Stroke är en vanlig folksjukdom i Sverige. Varje år nyinsjuknar ungefär 30 000 personer. Många av dessa har levt ett aktivt liv men efter Stroken har de blivit beroende av andra för att klara det dagliga livet. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att vara beroende av vård efter Stroke. Nitton artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i fem kategorier: att vara rädd för att bli en börda för andra: att känna sig utsatt när man tvingas anpassa sig till rutiner: att inte vara till nytta gör att man känner sig värdelös: att känna sig styrkt av stöd från familj, vänner och personal: att ha svårt att acceptera den nya rollen, men envist kämpa mot oberoende.

Bakgrund: Stroke drabbar ca 30 000 individer/år i Sverige och är den tredje största orsaken till mortalitet. Att drabbas av Stroke påverkar inte enbart patienten utan även de närstående ställs inför en helt ny roll. Det är därför av största vikt att sjukvårdspersonalen är lyhörda även inför närståendes behov av information och stöd så att de kan sätta sig in i sin nya roll som vårdare. Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes behov av information och stöd när en familjemedlem drabbas av en Stroke utifrån närståendes perspektiv. Metod: Studien har utförts som en litteraturstudie.

När en person har genomgått Stroke medför det stora konsekvenser i livet, inte bara för den som drabbas utan även för deras närstående. Det är viktigt att sjuksköterskan får bättre förståelse för närståendes situation för att kunna möta de individuella behoven. Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes upplevelser till personer som genomgått Stroke efter den akuta fasen. Artiklarna i studien hittades i referens databaser och genom manuell sökning i referenslistor. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer av Stroke. En Stroke innebär att en hjärninfarkt eller blödning uppstår i hjärnans blodkärl vilket leder till syrebrist. Många patienter som drabbats av Stroke får sin rehabilitering och återhämtning i hemmet istället för på sjukhus. De uppger att behovet av stöd från sin partner är stor.Syfte: Studiens syfte var att beskriva partners upplevelser efter att den andra partnern drabbats av Stroke.Metod: En litteraturstudie genomfördes med deskriptiv design. Systematiska sökningar har genomförts i databaserna Cinahl, Pubmed och Svemed+ som resulterade i tio vetenskapliga artiklar.

SammanfattningBakgrund: Stroke räknas till en av vår tids stora folksjukdomar och är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. När en person insjuknar i Stroke är det inte enbart den sjuke som berörs, utan hela familjen. I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska framgår det att sjuksköterskan ska kunna informera, ge stöd, bemöta och undervisa både patienten och de anhöriga.Syfte: Syftet var att beskriva de anhörigas upplevelser efter att en familjemedlem har insjuknat i Stroke.Metod: Metoden som har använts i denna studie är en litteraturstudie, baserad på vetenskapliga artiklar genomförda med kvalitativ ansats. Analysen är baserad på Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys.Resultat: Att anhöriga behövde personcentrerad information för att veta hur de ska bemöta och ta hand om sin familjemedlem.

I bakgrunden framkommer det att många anhöriga får axla en roll som vårdare i hemmet när deras anhöriga fått en Stroke. Detta är för många en ny situation som innebär att de måste lära sig nya kunskaper men även att leva i en ny roll i sin relation till sin anhörige. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att i hemmet vårda en anhörig som har fått Stroke. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar bearbetades med Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod.

Stroke är en kronisk sjukdom som påverkar både den som blir sjuk såväl som dennes närstående. Vården av personer med kronisk sjukdom sker ofta i hemmet och ombesörjs av de närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en familjemedlem som drabbats av Stroke. Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tillämpades för att analysera de utvalda studierna och resulterade i sex kategorier: känslor av förlust över en förändrad relation, känslor av ensamhet när det egna livet blir åsidosatt, att tvingas till ökat ansvar och nya roller, känslor av rädsla och ovisshet inför framtiden, stöd, relationer och egen tid skänker välbefinnande samt att trots familjemedlems sjukdom kunna uppskatta livet. Resultatet visade känslor av sorg hos närstående när personen förändrats och isolering då egna behov åsidosattes.

Bakgrund: Folksjukdomen Stroke som innebär ett akut insjuknande, är den tredje största dösorsaken och den vanligaste orsaken till handikapp. Stroke drabbar mellan 25 000-30 000 svenskar årligen. Strokeinsjuknande berör inte bara den drabbade utan även de närstående. Betydelsen av bemötande och omhändertagande av de närstående är därför av största vikt. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående till patienter med Stroke upplever bemötandet från vårdpersonal i det akuta skedet.

Bakgrund: Stroke drabbar cirka 30 000 svenskar varje år och hälften avlider direkt eller får svåra funktionsnedsättningar. En person som insjuknat i Stroke kräver snabbt och korrekt omhändertagande för att minska risken för bestående funktionsnedsättningar. På Strokeenheter ska det finnas ett multidisciplinärt team som bör vara specialiserade inom Strokevård och som kan tillgodose patientens behov. Sjuksköterskan som arbetar med patienter som insjuknat i Stroke behöver ha kompetens och förståelse för att kunna tillfredsställa patientens omvårdnadsbehov.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter med Stroke på annan medicinsk vårdavdelning än Strokeenhet.Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att deras kunskap om Strokevård var tillräcklig hos patienter med lätta Strokesymtom men att vården blev bristande när patienterna hade allvarliga symtom som krävde mer specialiserad omvårdnad. Brister inom det multidisciplinära teamet upplevde sjuksköterskorna var tillgången på paramedicinare.

Stroke är den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos vuxna. Upp till ca 65 % får någon form av kognitionsnedsättning. Den kognitiva förmågan är avgörande för hur man klarar av att utföra dagliga aktiviteter, delta i sociala sammanhang och för känslan av livskvalitet. Arbetsterapi spelar en viktig roll för rehabilitering och förbättring av ADL-utförande samt delaktighet.Syfte: Att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter Stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med genomsökning av databaserna Amed, Cinahl, Medline och PsycINFO.

Stroke är en hastig begränsad störning av hjärnans funktion. Störningen varar mer än 24 timmar och har en vaskulär orsak. Efterförloppet av Stroke kan leda till depression hos de drabbade, så kallad post Stroke depression (PSD). PSD kan leda till en försämrad rehabilitering samt ökar både lidanden och mortaliteten hos patienter. Syftet med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskor kan identifiera och bemöta patienter som drabbats av PSD, samt vilka konsekvenserna kan bli hos patienter.

Att drabbas av allvarlig sjukdom gör att kroppen förändras och att ens vardagliga liv blir till ett kaos. Stroke blir allt vanligare bland kvinnor i den yngre medelåldern. Få studier fokuserar på kvinnor i yngre medelålderns upplevelser av vardagligt liv efter Stroke.Sjuksköterskor kan ta del av de drabbades livsvärld för att uppnå ökad förståelse och vara ett bättre stöd vilket underlättar för den drabbade att kunna uppleva hälsa i sin vardag. Syftet med studien var att beskriva två yngre medelålders kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av Stroke. Data analyserades utifrån två självbiografier med kvalitativ innehållsanalys.

I Sverige insjuknar varje år minst 25-30 000 människor i Stroke. Risken att drabbas ökar med starkt stigande ålder. De flesta som drabbas är över 65 år. Människor som drabbats av Stroke vårdas allt kortare tid på akutsjukvård vilket kan innebära att närstående får ta ett större ansvar efter utskrivning. Flera studier visar att informationsbehovet kring Stroke är stort, men de flesta studier bygger på vad den drabbade behöver för information.

SammanfattningSyfte: Att undersöka hur prestationen av deltagarnas resultat var för Stroke drabbade individer,med relativt god gångförmåga, ett till tre år efter Stroke, utförda med bedömningsinstrumentenBergs Balanstest (BBS) och Short Physical Performance Battery - svenska versionen (SPPB-S)som mäter bland annat balans och fysisk funktionsförmåga. Samt undersöka hur stortsamband (samtidig validitet) som förelåg mellan SPPB-S och BBS samt sambandet (samtidigvaliditet) mellan delmomentet statisk balans inom SPPB-S och BBS.Metod: Deskriptiv och korrelerande studie som analyserade redan insamlad journaldata frånbedömningsinstrumenten SPPB-S och BBS. Antal försökspersoner bestod av totalt 67personer i åldern 65-85 år med gångförmåga på minst 10 meter, ett till tre år efter Stroke.Resultat: Undersökning av prestationen för SPPB-S visade medianvärde 9 av 12 poäng,interkvartilavståndet 3 och lägsta erhållna poäng var 0 och högsta poäng var 12. Prestationenför BBS visade medianvärde 50 av 56 poäng, interkvartilavståndet 7, minimun 6 ochmaximum 56 poäng. Prövningen av samtidig validitet för SPPB-S och BBS visade en starkkorrelation, med korrelationskoefficienten 0,8 (p<0,00).

I bakgrunden framkommer det att många anhöriga får axla en roll som vårdare i hemmet när deras anhöriga fått en Stroke. Detta är för många en ny situation som innebär att de måste lära sig nya kunskaper men även att leva i en ny roll i sin relation till sin anhörige. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att i hemmet vårda en anhörig som har fått Stroke. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar bearbetades med Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod.