Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att få större förståelse för förhållandet mellan stress, krav och ledarskap samt vilka strategier en mellanchef kan använda sig av för att hantera situationer som upplevs stressande. Syftet har mynnat ut i följande frågeställningar:- Vilka krav upplever mellanchefen från personal, ledning, samhälle och sig själv?- Vilka moment i arbetet upplever en mellanchef som stressande?- Vad kan en mellanchef göra för att hantera motstridiga arbetskrav och upplevd stress?MetodStudien består av en kvalitativ undersökningsmetod där sex chefer har intervjuats angående rollen som mellanchef. Fem av dem ingår och en har tidigare ingått i den kommunala sektorn. De arbetar som rektorer eller förskolechefer.

Anläggningsbranschen har länge ansetts som en relativt fragmenterad bransch där de tre stora leden, beställare, projektörer och entreprenörer drar åt olika håll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mål som i själva verket gynnar de själva mer än att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssätt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bättre samt att tidsplanen ofta inte räcker till.För att råda bukt på detta problem börjar det växa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nämligen utökad samverkan. Utökad samverkan går att tillämpa på samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det är kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstår från start- till slutfasen i projektet. Själva grundprincipen med utökad samverkan är att det ska flyta på som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

Det har länge varit känt att riskfaktorer som rökning, höga blodfetter, högt blodtryck och övervikt och därmed insulinresistens bidrar till hjärtinfarkt. Dessa livsstilsfaktorer kan sannolikt förstärkas av en stressad livssituation. Psykosociala riskfaktorer som stress spelar en viktig roll för utvecklandet av hjärtinfarkt. Stress är en av vår tids stora farsoter. I vissa fall är en fysiologisk stressreaktion, med ökat sympaticuspåslag och ökad cortisolinsöndring via HPA-axeln, en välmotiverad och nödvändig reaktion.

Bakgrund: Huvudsymtomen vid fibromyalgi är utbredd, kronisk, migrerande muskelsmärta samt muskelömhet, trötthet och sömnstörningar där 80 procent av patienterna utgörs av kvinnor. Diagnos sätts med hjälp av en detaljerad smärtanamnes, som innefattar att 11 av 18 tenderpoints ska smärta vid palpation. Orsaken till fibromyalgi är okänd varför det ännu inte finns någon botande behandling, men det förekommer tillfrisknanden. Patienter erbjuds symtomlindrande insatser som spänner över ett brett område från farmakologiska till icke-farmakologiska behandlingar. Studien utgår från två av Stockholms län utvecklade vårdprogram för fibromyalgi, dels Stockholms läns landsstings vårdprogram från 2009, dels Vidarklinikens behandlingsplan från 2010.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva vilka metoder kvinnor med fibromyalgi använder för att uppnå smärtlindring.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjordes med sju kvinnor i åldern 18-65 år.

Bakgrund: Huvudsymtomen vid fibromyalgi är utbredd, kronisk, migrerande muskelsmärta samt muskelömhet, trötthet och sömnstörningar där 80 procent av patienterna utgörs av kvinnor. Diagnos sätts med hjälp av en detaljerad smärtanamnes, som innefattar att 11 av 18 tenderpoints ska smärta vid palpation. Orsaken till fibromyalgi är okänd varför det ännu inte finns någon botande behandling, men det förekommer tillfrisknanden. Patienter erbjuds symtomlindrande insatser som spänner över ett brett område från farmakologiska till icke-farmakologiska behandlingar. Studien utgår från två av Stockholms län utvecklade vårdprogram för fibromyalgi, dels Stockholms läns landsstings vårdprogram från 2009, dels Vidarklinikens behandlingsplan från 2010.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva vilka metoder kvinnor med fibromyalgi använder för att uppnå smärtlindring.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjordes med sju kvinnor i åldern 18-65 år.

Jag har utfört en empirisk studie med syfte att undersöka barns upplevelser av stress. Dels barns uppfattningar av begreppet stress, dels deras erfarenheter av stress i sin vardag. Med vardag avses hemma, på fritiden och i skolan. Det empiriska materialet bygger på tolv öppna och ostrukturerade intervjuer med sex pojkar och sex flickor i år 3 och 6. Forskning har visat på skillnader i pojkars och flickors reaktioner på stress.

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte med denna studie är att jämföra idrottslärares och elevers uppfattningar om hälsodelen i ämnet Idrott och hälsa. De frågeställningar vi använde för att uppfylla detta var: Hur stor del av undervisningstiden används till att behandla hälsodelen i ämnet idrott och hälsa? Vilken typ av undervisning anser elever och lärare används för att täcka in hälsodelen i ämnet Idrott och hälsa?Metod: Vi har i vår studie använt oss av en enkätmetod för att få en övergripande bild av jämförelsen. Vår enkät tar upp de hälsodelar ämnet Idrott och hälsa kan innehålla och är utarbetad utifrån forskningsläget samt vår pilotstudie. Enkäten delades, efter samtycke med både skolorna och föräldrarna, ut till 205 elever och nio lärare på fyra olika skolor.Resultat: Elever anser att skador, näringslära och Stresshantering är de mest väsentliga momenten inom hälsodelen medan lärarna tycker att näringslära social kompetens och hygien är viktigast.

