Introduktion. Många personer med långvarig smärta upplever en minskad livskvalité. Som blivande sjuksköterskor kommer vi i vår yrkesroll att träffa många patienter med långvarig smärta och det är därför nödvändigt för oss att ha kunskap om patienternas upplevelser av att leva med långvarig smärta. Bakgrund. Många personer är idag drabbade av långvarig smärta.

Bakgrund: I Sverige har cirka 50 000 människor venösa bensår och kostnaden för att behandla dessa beräknas uppgå till omkring en miljard kronor. Svårläkta venösa bensår kan påverka individen på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Syftet: Att beskriva patienters erfarenheter av att hantera symptom relaterat till svårläkta venösa bensår. Metod: Kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade frågor tillämpades som datainsamlingsmetod och utfördes på fyra vårdcentraler i Mellansverige med totalt 11 deltagare. Materialet bearbetades sedan med en innehållsanalysmetod.

Denna uppsats handlar om kuratorers känslomässiga upplevelser i mötet med cancerpatienter i livets slutskede. Fyra kuratorer på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och två från Södersjukhuset intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsen har en kvalitativ induktiv ansats. Frågeställningar handlar om vilka känslor som uppkommer i möten med döende cancerpatienter och hur kuratorer hanterar dessa känslor. Intervjuguiden berör två områden; svårigheter och möjligheter och hanterbarhet av känslor.

Bakgrund: Cancer i huvud- och halsområdet är den sjätte vanligaste cancerdiagnosen i världen. Begreppet huvud- och halscancer innefattar läppcancer, cancer i näsa och bihålor, i munhåla och svalg, struphuvud, på stämbanden och i spottkörtlarna. De vanligaste behandlingsformerna är kirurgi, strålbehandling och cytostatikabehandling. Sjukdomen och behandlingen innebär ofta svåra fysiska, psykiska och sociala biverkningar för patienten. Detta ställer stora krav på sjuksköterskans kunskaper och färdigheter inom området och i omvårdnaden av dessa patienter.

SyfteSyftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, fysisk aktivitet, skattad motorisk kompetens och skattad hälsorelaterad livskvalitet förhåller sig till varandra hos barn i skolår 2 i Storstockholm. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida resultaten skiljer sig mellan flickor och pojkar.MetodDen fysiska aktiviteten (FA) mättes med en accelerometer på barn i skolår 2 (n = 131) i Storstockholm. Den skattade motoriska kompetensen mättes med hjälp av enkätverktyget Prick- och Rutbarn och den skattade hälsorelaterade livskvaliteten (HRQOL) mättes med hjälp av PedsQL. Korrelation, enkel regressionsanalys och variansanalyser användes för att analysera data i SPSS 17.0. Signifikansnivån sattes till p<0,05.ResultatStudien visar på statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan FA och skattad HRQOL samt mellan skattad motorisk kompetens och skattad HRQOL.

Introduktion: I arbetet kan sjuksköterskor komma i kontakt med patienter med demenssjukdom. Demenssjuka patienter har enligt svensk lagstiftning samma rätt till självbestämmande som övriga patienter. Dock kan de svikta i sjukdomsinsikt och tenderar därför att vägra sjukvårdsinsatser som sätts in för patientens eget beskydd. I dessa fall kan vårdpersonal känna behov av att tillgripa tvångsåtgärder i form av lugnande läkemedel eller fysiska restriktioner för att skydda patienten från skada, vilket juridiskt sett ses som ett övergrepp. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa sjuksköterskans användande av tvångsåtgärder och tankarna detta väcker, samt att även redovisa möjliga metoder för att minska användandet av tvångsåtgärder.

Arbetet är i många kulturer basen för det ekonomiska systemet. I vår kultur spelar arbete ofta en mycket central roll för meningen med individens liv. Detta kan leda till stora problem vid just arbetslöshet. Då äldres etablering på arbetsmarknaden i större utsträckning än yngres är begränsad fann vi detta intressant att undersöka vidare.Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer samt tidigare forskning och teorier få en fördjupad förståelse av de äldres upplevelse av arbetslöshet och vilka strategier de använder för att hantera sin livssituation.För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört sju kvalitativa intervjuer med fyra kvinnor och tre män. Åldersmässigt befann de sig alla över 55 år.

Bakgrund: Barn som föds före 37 fullgångna graviditetsveckor benämns prematura barn och har ökad risk för sjuklighet och dödlighet. De flesta prematura barn behöver vårdas på en neonatalavdelning. Föräldraskapet påverkas av den för tidiga födseln, barnets hälsa och vårdmiljön. För att främja föräldrarnas närhet till sitt barn och deras delaktighet i barnets omvårdnad kan sjuksköterskan erbjuda dem stöd och vägledning. Syfte: Att beskriva hur mödrar och fäder upplever att bli förälder till ett för tidigt fött barn som vårdas på neonatal-avdelning.

