Syftet med denna uppsats är att studera litteraturläsningens utrymme och status i nuvarande kursplaner i svenska och i förslget på nya kursplaner i svenska i GY11, hur detta tolkas av gymnasielärare i svenska samt hur den moderna forskningen återspeglas i de olika kursplanerna. I studien används teorier kring hur skönlitteratur kan fungera som kunskapskälla och tidigare forskning om litteraturläsning och svenskämnets kursplaner. För att uppnå syftet genomfördes en komparativ textanalys av nuvarande kursplaner i svenska och förslaget på nya kursplaner i svenska och kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i svenska. Undersökningsresultatet jämfördes sedan med vad som framkommit inom modern litteraturteori. Resultatet av textanalys och intervjuer visar att GY11:s kursplaner i svenska är formulerade på ett tydligare sätt och att kraven är skärpta för vilka kunskaper som ska uppnås med litteraturläsning.

Syftet med denna studie är att analysera fyra tågföretags hemsidor (SJ, JR East, JR Central och JR West) från Sverige och Japan i relation till två teorier om kulturella skillnader för att se vilka eventuella skillnader i utformandet av hemsidorna som kan komma att finnas. Baserat på Würtz och Marcus och Goulds parametrar går det att se att hemsidorna skiljer sig åt vad gäller användandet av animationer; många på JR-företagens sidor, ej förekommande på SJ:s. Det fanns också skillnader i värderingar; SJ betonar frihet, framtid, ungdom och direkta resultat medan JR-företagen framhäver historia, tradition, officiella logotyper, professionalism och långsiktighet. På JR Wests sida visas könsroller tydligt, medan dessa är utsuddade på SJ:s sida. Informationen på SJ:s sida ä relativt lättillgänglig, men på JR-företagens sidor krävs fler klick för att komma dit man vill.

De senaste årtiondet har invandringen till Sverige ökat kraftigt vilket ger instanser som arbetar med denna grupp större ansvar och med detta ansvar kommer också högre krav. Då arbetslösheten för utrikesfödda är högre än hos den inrikesfödda delen av befolkningen så vill vi se hur arbetsförmedlingen jobbar med denna stora och viktiga grupp och om det finns skillnader i arbetssättet kontra hur man arbetar med inrikesfödda. Vi har intervjuat personer med erfarenhet av gruppen utrikesfödda på två AMS kontor i två större norrländska städer och sett hur arbetet på dessa arbetsplatser ser ut med den här gruppen. Mer specifikt hur det dagliga arbetet ser ut, vilka vanliga problem finns det och vilka dilemman utsätts handläggarna för. Våra resultat visar att arbetssättet visst skiljer sig åt då människor som kommer till Sverige många gånger har mer grundläggande behov än någon som bott här hela sitt liv och att det vid flertalet tillfällen inte ens handlar om jobb i ett första möte med en handläggare, utan snarare om att få en fungerande och duglig vardag.

Abstract The main purpose off this essay is to understand what different ways women and men use to communicate and make themselves acknowledged by their co-workers.  This is done by interviews with people at an ordinary office and trough observations at the workplace. A qualitative method was entrenched and seven respondents, four women and three men, age 43-55 was interviewed. The theoretical frame contains theories from Goffman?s dramaturgic perspective such as roles, facade etc.  The theories concerning gender come from Hirdman?s different analyses on how the relations between men and women take form. The data collected shows that men and women use their body language, voice and accessories in different ways to make themselves acknowledge at the office.

Denna studie har i avsikt att undersöka och jämföra hur den gemensamma svensk-polska och polsk-svenska historien som utspelade sig under 1600-talet presenteras i svenska och polska nutida läromedel. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det finns i framställningarna av denna historia och försöker att ta reda på vad de kan bero på. Undersökningen bygger på en komparativ textanalys och jag granskar innehållet i tre polska och tre svenska läroböcker med hjälp av teorier som behandlar bruk och förmedling av historien, beskrivna främst hos Klas-Göran Karlsson, samt sådana teorier som handlar om historiemedvetandet och dess olika varianter som bland annat presenteras av Ulf Zander. Undersökningen visar att det både finns skillnader och likheter i framställningen av den historia som presenteras i de två ländernas respektive läromedel. Den största skillnaden ligger i mängden av stoff som de polska läroböckerna kan lägga fram på grund av sitt omfång, till skillnad från de komprimerade svenska läroböckerna. Den gemensamma dåtida historien består främst av konflikter av olika slag och deras påverkan på den historiska utvecklingen får mycket olika konsekvenser för de två länderna.