En viss grad av stress är nödvändig och ändamålsenlig för både hälsa och produktion. Problemen infinner sig när stresstillståndet blir långvarigt eller ofta återkommande. Det finns en övre gräns där verkningsgraden för ökad ansträngning avtar och där ökat input istället ger allt mindre output. Mellanchefer är en personalgrupp som i litteraturen beskrivits vara särskilt utsatt för arbetsrelaterad negativ stresspåverkan. Karasek och Theorell beskriver med hjälp av sin krav/kontroll/stöd modell den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för både hälsa och produktion.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att utifrån aktionsforskning som metod undersöka hur elever i årskurs 8 upplever träningsformen långsamma rörelser på idrott- och hälsaundervisningen under en kortare period. Därtill undersöktes elevers uppfattning om alternativa träningsformer i undervisningen. Studiens frågeställningar var: Hur vanligt är det att elever i år 8 har testat alternativa träningsformer tidigare? och Hur upplever elever i år 8 långsamma rörelser som en del av idrott- och hälsaundervisningen under studieperioden? Metod & UrvalStudien genomfördes på en skola i Stockholm, med tre åttondeklasser, vid fem tillfällen, under en sexveckorsperiod. Skolan valdes av bekvämlighetsskäl.

Då hästar är flyktdjur och bytesdjur och vanligen hålls i miljöer som är långt ifrån deras naturliga, uppstår ofta situationer som kan upplevas som stressande för hästen. Syftet med detta arbete var att undersöka om hästars ras och grundpersonlighet har inverkan på hur stressbenägna de blir, samt även se om hästar kan drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Arbetet syftade dessutom till att undersöka om det finns någon träningsmetod som visat sig ha bättre eller sämre effekt gällande hästar och rädslor, samt vilken effekt feromoner har hos hästar i de sammanhang där hästar utsätts för situationer som är stressande för dem. Stress kan påverka både individens fysiologi och beteende. Studier har visat att hästar som hade olika typer av skador eller sjukdomar hade förändrade nivåer av kortisol, ACTH, serotonin och adrenalin, jämfört med en frisk kontrollgrupp.

Ett allt allvarligare problem i dagens samhälle är stressrelaterade sjukdomstillstånd till följd av människans nuvarande livsstil. En livsstil vilken äger rum i stadens informationssamhälle, där hjärnan ständigt utsätts för intryck som buller liksom nyhetsflöden. För att dessa intryck inte skall övergå i stress krävs reflektion och återhämtning, något som naturen har visat sig utgöra en effektiv miljö för. Det är därför av vikt att stadens gröna miljöer bevaras trots dagens rådande hållbarhetsstrategi, vilken förespråkar förtätning. Med denna vetskap står det också klart att kvaliteten i utformningen för de gröna urbana miljöerna, är avgörande för stadsinvånarens stresslindring.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra vad som påverkar gymnasieelevers upplevda hälsa i årskurs 3, i en storstad och en mindre tätort. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats till följande: (1) Vad i skolmiljön upplever eleverna är en stressor som påverkar deras hälsa? (2) Vilken roll spelar läraren respektive skolan för elevernas upplevda hälsa? (3) Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsa ut?MetodFör att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ metod, enkät. Enkäten utformades till största delen med fasta svarsalternativ. I val av skolor gjordes ett bekvämlighetsurval och för att få fram urvalspopulation gjordes ett slumpmässigt randomiserat urval.

Från början hade vi ställt in oss på att vi ville hitta ett nytt sätt på hur man kan designa IT-relaterade produkter med ungdomars välmående och hälsa i tanke. Detta visade sig inte vara den lättaste uppgift två interaktionsdesigners, utan någon som helst bakgrund eller insyn om människors välmående, kunde tänka sig. Efter mycket efterforskning både i böcker och på Internet började vi förstå att vi inte var ensamma i vårt mål att motverka att stress uppstår i relation till dagens informations teknik. Flera andra forskare med bakgrund inom sjukdomar, rehabilitering och medicin hade varit aktiva inom fältet men bara ett fåtal interaktionsdesigners innan oss hade försökt sig på något liknande. Vi fick mycket inspiration från deras tidigare projekt och vi har försökt använda oss utav deras kunskaper och resultat.

När man arbetar med gröna miljöer ställs man ibland inför problematiska platser där ingenting verkar överleva. Ett exempel är platser med skuggiga och torra ståndorter. Växter är beroende av solljus och vatten för att leva således kan det vara svårt att hålla dessa platser grönskande. Därför är det spännande att söka svar på vilka växter som kan trivas och ge en vital grönska för skuggiga och torra ståndorter.Studiens frågeställning lyder: Vilka växter kan ge vital grönska i torra och skuggiga ståndorter i urban miljö? Den kompletteras med underfrågan: Bör man göra något särskilt i anläggningsskedet av en skuggig och torr ståndort för att öka möjligheterna för en vital grönska? Svar på varför vissa växter är bättre lämpade för vissa ståndorter har sökts genom litteratur kring biologi, växtfysiologi, växter och Stresshantering samt trädgårdslitteratur.

Bakgrund till studien: I och med uppkomsten av ett modernt, eller senmodernt, samhällehar förutsättningarna förändrats dramatiskt för den enskilde individen som tvingas handskas med en stress och kravfylld verklighet för att få en plats i samhället. Det är denna verklighet som ungdomen av idag möter och tvingas bemästra. Sett till de ökade kraven och den förhöjda stressen tyckte vi det var intressant att undersöka hur tron på en gud påverkar upplevelsen och hanteringen av stress för dessa ungdomar. Har man som frikyrklig en bättre grund att stå på i jämförelse med icke kristna ungdomar och påverkas detta av hur man låter sin identitet komma till uttryck?Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka om det finns någon skillnad mellan de intervjuade frikyrkliga ungdomarna och de intervjuade icke kristna ungdomarna i hurderas identitet tar sig i uttryck, sett till relationer, andlighet, intressen, åsikter samt val av klädstil? Ytterligare ett syfte är att ta reda på om det finns någon skillnad mellan dessa två grupper vad gäller upplevelsen av stress.