för den utveckling som webbaserad vÀgledning stÄr inför. Den kvalitativa metoden har anvÀnts dÀr enskilda intervjuer och en gruppdiskussion har genomförts. De forskningsfrÄgor som undersökningen vilar pÄ har kunnat besvaras med hjÀlp av de svar informanterna gav. HÀr kunde man se att Àmnet Àr relativt nytt och obeprövat.

Denna rapport handlar om hur jag gÄtt tillvÀga för att designa ett anvÀndargrÀnssnitt för kassaapparater till företaget STAMFORD. Rapporten bestÄr av bland annat forskning pÄ struktur vilket Àr det betydelsefulla i detta arbete. Arbetet bestÄr ocksÄ av anvÀndartester och olika designbeslut som har gjorts tillsammans men en annan student, Eli Joseph. Det finns ocksÄ en första och en andra design med anvÀndartest och resultat frÄn bÄda omgÄngarna. Avslutningsvis gÄr jag igenom vad jag fÄtt fram av detta arbete och vad som kan vara vÀrt att titta pÄ vid eventuell vidare forskning.Nyckelord: grÀnssnitt, kassaapparater, snabbt, effektivt, Task-time, Task-success.

AnvÀndandet av alternativa behandlingsmetoder, dÀribland akupunktur, ökar i mÄnga lÀnder. Enligt WHO ska varje medlemsland verka för en ökad integration mellan skolmedicin och komplementÀr- och alternativmedicin. Enligt Socialstyrelsen bör sjuksköterskor söka information och implementera ny kunskap i den skolmedicinska sjukvÄrden. Syftet var att undersöka patienters upplevelser av att ha valt och erhÄllit alternativ behandling med akupunktur för sina besvÀr. Ansatsen Àr en kvalitativ intervjustudie med narrativ metod dÀr manifest innehÄllsanalys anvÀndes för analysen.

Sammanfattning Syfte: Att undersöka tvÄ lÀsmetoders effekter pÄ tolv elever frÄn skolÄr 2, 3 och 4 avseende fonologisk och ortografisk lÀsförmÄga, lÀsflyt, lÀsförstÄelse och RAN (Rapid Automatic Naming) samt jÀmföra resultaten med en grupp elever som fÄtt traditionell specialundervisning under samma tid. Metod: 52 elever genomförde en screening med avseende att mÀta lÀsflyt och lÀsförstÄelse. Av dessa valdes 12 elever ut som hade svÄrigheter i lÀsflyt och korrekt lÀsning, fyra elever frÄn varje skolÄr, 5 pojkar och 7 flickor. Eleverna delades i tvÄ lika stora grupper som trÀnade ordavkodning med tvÄ olika metoder i en-en-undervisning, 20 minuter tre gÄnger per vecka i sex veckor. De 18 eleverna fick utföra ytterligare fem lÀs- och skrivtest före och efter interventionen. Resultat: De bÄda interventionsgrupperna förbÀttrade sina resultat pÄ flera test mer Àn gruppen som fick traditionell specialundervisning. Elever som trÀnat Rydaholmsmetoden fick bÀttre resultat i alla höglÀsningstest utom ett.

Finns det förestÀllningarna av rum och dess befintliga rörelser och struktur? Inom Inredningsarkitekturfinns det ettförhÄllningssÀttdÀr den praktiska funktionen Àr viktig. DÀr funktion betyder attvara aktiv i rummet, attkunna beröras av material tex möbler som social struktur för attkanske kunna producera för en konsument/brukare.GÄr det attlösgöra förvÀntningar och förestÀllningar frÄn sin ram eller attvidga dessa i den rumsliga aspekteten attfylla nÄgot med kÀnsla i stÀllet för en brukande funktion? Om man reducerar funktionen, vilket betyder för mig, om man tar bort möbler och material och bara förhÄller sigtill det mÀnskliga i ettrum. Vad blir kvar? D.v.s.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Bygghantverk, 27 hp. VT 2009.

Mitt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur nÀtmobbning definieras och skiljer sig frÄn den traditionella mobbning som oftast sker pÄ skolgÄrden, samt undersöka vilka konsekvenser nÀtmobbning kan ha. Vidare undersöker jag vilka ÄtgÀrdsprogram som finns idag samt hur de fungerar och hur vi kan förebygga eller stoppa fenomenet. Jag har anvÀnt mig av en litteraturstudie dÀr jag sökt efter vetenskapliga artiklar skrivna pÄ engelska, samt studerat nÄgra svenska studier och rapporter. Resultatet visar att det finns bÄde samband och skillnader mellan traditionell mobbning och nÀtmobbning samt att vi i Sverige har en hel del ÄtgÀrdsprogram och organisationer som arbetar mot mobbning samt nÀtmobbning. Det visar sig Àven att det finns ÄtgÀrder och ÄtgÀrdsprogram som bÄde har positiva och negativa effekter.

I de flesta fall har revisorn gott stöd i lagar och rekommendationer om tillvÀgagÄngssÀttet vid sin granskning. Det finns dock situationer dÀr revisorn mÄste förlita sig pÄ riktlinjer, exempelvis vid granskningen av företagens prognoser. Det uppstÄr hÀr ett problem för hur revisorn skall gÄ tillvÀga dÄ prognoser karaktÀriseras av subjektiva bedömningar. Vi vill belysa detta utifrÄn vÄr frÄgestÀllning: Vilket tillvÀgagÄngssÀtt har revisorn för att bedöma revisionsrisken vid granskningen av företagens redovisning och dess prognoser? För att besvara denna frÄga har vi intervjuat fyra kvalificerade revisorer frÄn tre olika revisionsbolag av varierande storlek.