Bakgrund: Grunden till området som på svenska brukar benämnas ekonomistyrning och på engelska"management control"lades av Anthony 1965 och dominerar än idag litteraturen på området. Sedan dess har dock ytterligare decentralisering och en orientering mot processer och flöden ägt rum i företagen. Detta, menar vi, inte har gjort några avtryck i"management control"-litteraturen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga den ekonomiska ansvarsfördelningen i svenska kommersiella decentraliserade företag. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva hur personer ålagda sådant ansvar upplever detta samt hur dessa använder ekonomisk information.

BIM, Building Information Modeling, börjar vinna mark inom byggbranschen i Sverige och är en vedertagen process i vart och vartannat byggprojekt. Forsmarks Kraftgrupp står inför både upprustningar av sina anläggningar och nyproduktion av bland annat kontor, verkstad och hotell. BIM framstår nu som en lukrativ metod för att dra ner på projektkostnaderna, men även för att få ytterligare ordning och struktur på den enorma mängd dokumentation som ackumulerat under de dryga trettio åren av drift.Syftet med detta arbete är att ta fram ett underlag för implementering av BIM på byggkonstruktionskontoret på Forsmarks Kraftgrupp, som även ska kunna användas för att marknadsföra BIM utåt i organisationen. Målet är att peka på nyttan av att tillämpa BIM på Forsmark, med särskild fokus på förvaltning. Som undersökningsmetod har simulering, intervjuer och platsanalys av Forsmark valts.Då Forsmarks befintliga byggnadsbestånd är omfattande krävs konsensus kring hur framtida förvaltningsmodeller bör se ut och hanteras.

Stora barngrupper och hur det påverkar barns stress ochlärande är en fråga som flitigt debatteras i media, men än så länge har inte politikerna gjort något för att grupperna ska blir mindre. Därför valdes ämnet i den här studien. Det är en kvalitativ studie där jag varit ute och intervjuat verksamma förskollärare om hur de ser på stora barngrupper och möjligheterna till lärande.Studien syfte är att ta reda på förskollärares erfarenheter och uppfattningar om växande barngrupper ur ett lärandeperspektiv. Hinns lärande och strävan mot att nå målen i läroplanen med?Analysen visar att informanterna kan se både för- och nackdelar med stora barngrupper, men de upplever ändå en otillräcklighetskänsla att inte hinna med sitt jobb så som de skulle vilja.

DnB NOR, Norges ledande bank är en ny aktör som år 2007 påbörjade sin etablering på den svenska bankmarknaden vilken på senare tid präglats av förändringar. Studiens syfte är att utifrån ett marknadsföringsperspektiv undersöka och analysera DnB NOR:s val av etableringsstrategi på den svenska bankmarknaden för privatpersoner samt varför företaget valt denna strategi.Utifrån studiens teoretiska modell kan ett företag etablera sig antingen via uppköp av befintliga företag eller genom internorganisk tillväxt. För uppsatsen har en kvalitativ metodform använts vilken bygger på semistrukturerade personliga intervjuer med representanter ifrån DnB NOR och Svenska Bankföreningen.Slutsatsen är att DnB NOR använt sig av en unik etableringsstrategi som bygger på uppköp av företag verksamma på indirekt relaterade marknader till den svenska bankmarknaden..