14 juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utforma förslag till en svensk veteranpolitik, som skulle innefatta ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Utredningen, som tog namnet Veteransoldatutredningen, lämnade i oktober 2008 sitt slutbetänkande. Syftet med denna uppsats var att kritiskt granska utredningens förslag till förbättring i frågan om psykologisk ohälsa, stressprevention, inför insats och med utgångspunkt i litteraturen försöka förutsäga om förslaget skulle komma att ge effekt Metodvalen i denna uppsats har utgjorts av kvalitativ textanalys samt deskription. Tyngdpunkten i essän ligger i att definiera stressreaktioner samt åtgärder för stressprevention. Därefter följer analysen för att kunna se om det finns en förankring i aktuell forskning, och mot slutet granskas om förslagen kommer att ge effekt.I uppsatsen söktes svar på följande frågeställningar:-          Finns det en förankring i förslagen från Veteransoldatutredningen i aktuell forskning med inriktning på preventiva åtgärder?-          Är det rimligt att anta att med stöd av aktuell forskning att förslagen kan förebygga psykisk ohälsa efter internationell insats?De viktigaste slutsatserna som har dragits från denna studie är:Förslagen från veteransoldatutredningen finns till del förankrade i aktuell litteratur.

Syftet med vår studie är att undersöka hur död och sorg framställs i barnlitteratur samt hur innehållet i barnböckerna överensstämmer med den teori och forskning som finns inom beteendevetenskaperna kring barns sorg. Utifrån syftet har vi ställt frågorna: Vilka reaktioner är vanliga hos barn när en förälder avlider och hur kan det visa sig i barnlitteratur (om död och sorg)? Vilka teman kring död och sorg framställs i barnböckerna? Hur bör man som vuxen bemöta barn i sorg?Vi har valt att använda oss av kvalitativ innehållsanalys som metod. Vi har analyserat barnlitteraturen med hjälp av olika teman, tidigare forskning och två teorier; anknytningsteori och copingteori.Tidigare forskning visar vikten av att prata med barn om de tankar och känslor som väcks i samband med en nära anhörigs död. Barn behöver få saklig information som är anpassad till deras mognadsnivå.

Det finns två former av njursvikt en akut- och en kronisk. Sjukdomen medför en minskad eller förlorad njurfunktion. Blodet kan inte renas, utsöndra slaggprodukter samt vätska, då blir dialysen kroppens reningsverk. Det finns två behandlingsmöjligheter, hemodialys där blodet renas utanför kroppen samt peritonealdialys då bukhålan används som reningsfilter. När kost- och vätskerestriktioner blir dominerande uppstår ett lidande i familjens vardag.

Bakgrund: Sjuksköterskor och andra yrken som jobbar med traumatiska händelser och katastrofer har ett stresskydd som hjälper dem i svåra situationer. Men ibland tränger händelser igenom och utlöser en traumatisk stressreaktion. De flesta som jobbar inom akutsjukvård möter minst en traumatisk händelse i veckan, en del ännu fler. En bra copingstrategi blir viktigt för att kunna fortsätta sitt arbete.Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom akutsjukvård upplever samt hanterar traumatisk stress. Vidare är det metodologiska syftet att beskriva urvalsgrupperna i de inkluderade artiklarna.Metod: Sammanställning av nio stycken vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamhetschefer inom primärvård i två län upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet påverkar deras hälsa. En kvantitativ enkät har legat till grund för den analys som gjorts utifrån skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primärvård samt utifrån ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohälsa på grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer är; liten tid för reflektion och återhämtning, små påverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stämmer väl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

Inledning: Sverige bidrar militärt till ett flertal konflikter i världen. Inom dessa styrkor ingår sjukvårdspersonal som arbetar i en hotfull miljö och samtidigt är de både soldat och sjukvårdspersonal. Syfte: att belysa sjuksköterskors och annan hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av att arbeta i områden där det pågår krig. Metod: vald metod var litteraturöversikt. Artikelsökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed, vilket resulterade i 11 vetenskapliga artiklar varav tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel.

Bakgrund: Tonåringar med kronisk hjärtsjukdom måste lära sig ta ansvar för sin hälsa och sin egenvård, inför övergången till vuxensjukvården. För att klara detta krävs att tonåringen får kunskap om och förståelse för sin sjukdom och vad den medför. Sjukvården och föräldrarna måste lämna utrymme åt den unga patienten att träna på de färdigheter som behövs, så som delaktighet i beslut, ansvarstagande, självständighet, problemlösning, coping. Med tillräcklig kunskap, erfarenhet och rätt stöd upplever tonåringen en känsla av empowerment. Syfte: Att beskriva resultatet av forskning som utförts om vilka färdigheter en tonåring med kronisk hjärtsjukdom behöver för att klara sin egenvård, vid övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård.