Forskning har visat att den komplexa miljö som tränare är verksamma i kan leda till både psykiska och fysiska problem på grund av den press denna miljö skapar. Fotbollstränare verkar i en miljö som såväl på som utanför fotbollsplanen ställer hårda krav på dem och framkallar stress hos dem vilket i värsta fall kan leda till att de blir utbrända.Syftet med denna studie är att identifiera  de mest frekventa stressorerna som upplevdes av svenska elitfotbollstränare som rapporterades med höga nivåer av utbrändhet år 2003.Åtta stycken fotbollstränare på elitnivå i Sverige har identifierats ur tidigare insamlad data där de genomgick en enkätstudie. I studien svarade de bland annat på Maslach Burnout Inventory och Job Stress Survey som mäter utbrändhetsnivå respektive stressnivå.Resultatet visar att det finns åtta stycken stressorer som sticker ut från mängden där den mest frekvent upplevda stressorn bland dessa utbrända fotbollstränare år 2003  är att ?Fatta viktiga beslut?. Resultatet visar också att det finns samband mellan flera av de mest frekventa stressorerna..

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa olika stressframkallande situationer och copingstrategier för att bemästra den arbetsrelaterade stressen hos sjuksköterskor. Forskningsfrågorna är: Vilka faktorer ligger bakom stress för sjuksköterskor inom vården? Vilka copingstrategier använder sjuksköterskor i stressade situationer? Metoden är en litteraturstudie, som är baserad på tretton vetenskapliga artiklar. Den teoretiska referensramen är Antonovskys syn på hälsa, KASAM. Resultatet av denna studie visar fem teman som orsakar stress.

The purpose of this study was to examine the differences and similarities between coping strategies used by individuals with the disability ADHD in childhood and later adulthood. The questions we asked ourselves: Are the individuals using the same form of coping in adulthood as in childhood? What copingstrategies used individuals while growing up? What coping-strategies used the individuals in adulthood? To fulfill the purpose and answer the questions, we used qualitative methods. Interviews were conducted with four adults who have the disa-bility ADHD. The interviews were analyzed by the hermeneutic circle.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av KASAM, copingstrategier och upplevelse av stress för studenters alkoholkonsumtion. Hypoteserna som låg till grund för studien var följande: studenters alkoholkonsumtion påverkas av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress men även att kvinnliga studenters alkoholkonsumtion påverkas i större grad än mäns av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress. Deltagarna i studien var 120 studenter varav 79 kvinnor och 41 män från ett universitet i sydöstra Sverige. För att undersöka de olika variablernas betydelse för studenters alkoholkonsumtion användes i studien en multipel stepwise regressionsanalys, av denna anledning var enkäter ett lämpligt instrument för att samla in data. Resultatet av regressionsanalysen visade på att endast upplevelsen av stress och användningen av alkohol som copingstrategi signifikant påverkar alkoholkonsumtionen för studenter samt att manliga studenters alkoholkonsumtion påverkas i större grad än kvinnors av upplevelsen av stress och användning av alkohol som copingstrategi.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre områden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och på så vis öka förståelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna män med ADHD-diagnos. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade på en stor spridning av hur funktionsnedsättningen ADHD påverkade livet. Det var främst symptomen uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svårigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. Svårigheterna yttrade sig dock på väldigt olika sätt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgång.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 300 barn i cancer och cancern ger upphov till tjugo procent av alla dödsfall bland barn. Orsaken till cancer hos barn och ungdomar är okänd. För föräldrarna blir det ett hot om att mista sitt barn när de blir varse informationen. Föräldrarna upplever en genomgripande förändring i sina liv, med förlust av kontroll och allt blir kaos. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelser och copingstrategier i samband med att deras barn har drabbats av cancer.

AbstraktPatienter läggs in på intensivvårdsavdelning (IVA) i samband med plötslig sjukdom eller trauma. Det är för närstående en chockerande och skrämmande upplevelse kantad av oro och rädsla för patientens liv. IVA-sjuksköterskorna har till uppgift att bistå och stödja närstående. Syftet var att genom litteraturöversikt belysa behov och upplevelser hos närstående till patient som vårdas på intensivvårdsavdelning. Metoden var en litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar publicerade år 2000-2010.

