Stroke är tredje största dödsorsaken i Sverige. De flesta som insjuknar i Stroke är äldre, men inte mindre än 20 procent är människor i yrkesverksam ålder. Att drabbas av Stroke innebär både fysiska och kognitiva begränsningar. Insjuknar man i yrkesverksam ålder innebär det en stor livsomställning eftersom dessa patienter ofta har familj och är mitt i yrkeslivet. För att få en djupare förförståelse och på så sätt lättare kunna ge individuell omvårdnad var syftet att belysa hur det är att leva med Stroke i yrkesverksam ålder.

Abstract      Background: Stroke, caused by a blood clot or a bleeding in the brain, is one of the large endemic diseases in Sweden. The symptoms are very individual and depend on where the Stroke is located. The nurse is a key person due to the importance to individualize the rehabilitation of the patient. The consequences after a Stroke are not only visible functions reductions but also cognitive and practical problems. Stroke often leads to extensive changes in life, and individuals who get a Stroke have to adjust their daily life. Aim: The aim of the study was to describe individuals? experiences of changes in daily life, one year or more after a Stroke. Method: An inductive, qualitative approach was used.

Stroke is one of the most common diseases in Sweden and the third most common cause of death (National guidelines concerning Stroke, 2000). Dysphagia is a common problem for Stroke patients with almost 50 percent of patients suffering from severe swallowing dysfunction (Axelsson, Asplund, Norberg & Eriksson, 1989). The purpose of this study was to investigate how Stroke patients with dysphagia experience their swallowing disorders. The method used was a qualitative literature study. An analysis of content was carried out using ideas and inspiration from Graneheim and Lundman (2003).

Bakgrund: Stroke är en av de mest förekommande sjukdomarna i västvärlden och innefattar en stor grupp patienter. PostStroke depression är den vanligaste komplikationen efter insjuknande i Stroke och är underbehandlat och underdiagnostiserat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor kan identifiera tidiga tecken på depression hos patienter som överlevt Stroke. Metoden som vi använt är en litteraturstudie med artikelgranskning. Analysen vi använt oss av är en innehållsanalys baserad på Graneheim och Lundmans (2003) beskrivning.

Stroke drabbar varje år ca 25 000-30 000 människor i Sverige och är den tredje vanligaste dödsorsaken. Det är ofta förödande att drabbas, både för patienten och för de anhöriga. Som sjuksköterska bidrar man med stöd och har en betydande roll under rehabiliteringstiden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de Strokedrabbades situation och undersöka hur dessa patienter kan stödjas. Frågeställningarna var: Hur upplever en patient som drabbats av Stroke sin situation ca ett år efter insjuknandet? På vilket sätt kan sjuksköterskan under vårdtiden bemöta och stödja patienter som drabbats av Stroke? Metod: Litteraturstudien bygger på nio kvalitativa studier och en som är kombinerad kvalitativ och kvantitativ.

Varje år insjuknar ca 30 000 personer i Sverige i Stroke. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. Stroke påverkar såväl fysiska som psykiska funktioner. Komplikationerna till Stroke är svåra. Det finns flera riskfaktorer för Stroke av vilka vissa kan förebyggas och behandlas.

Stroke is one of the most common diseases in Sweden and the third most common cause of death (National guidelines concerning Stroke, 2000). Dysphagia is a common problem for Stroke patients with almost 50 percent of patients suffering from severe swallowing dysfunction (Axelsson, Asplund, Norberg & Eriksson, 1989). The purpose of this study was to investigate how Stroke patients with dysphagia experience their swallowing disorders. The method used was a qualitative literature study. An analysis of content was carried out using ideas and inspiration from Graneheim and Lundman (2003).

Inledning: I Sverige drabbas ungefär 30000 människor av Stroke varje år. Nästanhälften av alla människor som genomgått en Stroke blir nedstämda/deprimerade. Det ärviktigt att få kunskap om vilka patientupplevelser som förekommer vidnedstämdhet/depression för att kunna möta patienterna på ett adekvat sätt. Syfte: Syftetmed litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av nedstämdhet/depressionefter Stroke. Metod: Litteraturstudien har baserats på 11 kvalitetsgranskadevetenskapliga artiklar från 2003-2013.