Motivation Àr en grundförutsÀttning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lÀrande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som prÀglas av variation och kunskap har dagens lÀrare en viktig roll nÀr morgondagens samhÀllsmedborgare ska formas. Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lÀrare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlÀrningsmetoders betydelse för elevers motivation i Àmnet matematik. En jÀmförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlÀrningsmetoder. Intervjuer med elever och enkÀtundersökningar med lÀrare har genomförts och ligger till grund för vÄrt resultat.

Nyckelord: Förskola, MÄltiden, Regler, Socialisation MÄltiden pÄ förskolan Àr en social situation, likasÄ mÄltider i samhÀllet. MÄnga individer deltar i en samling som prÀglas av interaktion. Men denna situation innehÄller ocksÄ specifika regler och normer, vad som Àr accepterat vid ett matbord finns det begrÀnsningar för. Till skillnad frÄn mÄnga andra sociala situationer i samhÀllet och pÄ förskolan existerar regler som kan verka omotiverade i sitt sammanhang. MÄnga av samhÀllsmedlemmarna i Sverige har deltagit i förskolan som institution och befunnit sig under dessa regler.

Studien syftar till att undersöka hur det Ă€r att vara en garvare som arbetar med traditionella tekniker utifrĂ„n ett specifikt fall. Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur det Ă€r att vara yrkesverksam garvare idag och hur garvaren ser pĂ„ sin kunskap och sin verksamhet. Problemformulering:Vad innebĂ€r det att vara garvare och arbeta smĂ„skaligt och med traditionell tekniker?Vilka problem och utmaningar kan en garvare som arbetar smĂ„skaligt med traditionella tekniker mötas av?Hur hanterar garvaren dessa problem och utmaningarna?Arbetet har varit en kvalitativ fallstudie med metodologisk triangulering som kombinerar olika metoder sĂ„ som observation, intervju, en text och film analys för att undersöka en och samma informant. Informanten som har undersöks Ă€r en yrkesverksam garvare i Östergötland.

Syftet med mitt arbete har varit att synliggöra samisk förskola och deras arbete för att bevara det samiska sprÄket och den samiska kulturen. Hur arbetar de med sitt sprÄk och hur arbetar de för att stÀrka barnen i deras kulturtillhörighet? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag gjort kvalitativa intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tillsammans med kvalitativa observationer och dokumentationer har jag fÄtt en bra bild av hur man arbetar pÄ förskolan. I min studie har jag kommit fram till att den förskola som var mitt studieobjekt hade utformat bÄde miljö och arbetssÀtt i syfte att stÀrka barnen i deras sprÄkliga utveckling samt att de gav barnen upplevelser av den samiska kulturen pÄ sÀtt som gjorde att barnen kunde knyta an detta till sin egen hemkultur, men ocksÄ pÄ sÀtt dÀr barnen fick upplevelser av traditionell samisk kunskap och samisk historia..

Bakgrund: Inom den Europeiska Unionen har ett stort antal avregleringar genomförts sedan 1980- talet. En svensk monopolmarknad, vars framtid diskuterats alltmer livligt sedan Sveriges intrÀde i EU, Àr detaljhandelsmonopolet pÄ alkohol. De aktörer som skulle kunna etablera sig pÄ en avreglerad marknad Àr mÄnga, men vilka som kommer att lyckas Àr inte helt klart. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utveckla en hypotetisk struktur över hur detaljhandelsmarknaden för alkohol kan komma att se ut efter en avreglering av det svenska detaljhandelsmonopolet pÄ alkohol samt att undersöka vilka underliggande mekanismer som kan komma att pÄverka denna hypotetiska struktur. Utförande: Studien bygger pÄ empiri insamlad genom intervjuer med tvÄ ledande dagligvaruhandelskedjor, sex importörsföretag, en grossist samt genom sekundÀrmaterial.

Banksektorn internationaliseras och allt fler banker etablerar verksamhet pÄ marknader i flera lÀnder. Handelsbanken expanderar i Storbritannien och blir större vad gÀller sÄvÀl kunder som kontor. Denna studie undersöker anstÀlldas uppfattning om Handelsbankens organisationskultur pÄ den brittiska marknaden samt om den nya marknaden har inverkan pÄ bankens ursprungliga organisationskultur och struktur. Studien Àr av vikt eftersom företags utlandsetablering har pÄgÄtt i över 100 Är och kunskapen om vad som hÀnder med företags kultur och struktur Àr begrÀnsad.Teorier som tas upp för att diskutera Handelsbankens organisationskultur, ledarskap och struktur Àr dels fyra organisationskulturer, Àven kulturteori diskuteras för att Àven fÄ en relativt kritisk bild av möjligheter att designa kultur.Det empiriska underlaget bestÄr av information hÀmtad direkt frÄn Handelsbanken, litteratur om bankers organisering samt relaterade tidningsartiklar. För att besvara frÄgestÀllningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts med tvÄ anstÀlla pÄ Handelsbanken i London.Resultatet visar att Handelsbanken Àr en starkt decentraliserad organisation, men att bankens organisering inte Àr sÄ utmÀrkande pÄ den brittiska marknaden eftersom Àven de brittiska bankerna i större utstrÀckning gÄr mot en allt mer decentraliserad organisering.