Forskningens syfte var att kartlägga upplevd stress bland brottare, hur upplevelserna påverkat dem samt vilka copingstrategier som användes. Metoden som användes för denna undersökning var kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt synsätt. Undersökningen visade att stress var något som alla deltagande brottare har upplevt och som de på olika sätt blivit påverkade utav. De flesta ansåg att stressen främst berodde på tidsbrist, pressen att prestera samt förväntningar från andra. De vanligaste biverkningarna av stressen var framförallt mentala såsom irritation och meningslöshet men också fysiska som magont och nervositet.

Klimakteriet är en naturlig process i kvinnanslivscykel där kroppen genomgår fysiologiska förändringar på grund av omställningari hormonnivån. Samtidigt är klimakteriet en utvecklingsrelaterad transition. Enligttransitionsteorin sker övergångsprocesserna inom en bestämd tidsram, följer enriktning och leder till förändringar i identitet, roll, relationer ellerbeteendemönster. Kunskap om dessa skeenden ochvad som påverkar kvinnors beteende under transitionen är en förut-sättning föratt sjuksköterskan skall kunna hjälpa dem att nå en hälsosam transition. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar val avkvinnors copingstrategier.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser och copingstrategier vid vård av barn med cancer samt beskriva de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod.Metod: En beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Totalt granskades elva artiklar, nio kvalitativa, en kvantitativ samt en med mixad metod. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och Cinahl mellan åren 2005 till 2015.Huvudresultat: Fem teman identifierades: Sjuksköterskans upplevelser vid vård av barn med cancer, kommunikationssvårigheter med barnen och deras föräldrar, svårigheter inom yrket, samt den palliativa vården och döden, sjuksköterskans copingstrategier vid vård av barn med cancer. Sjuksköterskan upplevde hinder i kommunikationen relaterat till negativa prognoser för barnen samt om barnen var svåra att nå och inte ville kommunicera. Känslomässiga svårigheter uppstod ofta då sjuksköterskan skapat personliga band till barnen och deras familjer.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre områden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och på så vis öka förståelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna män med ADHD-diagnos. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade på en stor spridning av hur funktionsnedsättningen ADHD påverkade livet. Det var främst symptomen uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svårigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. Svårigheterna yttrade sig dock på väldigt olika sätt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgång.

Arbetslöshet är ett världsomfattande problem som för med sig allvarliga konsekvenser både på samhälls- och individnivå. Att vara arbetslös innebär för de allra flesta att befinna sig i en icke önskvärd situation eftersom lönearbete har en så central roll i det moderna samhället och värderas högt inte minst av dem som är arbetslösa. Uppsatsens syfte är att undersöka hur arbetslösa på två kontinenter, i Sverige och i utvecklingslandet Honduras, upplever sin livssituation i form av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. De frågor som vi ställt oss är vilken betydelse har det sociala nätverket för den arbetslöse i Honduras och i Sverige? Skiljer sig de arbetslösas copingstrategier åt i Honduras och i Sverige.

Till Sverige kommer dagligen ensamkommande flyktingbarn som so?ker asyl. Barnen har ofta varit med om sva?ra upplevelser som pa?verkat dem sva?rt med psykisk oha?lsa, a?ngest och oro som fo?ljd. Vissa av barnen placeras i familjehem men de flesta placeras pa? speciella boenden, sa? kallade HVB-hem.

Bakgrund: Stress innebär att det råder en obalans mellan krav och de förutsättningar människan har att hantera dessa krav. Stress har existerat så länge människan existerat, då stress tillhör människans överlevnadsinstinkt. Stressen har dock förändrats och ökat över tid. Skolungdomar som upplever stress är vanligt förekommande och skapar hälsoproblem som ständigt ökar. Långvarig stress har både en fysiologisk och psykologisk påverkan på människan.

I Sverige finns ungefär 150 000 personer med demenssjukdom. Av dessa vårdas ca 70 procent av närstående. Att bli närståendevårdare medför en förändrad livssituation och risk för att bli utsatt för emotionell överbelastning. Syftet med litteraturstudien var att belysa olika aspekter på, att som närstående vårda en person med demenssjukdom. En analys av elva vetenskapliga artiklar genomfördes.