Bakgrund: Stroke är en av de mest förekommande sjukdomarna i västvärlden och innefattar en stor grupp patienter. PostStroke depression är den vanligaste komplikationen efter insjuknande i Stroke och är underbehandlat och underdiagnostiserat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor kan identifiera tidiga tecken på depression hos patienter som överlevt Stroke. Metoden som vi använt är en litteraturstudie med artikelgranskning. Analysen vi använt oss av är en innehållsanalys baserad på Graneheim och Lundmans (2003) beskrivning.

Every year about 30000 people have a Stroke. It is caused by either a bleeding or a blood clot, and depending on where the damage is, the patient can get different types of difficulties following after the Stroke. About 40 % of all Stroke patients sufferfrom some kind of speech and/or communication difficulty, like aphasia or dysarthria. As hospital staff it´s important to know how to communicate with these people, to get a deeper understanding regards their needs.Aim:The aim of this study is to out of a patient's perspectivedescribeexperiences ofcommunication difficulties that can follow after a Stroke.Method:A content analysis with a qualitative approach was used to analyse five autobiographies.Results:The result showed in what way Stroke patients experienced their communication difficulties, and how they felt about the hospital staffs treatment related to their communication difficulties. During the analysis two major themes emerged: suffering and wellbeing.

BakgrundI Sverige insjuknar cirka 30 000 personer i Stroke årligen. Stroke är ett samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt och sjukdomen kan resultera i en rad funktionsnedsättningar. Livssituationen hos både personen som insjuknat i Stroke och närstående kan förändras i form av att personen som fått Stroke hamnar i en beroendesituation till sina närstående.SyfteBeskriva hur par upplever relationen efter att en av dem insjuknat i Stroke.MetodLitteraturstudie användes som metod för studien och 16 artiklar, varav tio kvalitativa och sex kvantitativa inkluderades. Inkluderade artiklar hade etiskt tillstånd för genomförande.Databassökningar utfördes i databaserna PubMed, Cinahl, SveMed+ samt PsycINFO med varierande sökningsresultat. Vid dataanalys söktes likheter och skillnader i de inkluderade artiklarna.ResultatRelationen förändras och vissa partners uttryckte upplevelser av att vara en vårdande partner.

Bakgrund: Ungefär 30 000 människor drabbas varje år av Stroke i Sverige och många människor lever i dag med någon form av komplikation. Stroke förändrar livet och många upplever att det är svårt att finna sig tillrätta i sin nya livssituation. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa personers upplevelser av att drabbas av Stroke samt deras behov av stöd. Metod: Litteraturstudien omfattade 14 vetenskapliga artiklar som har granskas och kvalitetsbedömts. I analysen skapades huvudkategorier; upplevelser och hantering med tillhörande underkategorier.

Background: Living with Stroke not only means coping with physical limitations, but a Stroke also leads to other losses, which in various ways may change an individual?s life. A nurse can play a significant role in regards to consequences in the ordinary day of life for patients with Stroke. Aim: The aim of this literature study was to describe patients? experiences living with Stroke.

Stroke är en vanlig sjukdom som årligen drabbar 30 000 personer i Sverige. Personer som insjuknar i Stroke kan drabbas av fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Konsekvenserna av Stroke drabbar även de närstående som många gånger tar på sig vårdgivarrollen till den anhöriga. Närståendevårdare till en anhörig som har insjuknat i Stroke får bära ett tungt vårdansvar. Syftet med detta vetenskapliga arbete var därför att belysa närståendevårdares upplevelser av att vårda en anhörig som har insjuknat i Stroke.

Bakgrund: Stroke är västvärldens tredje vanligaste dödsorsak. Varje år får ungefär 30 000 människor Stroke i Sverige. När någon insjuknat i Stroke berörs även deras partner. Syftet med studien var att belysa hur partnern till den som insjuknat i Stroke upplevde sin livssituation utifrån väsentlig litteratur. Metod: I studien användes latent innehållsanalys som analysmetod för de kvalitativa artiklarna som var inspirerad av Graneheim och Lundman (2003).