Under år 2007 började ekonomin vända från hög till lågkonjunktur, senare fick denna lågkonjunktur namnet finanskrisen. När konjunkturen vänder neråt påverkas de allra flesta i samhället på något plan, företags vinster kan blir lägre och arbetslösheten ökar. Denna studie undersöker hur revisionsbyråerna i Big Four påverkas i en lågkonjunktur, både hur de påverkas som ekonomisk verksamhet och vad de gör för att vara fortsatt framgångsrika. För att få reda på dessa frågor bygger uppsatsens empiriska studie på kvalitativa intervjuer med tre revisorer, samtliga verksamma i tre olika Big Four byråer i Sverige. Teoriavsnittet innehåller rapporter från internationella organisationer som studerat hur Big Four påverkas ekonomiskt. Det följs därefter av tre stycken guider från konsulter som ger tips på hur företag ska bli framgångsrika under en lågkonjunktur. Slutligen i teoriavsnittet presenteras forskning om relationsmarknadsföring och kundvärde. Efter genomförd undersökning har vi kommit fram till att revisionsbyråerna påverkas av konjunkturförändringar.

Uppsatsen handlar om vad socialarbetarna anser fungerar i arbetet med att hjälpa klienter från socialbidrag till självförsörjning. Fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom området har genomförts för att samla in empirin. Syftet var att finna vad socialsekreterarna uttrycker fungerar i arbetet. Resultatet visar att många delar såsom bra bemötande, ha möten med klienter, tid till att träffa klienterna, skapa relation, se resurser, insats i form av praktik utformad utifrån rätt förutsättningar, struktur i organisationen och tid till arbete samt till reflektion är viktiga för att det ska fungera bra. De delarna som lyfts fram visar på den positiva människosyn som finns hos socialsekreterarna och i organisationen.

SyfteSyftet med den här uppsatsen är att undersöka hur finanskrisen har påverkat bankens kreditbedömning av hushållskunder. MetodVi har använt oss av kvalitativ metod. Intervjuer har genomförts med tre lånehandläggare samt kontorschefen vid ett av Swedbanks kontor i Solna. För att komplettera detta har även en kreditchef verksam vid Swedbanks huvudkontor i Stockholm intervjuats. Svaren har analyserats utifrån teorier om asymmetrisk information och riskhantering. SlutsatserKreditbedömningen har inte påverkats i någon större utsträckning. Möjligen har bankens värdering av säkerheter blivit något försiktigare.

Det finns en djupt rotad allmän uppfattning om att de nya kunskapsintensiva företagen är föredömliga vad det gäller struktur samt hur man styr och kontrollerar förhållanden inom organisationen. Åsikten tycks vara att medarbetaren inom kunskapsintensiva företag får en betydligt mer framträdande roll och stor beslutsmakt över sina egna arbetsvillkor.Studiens syfte är att undersöka hur två företag inom konsultbranschen är uppbyggda rent strukturellt och hur dessa organisationer styrs. Det ska utmynna i en jämförelse mellan verksamheterna. Studien är baserad på företagen Deloitte och PricewaterhouseCooper (PwC) som är två ledande företag i konsultbranschen.Den teoretiska referensramen presenterar bland annat litteratur inom organisationshierarki och organisationskultur där en rad författare resonerar kring sin syn på struktur och styrning. Alvesson i sin tur återger istället ingående beskrivningar på begreppet kunskapsintensiva företag.

Förändra en problematisk struktur, i detta fall ett förortscentrum, med små förändringar. På grund av förutsättningarna har förändringarna i detta fall inriktats mot att integrera separerade platser..

Avancerad program- och funktionsstudie i form av multi-use-byggnad uppbyggd kring ett badhus i urban miljö i stadsdelen Fenway i Boston. Byggnadens huvudteman är "den klättrande parken" och "bakom muren". Det förstnämna genom att det befintliga parkrummet invid byggnaden tematiskt ges en förlängning in i byggnaden och trappar sig uppåt i badets olika nivåer för att mynna i en södervänd takträdgård och soldäck högst upp. Temat kring muren uttrycks genom en massiv långsträckt byggnad mot gatan som skärmar av det södervända badet från den trafikerade gatan. Mot parkens lummiga träd vänder sig ett tredje objekt i form en glasad byggnad i fyra plan med café/restaurang och bibliotek med läsrum och studieplatser..