Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelse och innebörd av begreppen kognitiv rehabilitering och livskvalitet för personer som hade haft Stroke. Studien genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Fem personer ingick i studien, tre män och två kvinnor, alla födda på 30-talet utom en man som föddes på 20-talet. Samtliga var gifta. Personerna rekryterades till studien via en sjuksköterska som hade kännedom om lämpliga personer som blivit utskrivna en kort tid före studiens början.

I Sverige är Stroke den tredje vanligaste dödsorsaken och den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning bland vuxna människor. Stroke är ingen enhetlig sjukdom utan ett samlingsnamn på den symptombild som utvecklas. Symptomen yttrar sig oftast genom svaghet i armar och ben, förvirring, försämrad balans och talsvårigheter. Rehabiliteringen efter insjuknandet påbörjas redan efter första dygnet på sjukhus och fortsätter sedan i hemmet efter utskrivning. I hemmet är det vanligt att vårdtagarens make/maka eller sambo väljer att bli informell vårdgivare.

Stroke är en världsomfattande sjukdom som orsakar många dödsfall men leder även till funktionsnedsättningar. Att drabbas av Stroke innebär för de flesta att deras livs-kvalité försämras. Forskning visar att livskvalitén kan öka, genom stöd från den stro-kedrabbades omgivning, som består av anhöriga och vänner men inkluderar även vårdpersonalen. Syftet med studien är att få kunskap om hur vårdpersonalen inom akut och hemsjukvården upplever att de kan stödja Strokepatienten samt vilken funk-tion stödjandet kan ha. Till detta finns ett delsyfte angående någon specifik omvård-nadsmodell som kan tänkas användas inom vården av Strokepatienter.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroppsliga begränsningar orsakade av Stroke. Åtta vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet av analysen gav fyra kategorier: Att få en förändrad relation till sin kropp och identitet; Att vara beroende av stöd; Att den sociala kontakten förändras; Att göra det bästa av situationen och uppleva livskvalitet. Resultatet visade att kroppen beskrevs som bräcklig, otrygg, förbryllande och opålitlig. Självkänslan påverkades och identiteten upplevdes hotad.

Bakgrund: I och med att samhället utvecklas behöver arbetsterapeuter finna nya och fungerande metoder för att förbättra livskvaliteten och välmåendet hos patienterna. En av de stora patientgrupperna är äldre, denna grupp växer i och med att befolkningen lever allt längre. En annan av de stora patientgrupperna är patienter drabbade av Stroke, vilket är den femte största orsaken till ohälsa. Nintendo Wii är en relativt ny metod som ibland används kliniskt men få påvisade effekter är vetenskapligt belagda.Syfte: Syftet med denna studie var att genomföra en systematisk sammanställning av användbarheten och effekterna av Nintendo Wii som åtgärd inom arbetsterapi för patienter som är äldre eller drabbade av Stroke.Metod: En litteraturstudie som sammanställde resultaten från 10 vetenskapliga artiklar som hittades via systematiska databassökningar och manuell sökning.Resultat: I analysen framkom fyra områden som presenteras i resultatet. Dessa områden var 1: Praktisk användbarhet, 2: Effekter på funktions- och aktivitetsnivå, 3: Sociala relationer och 4: Livskvalitet.Slutsats: Nintendo Wii verkar vara en genomförbar åtgärd som kan användas som komplement till traditionell terapi.

Syfte: Syftet med studien var att belysa Strokedrabbade patienters upplevelser avätsvårigheter. Bakgrund: Varje år insjuknar ca 33 000 personer i Stroke i Sverige. Omkring hälften av dessa upplever ätsvårigheter. Ätsvårigheter definieras som svårigheter som, ensamma eller tillsammans, inverkar negativt på förberedelsen och intagandet av mat och dryck. Metod: Detta är en litteraturstudie med artiklar hämtade från tre olika databaser: PsycInfo, Cinahl och Pubmed.

Bakgrund: Stroke drabbar ca 30 000 personer årligen i Sverige, vilket medför stora rehabiliteringsinsatser och ett tydligt behov av arbetsterapi. Sjukdomsföljden varierar och rehabiliteringen anpassas efter individens behov, förmåga och förutsättningar. Referensramen Model of Human Occupation (MoHO) är en central teori inom arbetsterapi och förespråkar en holistisk människosyn.Syfte: Att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar utifrån ett holistiskt synsätt med personer som har drabbats av Stroke.Metod: En beskrivande litteraturstudie har genomförts. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed med inklusionskriterierna att de skulle vara publicerade efter år 2000 och handla om arbetsterapi och Stroke. Litteraturstudien innehåller 11 vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ design.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av kommunikation med patienter som drabbats av afasi till följd av Stroke. Vidare var syftet att beskriva vad det kunde finnas för hinder för en god kommunikation dem emellan. Ett ytterligare syfte var att beskriva de faktorer som kunde underlätta kommunikation mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter som har afasi till följd av Stroke. Metod: Artikelsökning till denna litteraturöversikt gjordes i PubMed, CINAHL, Cochrane och Vård i Norden. Artiklarna var publicerade mellan åren 2000-2010 samt skrivna på svenska eller engelska.

SammanfattningSyftetmed denna studie var att beskriva hur Strokepatienter upplever sin livskvalitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Metoden för denna litteraturstudie med beskrivande design var att ta fram artiklar genom sökning i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, Pubmed. Femton artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna hittades och användes i föreliggande studie. Resultatet visar att livskvaliteten kan påverkas negativt efter en Stroke och kan leda till att patienten förlorar en del av sin identitet. Stroke kan förändra patienternas liv och tvinga dem att anpassa sig till sin nya situation, en situation där smärta och olika typer av funktionsnedsättningar och kommunikationssvårigheter kan vara en del av vardagen.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och ge en översikt över arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dem för personer med Stroke som rehabiliteras inom slutenvården. Datainsamlingen har skett genom en systematisk sökning av publicerade vetenskapliga artiklar. Författarna har utgått från studiens syfte vid val av sökord och använt databaser som vänder sig mot medicin och hälsa. Vid analys av data användes en arbetsterapeutisk processmodell för att klassificera vilka interventionsformer samt bedömningar som utfördes för personer med Stroke inom slutenvården. Studiens resultat påvisar att personer med Stroke som rehabiliterades inom slutenvården får mer funktionsträning än aktivitetsträning och att de flesta arbetsterapeutiska interventioner förmodligen inte är klientcentrerade eller aktivitetsbaserade.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att bedöma körförmågan hos personer med Stroke. Den undersökta gruppen bestod av åtta legitimerade arbetsterapeuter som hade arbetat mellan två och femton år med bedömning av körförmåga. Klinikerna där arbetsterapeuterna arbetade var av varierande storlek och geografiskt utspridda över hela landet. Datainsamlingen genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: Intervjuns och det personliga mötets betydelse i bedömning av körförmåga, Bedömning av körförmåga består av flera komponenter och Teamsamverkans betydelse vid bedömning av körförmåga. Resultatet i studien påvisade betydelsen av den inledande intervjun och mötet mellan arbetsterapeuten och personen som bedömdes.

Afasi innebär en störning i språkfunktionen och är vanligt förekommande efter sjukdomen Stroke. Vårdpersonal som saknar tillräcklig kunskap om hur kommunikation/interaktion kan genomföras med personer med språksvårigheter kan känna osäkerhet. Denna osäkerhet kan resultera i att dessa vårdare undviker personer med språksvårigheter eller avstår från att inleda samtal, vilket i sin tur leder till bristande vårdrelation. Studiens syfte var att belysa faktorer som främjar en god vårdrelation och kommunikation mellan vårdpersonal och personer med afasi efter Stroke. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar, vilka analyserades enligt en manifest innehållsanalys.

Förlossningen är en stor livshändelse där sjukvårdens insatser är mycket viktiga både för mannen och kvinnan, men framför allt för förlossningsrädda kvinnor. Föreliggande undersökning syftade till att förstå förlossningsrädsla utifrån ett psykologiskt perspektiv, främst hur stödet och eftervården upplevs. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod i form av intervjuer med åtta frivilliga intervjudeltagare. Alla respondenter upplevde stödet från stödverksamheten för förlossningsrädda som positivt. Samtliga upplevde ett behov av stöd i olika stor utsträckning.

Syftet med studien var att göra en litteraturstudie vilken beskriver hur sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder förebygger komplikationer vilka kan uppstå vid måltidssituationer för patienter drabbade av dysfagi till följd av Stroke. Studien genomfördes som litteraturstudie med beskrivande design, 12 vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes under tre huvudrubriker; Åtgärder för att förebygga aspirationspneumoni, Nutritionsstöd samt Kvalitetsgranskning av artiklar.Resultatet visade att många av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kunde minska risken att patienter med dysfagi drabbas av aspirationspneumoni. Det framkom en rad olika kompensationsstrategier och åtgärder sjuksköterskan kunde bidra med, bland annat intensiv munhygien samt stimulering av tunga och mun med is eller annat kallt föremål vilket stimulerar sväljreflexen. Andra åtgärder var rätt sittposition och anpassad konsistens på mat och vätska samt kosttillskott. Resultatet i föreliggande studie visade att utbildning inom förebyggande omvårdnadsåtgärder var nödvändiga för att rätt matningsteknik användes och att kostrekommendationer följdes, samt att det fanns ett lämpligt instrument för sjuksköterskans kompetens vid screening av dysfagi.

I Sverige flyttar de flesta av oss till ett ?boende? när vi blir gamla och behöver mer hjälp och vård. Där spenderar man sedan sin sista tid i livet och ses inte alltid som en person med förmåga att utvecklas. FMT ? Funktionsinriktad musikterapi, kan användas för att ge personer med olika funktionsnedsättningar förutsättningar för att utvecklas.